en avvecklad utvecklingsplattform för webbaserade program från Microsoft, baserad på DotNet. – Silverlightprogram körs i webbläsare med hjälp av ett tilläggsprogram och fungerar i Windows och macOS. En version för Linux vid namn Moonlight (länk) har utvecklats inom projektet Mono. – Silverlight utvecklas inte längre, support upphörde i oktober 2021. – Se Microsofts webbsidor.
[nerlagt] [systemutveckling] [ändrad 21 januari 2022]
Sun Microsystems – tidigare amerikanskt dataföretag, sedan 2010 del av Oracle. – Sun var specialiserat på Unix och avancerade servrar. Sun hade en egen processorkonstruktion, Sparc, och en egen version av Unix, Solaris. Dessutom utvecklade Sun programspråket Java. – Sun grundades 1982 som Stanford University Network. Företaget började verksamheten med att bygga arbetsstationer av standardkomponenter. Arbetsstationer var Suns huvudprodukt till början av 1990‑talet, sedan blev huvudprodukten servrar. Under 00‑talet blev det svårt för företaget att hävda sig på marknaden, eftersom billiga servrar baserade på persondatorteknik blev vanliga. I slutet av 00‑talet definierade sig Sun därför som mjukvaruföretag. – Sun köpte i början av 2008 det svenska databasföretaget MySQL, vilket ledde till misstankar om intressekonflikter när Oracle senare köpte Sun. – Sun existerar inte längre som bolag eller som division av Oracle. Oracle använde länge Sun som varumärke för hårdvaruprodukter, men inte nu längre (se oracle.com/it-infrastructure).
[företag] [pseudoförkortningar] [uppköpt] [ändrad 4 februari 2021]
en kombinerad skärmsläckare och webbläsare från 1990-talet: det mest kända exemplet på pushteknik. – Pointcast spreds gratis från företaget med samma namn. Användarna installerade det som en skärmsläckare, och den gick igång efter att datorn varit oanvänd en stund. Pointcast började då att visa nyheter, börskurser och reklam som sändes från Pointcasts server. Pointcast lanserades 1995 och blev snabbt mycket populärt. Det inledde perioden av pushteknik. Men användarna tröttnade snart och företagen klagade på att trafiken från Pointcast tyngde ned servrarna. 1999 gick företaget upp i Entrypad, ett företag som utvecklade program för digitala betalningar. Efter en serie uppköp blev America Online (numera Aol) 2003 ägare av det som återstod av Pointcast och la ner det.
[nerlagt] [publicering] [ändrad 12 november 2018]
- – Samsung Knox – säkerhetssystem för operativsystemet Android, utvecklat av Samsung, delvis baserat på SE Android. – Läs mer på Samsungs webbsidor;
- – nerlagt krypterings- och säkerhetskopieringsprogram för Mac från AgileBits (se 1password.com).
– Båda namnen anspelar på Fort Knox, den omsorgsfullt skyddade plats där USA förvarar sina guldreserver.
[it-säkerhet] [nerlagt] [ändrad 26 juli 2018]
en nerlagd app från Facebook för smarta mobiler. Den tog över telefonens hemskärm och blev ett skal till telefonens operativsystem. En funktion som hette Omslagsflöde† (Cover feed) gjorde att användaren ständigt fick uppdateringar från sina kontakter på Facebook. Facebook Home var utvecklat för telefoner med Android, och visades upp den 4 april 2013. Det skedde efter långvariga spekulationer om en specialutvecklad mobiltelefon från Facebook, eventuellt kallad Myst†. Någon sådan telefon visades inte upp, däremot appen. – Facebook Home kunde bara köras på vissa telefoner som det var anpassat för, och kundernas intresse för de telefonerna var minimalt. I början av 2016 la Facebook ner Facebook Home. – Sajten facebook.com/home är stängd.
[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 8 oktober 2018]
– tidigare namn på Omslagsflöde† (Cover feed) i Facebook Home†.
[nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 4 april 2020]
Bunyip information systems – ett företag som tillhandahöll sökmotorn Archie† som betald tjänst. Grundades 1992 av Peter Deutsch och Alan Emtage. Verksamheten upphörde 1999. – Namnet: Bunyip är ett mytiskt monster och en småstad i Australien.
[företag] [nerlagt] [sökmotorer] [ändrad 29 maj 2020]
ett företag som köptes i mars 2013 av Yahoo och sedan avvecklades. – Summly startades 2011 av den då 15‑årige engelsmannen Nick D’Aloisio. Företaget hade utvecklat en app som samlade in och sammanställde nyheter för smarta mobiler. Yahoo ska ha betalat 30 miljoner dollar för företaget. Företaget och varumärket lades genast ned efter köpet, men några av de anställda fick jobb på Yahoo. (Se också acquihire.) D’Aloisio (se LinkedIn) (kan krångla, men fungerar) var anställd på Yahoo till 2015, då har slutade för att studera.
[företag] [nerlagt] [ändrad 28 maj 2020]
(ILA) – en nerlagd branschorganisation för utveckling av en standard för inomhusnavigering. – Alltså en motsvarighet till GPS, men för inomhusbruk. Organisationen grundades 2012 av bland annat Nokia, Sony och Samsung. Den upplöstes 2018. – Se in-locationalliance.org (arkiverad). Dokument från ILA finns på OMA SpecWorks webbsidor: länk.
[branschorganisationer] [inomhusnavigering] [nerlagt] [ändrad 7 oktober 2020]
egentligen radio- och tv-avgift – en avskaffad avgift som fram till slutet av 2018 skulle betalas av alla hushåll som hade utrustning som kunde ta emot tv‑sändningar. (Se television för att se vad räknas. Någon avgift för enbart radio togs inte ut.) Tv‑avgiften avskaffades vid årsskiftet 2018–2019 och ersattes då med en särskild skatt som alla skattebetalare måste betala. – I juni 2014 fastslog Högsta förvaltningsdomstolen att datorer, smarta mobiler och surfplattor inte ska räknas som tv‑mottagare (länk). Från februari 2013 hade den organisation som hanterade tv-avgiften, Radiotjänst i Kiruna, nerlagd vid utgången av 2019, nämligen krävt att även apparater som kan ta emot utsändningar genom internet skulle vara belagda med tv‑avgift. Men det beslutet förklarades alltså ogiltigt. Tv‑avgifter som hade betalats av personer som har dator, men inte tv, skulle betalas tillbaka. – Det var riksdagens public servicekommitté som 2017 föreslog att tv-avgiften skulle avskaffas och ersättas med en skatt, se meddelande från regeringskansliet. – Terminologi: Ordet tv‑licens användes ofta, men det har hetat tv‑avgift sedan 1966. – Om skatten, se Skatteverkets webbsidor.
– In English: The radio and tv fee, usually called the tv fee (tv-avgift or, previously, tv-licens) had, until the end of 2018, to be paid by all Swedish households and organizations that had the equipment needed for receiving television transmissions (it was not required for those who had only a radio receiver). Starting in 2019, it was replaced with a special tax, to be paid by all tax-payers. –The fees, and the new tax, finance Swedish public service television, SVT (svt.se), and radio, SR (sverigesradio.se). – In February, 2013, the agency that collected tv fees, Radiotjänst i Kiruna, closed down at the end of 2019, declared that owners of computers, tablets and smartphones, even if these had no TV receiver, were required to pay the tv fee, since they could receive streaming transmissions of TV programs over the internet. The decision caused an uproar, even though most people who own such devices own a TV set too, and were thus required to pay the tv fee anyway. However, in June, 2014, the Swedish supreme administrative court found that computing devices were not TV sets, and that TV fees collected from device owners that do not have a regular TV set should be repaid. – For more summaries in English, please click at this link.
[inaktuellt] [lagar] [radio och tv] [ändrad 29 december 2019]