en engelsk tillverkare av hemdatorer 1973—1986. Grundad och ledd av uppfinnaren Clive Sinclair(1940–2021). – Sinclair är känt för de två datorerna Sinclair ZX80 från 1980 och Sinclair ZX Spectrum från 1982. Sinclair ZX80 såldes för 100 pund; som byggsats för 80 pund. Den bestod av dator och tangentbord i ett stycke, och anslöts till en vanlig tv. Lagringsminnet var en kassettspelare. – Sinclair ZX Spectrum var en klassisk hobbydator som ett tag sålde bäst av alla hemdatorer i Storbritannien. Totalt såldes den i över fem miljoner exemplar. Den var i stort sett ett tangentbord med inbyggd dator. Den kom i flera modeller och såldes 1982–1992. Över 24 000 program har utvecklats för ZX Spectrum; de flesta är spel. – Företaget Sinclair Research råkade, trots försäljningssuccén med ZX Spectrum, i ekonomiska svårigheter i mitten av 1980‑talet. Det berodde på att datorn Sinclair QL floppade, och på en storslagen satsning på utvecklingslabbet Metalab. Det ledde till att Clive Sinclair sålde rätten till produkterna till konkurrenten Amstrad, som ett tag fortsatte att tillverka och sälja produkterna under varumärket Sinclair. – Clive Sinclair fortsatte att driva Sinclair Research (arkiverad webbsida från 2010) och ägnade sig åt olika uppfinningar, bland annat en elektrisk cykel och en miniatyrradio. Från 1997 hade företaget bara en anställd, Clive Sinclair själv. – 2013 återskapade Elite Systems Sinclair ZX Spectrum i form av ett tangentbord som ansluts till surfplattor med Bluetooth, se Elite Systems webbsidor. Och i november 2014 blev det känt att Clive Sinclair hade gett sin välsignelse åt projektet Sinclair Spectrum Vega, som skulle återuppliva Sinclair ZX som en ren spelkonsol. – Se tillverkarens Retro Computers webbsidor (länk). Retro Computer tog emot över en halv miljon pund i gräsrotsfinansiering, men levererade inga datorer, och trädde i likvidation i början av 2019. – IDG:s artiklar om Sinclair: länk.
– SMIL – Siffermaskinen iLund – en av Sveriges första datorer, invigd 1956. SMIL var baserad på Sveriges första elektroniska dator BESK†. – Läs mer om SMIL i Wikipedia;
–Synchronised multimedia integration language – föreslagen standard för multimedier, alltså för integrering av text, bild, rörliga bilder och ljussättning på webben. SMIL gör att ljud, bild och andra händelser synkroniseras i webbläsaren, även om de hämtas från filer på olika servrar. Den senaste standarden, SMIL 3.0, är från 2008. – Mer på W3C:s webbsidor (inte uppdaterat sedan 2012).
veteranprogram – program som inte längre säljs eller underhålls av tillverkaren. (Jämför med veteranbilar.) Ofta finns det webbsidor som tillhandahåller veteranprogram för nerladdning, med eller utan tillstånd av den ursprungliga tillverkaren.
en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. – Britterna kunde från 1942dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en tillsats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüsselzusatz(nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och befälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte förväxlas med Enigma eller med G‑skrivaren.
(föråldrat uttryck) – (bulletin board system, även: bulletin board service) – elektronisk anslagstavla – nätbaserad tjänst som ger deltagarna tillgång till e‑post, diskussionsforum och annonser. Från början var BBS:er skilda från internet: deltagarna nådde sin BBS genom att med modem ringa upp en server. BBS:er var populära på 1980‑talet och fram till mitten av 1990‑talet, sedan kom det webbplatser som gav tillgång till samma slags tjänster på enklare sätt. Många BBS:er har gjorts om till webbaserade forum, som communities och sociala nätverk. – Läs också om BBS‑lagen.
ett nerlagt operativsystem från företaget Be†. – BeOS var ett från grunden nykonstruerat operativsystem som var gjort med tanke på multimedier, och konstruerat för att hantera stora datamängder snabbt. BeOS var inte ett utförande av Unix, men det var Posix‑anpassat. Det skrevs för Bes egen dator BeBox†. BeOS visades upp 1995, och började säljas till allmänheten 1997. Då hade datorn BeBox redan lagts ned. BeOS kom därför i stället i en version för Macintosh. 1998 kom en version för datorer med Intel‑processor. – Operativsystemet blev inte framgångsrikt. Apple övervägde visserligen att köpa rättigheterna till BeOS för sitt nya operativsystem, men valde i stället NextStep†. I slutet av 2001 köpte Palm† rättigheterna till BeOS, och företaget Be lades ned i början av 2002. – Se Wikipedia . – Men 2009 kom en betaversion av ett operativsystem, Haiku, som är en reinkarnation av BeOS. – Flera av utvecklarna bakom BeOS arbetar på Googles operativsystem Fuchsia.
Trigram från orakelboken Yi Jing. De kan sägas representera 0—7 med binär notation. – Källa: Wikipedia Commons.
(binary) – om talsystem: med bara två siffror, 1 och 0. Det är det talsystem som används i datorer. – Högre tal än ett skrivs med kombinationer av ettor och nollor: två skrivs ”10”, tre skrivs ”11”, fyra skrivs ”100” och fem blir ”101”. – Det binära talsystemet används i datorer eftersom det är minst risk för felläsning om det bara finns två värden att välja mellan. Ett och noll representeras i kretsarna av hög och låg spänning, och för att spara energi strävar man efter att hålla den högre nivån så låg som möjligt, vilket inte ger utrymme för fler än två nivåer. – Man säger att det binära talsystemet har basen två och att det decimala har basen tio. – Förväxla inte binär med digital. Binär är alternativet till det decimala talsystemet och till andra talsystem som det hexadecimala; digital är alternativet till analog. – Läs också om binära multipelprefix. – Engelska binary kan också betyda binärkod(binary code), och binär används också på svenska i den betydelsen. – Det binära talsystemet lär först ha föreslagits av den tyska filosofen, diplomaten och vetenskapsmannen Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646-1716, se Wikipedia). Han korresponderade med missionärer i Kina, och blev genom dem bekant med orakelstickorna i boken Yì Jīng(se Wikipedia): stickorna kan vara antingen hela eller brutna och kombineras på alla möjliga sätt, och utgör därför ett slags binärt system. – Läs också om unär och om tvåkomplementsform.
Rekonstruerad komponent av analysmaskinen. Foto: Wikimedia Commons.
en mekanisk dator som konstruerades, men aldrig byggdes färdig, av Charles Babbage†. Han började arbeta på analysmaskinen 1830 och höll på till sin död 1871. – Analysmaskinen motsvarade en modern dator: den var programstyrd och hade minne. Den skulle i princip kunna göra allt som en modern elektronisk dator gör. Det är därför den första konstruktion som kan räknas som en dator, inte en räknemaskin. (Babbage konstruerade också, men färdigställde aldrig, en avancerad räknemaskin, differensmaskinen.) Medan de väntade på att analysmaskinen skulle bli färdig, vilket den alltså aldrig blev, skrev Babbage med bistånd av Ada Lovelace† så kallade kalkylplaner, calculus plans, för den – vad vi skulle kalla för datorprogram. – På engelska: analytical engine. – Se brittiska Science Museum:länk.
ett projekt för att bevara webbsidor och annan information från internets tidiga historia i Sverige. Internetmuseet öppnades i december 2014. Det finns på internet och drivs av Internetstiftelsen. – Se internetmuseum.se.
(1894—1964) – mannen bakom termen cybernetik. – Norbert Wiener var matematisk forskare på MIT. Under andra världskriget studerade han styrsystem för missiler, intresserade sig för principer som återkoppling samt människans roll i systemet, och drog paralleller mellan människor och tekniska system. Resultatet blev bokenCybernetics: or control and communication in the animal and the machine från 1948(Materia, maskiner, människor, 1952), som gjorde cybernetik till en modevetenskap. – I bokenThe Human use of human beings, författad 1950 och publicerad 1954 (texten finns på denna länk), diskuterade han hur automatisering kan ge människorna ett bättre liv. Men han målade också upp ett skräckscenario där människorna hela tiden bär på elektronisk utrustning som mäter, registrerar och kartlägger vad de gör: han varnade för en sådan utveckling men ansåg att den var tekniskt ogenomförbar.
