passiv server – reservserver som är avstängd tills den behövs (på grund av att en annan server krånglar). Den har alla nödvändiga program installerade och konfigurerade, men den är avstängd tills den behöver ta över. – Jämför med warm server och hot server samt med cold standby.
[driftsäkerhet] [it-system] [ändrad 30 november 2018]
(eller gradual recovery) – passiv reserv, passivt reservläge, viloläge – om reservservrar: avstängd eller i viloläge så länge den inte behövs. Fördelen är lägre strömförbrukning och mindre slitage. Nackdelen är att det tar tid att sätta igång reservservern och att igångsättningen kan leda till störningar. Alternativet är hot standby, aktivt reservläge, och warm standby. – Jämför med cold server.
[driftsäkerhet] [it-system] [ändrad 1 december 2018]
en svensk myndighet som samlar in och sprider information om aktuella hot mot it‑säkerhet. – Det kan gälla datavirus, nya metoder för dataintrång eller nyupptäckta sårbarheter i program. – CERT‑SE hette tidigare SITIC (Sveriges IT‑incidentcentrum) och låg då under PTS. (Observera att domänen sitic.se har tagits över oförändrad av ett spelbolag.) – CERT‑SE ligger under Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. – Läs mer på cert.se. – Namnet anspelar på CertCC.
[it-säkerhet] [svenska myndigheter] [ändrad 20 augusti 2020]
skadligt program som kan drabba iOS. (Alltså iPhone och iPad.) – Programmet försöker stjäla kontaktlistan, meddelanden och bilder. Risknivån är låg, eftersom XAgent bara smusslas in när man installerar ett program manuellt, inte genom App Store. Det är normalt bara utvecklare som kan göra det, såvida telefonen inte är uppbruten (jailbreakad). – XAgent verkar vara skrivet för version 7 av iOS, eftersom det är lätt att upptäcka i version 8. – XAgent upptäcktes i början av 2015 av Trend Micro (länk).
[macos och ios] [skadeprogram] [ändrad 23 oktober 2017]
(MSB) – en svensk myndighet för hantering och förebyggande av olyckor och kriser. Under MSB ligger bland annat it‑säkerhetsorganisationen CERT‑SE. – Se msb.se.
[samhällsskydd] [svenska myndigheter] [ändrad 25 april 2017]
ett svenskt system för radiokommunikation för polis, brandkår och ambulans samt andra blåljusmyndigheter. – Rakel infördes under åren 2006–2010. Det bygger på den europeiska standarden Tetra. Rakel använder digital teknik och krypterar all kommunikation. – Rakel har kritiserats för dåligt ljud, låg tillförlitlighet och höga kostnader. Sommaren 2020 påbörjade MSB analys av hur ett nytt system, ibland kallat för Rakel generation två, Rakel G2, bör vara beskaffat. (Se MSB:s webbsidor – arkiverat). I februari 2021 lämnade MSB en rapport till regeringen där MSB bedömde att ett nytt system kan tas i bruk 2025–2028 till en kostnad av 7,3 miljarder kronor – se här. – Rakel står för Radiokommunikation för effektiv ledning. – Se msb.se/rakel och dessa introduktionsvideor (länkarna brukar fungera, trots överstrykningar). – IDG:s artiklar om Rakel: länk.
[elektronisk kommunikation] [förkortningar på R] [samhällsskydd] [ändrad 12 februari 2021]
variant av Android med förstärkt säkerhet. – SE Android har utvecklats av NSA. Det är säkerhetsfunktionerna i SELinux som har byggts in i Android. (SE står för security enhanced.) SE Android ingår i Samsung Knox. – Jämför med Silent OS.
[android] [it-säkerhet] [ändrad 7 september 2017]
kall hall, passiv reservanläggning – i katastrofberedskap: en fullt utrustad lokal med it‑system, men där program och data inte nödvändigtvis är aktuella och färdiga att använda. Lokalen ska vara åtskild från det ordinarie it-systemet. – Definitionen kan variera: ibland används termen cold site i samma betydelse som warm site, en reservanläggning som kan tas i bruk snabbt, men inte omedelbart. En hot site, däremot, speglar det ordinarie systemet kontinuerligt, och kan därför tas i bruk omedelbart. – Site betyder här plats, lokal – det har inget direkt med web site att göra.
[driftsäkerhet] [ändrad 19 november 2018]
förebyggande åtgärder för att en organisation ska kunna återuppta verksamheten, i synnerhet it‑driften, så snart som möjligt efter brand, jordbävning eller annan ödeläggande händelse. Katastrofberedskap kan omfatta allt från backup (i andra lokaler) till extra it‑system och extra arbetsplatser (se cold site) eller beredskap för att låta anställda jobba hemifrån. Katastrofberedskap är mer omfattande än enbart backup. Det finns företag som erbjuder haveriberedskap som en tjänst – disaster recovery as a service (DRaaS). – Även: haveriberedskap: många anser att ordet katastrof ska reserveras för händelser där människor dör. – På engelska: disaster recovery, förkortat DR. – Se också kontinuitetsplanering.
[driftsäkerhet] [it-system] [riskhantering] [ändrad 6 juni 2021]