(ATF) – ett sätt att lösa tvister om domäner utanför domstol. Tvisten avgörs av en tvistlösare. – Förfarandet används om någon i efterhand vill överklaga tilldelning av en domän under toppdomänen se. Överklagandet görs vanligtvis därför att den som klagar anser sig ha bättre rätt till domänen, till exempel om domänens namn är samma som ett företagsnamn (se domänrofferi) eller en känd persons namn. Överklagandet kan också gälla påstådd så kallad fulregistrering. Överklagandet görs till Internetstiftelsen, som överlämnar ärendet till en av tretton tvistlösare. Tvistlösaren kan sedan, efter att ha tagit del av båda parternas argument, bestämma att rätten till domänen ska överlåtas på den som har överklagat. – Läs mer på Internetstiftelsens webbsidor.
Kategori: juridik
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
ostrukturerad personuppgift
personuppgift som ingår i ostrukturerat material, till exempel i löpande text. (Som personuppgifter räknas i lagen all information som på något sätt kan knytas till en levande person.) – Från 2007 gjorde Personuppgiftslagen† (PuL) skillnad mellan strukturerade personuppgifter och ostrukturerade personuppgifter. Men Dataskyddsförordningen, som gäller sedan 2018, och som har ersatt PuL, gör ingen skillnad. – Grundregeln i PuL var att ostrukturerade personuppgifter fick hanteras fritt så länge man inte kränkte den som uppgifterna gällde. Vad som räknas som kränkande kan variera från fall till fall. – Se information från Integritetsskyddsmyndigheten (länk). – Lagarna om ostrukturerade personuppgifter gällde inte för känsliga personuppgifter, som bara fick behandlas i särskilda fall.
[inaktuellt] [juridik] [personuppgifter] [ändrad 9 januari 2020]
Snowden, Edward
amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s övervakning av tele- och datatrafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2023). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i förhållandena mellan Västeuropa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands dåvarande förbundskansler Angela Merkels mobiltelefon. Det har också lett till en förtroendekris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon misstanke om brott. – Enligt dokumenten förekommer det också omfattande utbyte av avlyssnad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European cryptologic center. – Den Oscarsbelönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood‑priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computer – länk. I maj 2020 publicerades boken Dark mirror: Edward Snowden and the American surveillance state (länk) av Barton Gellman (bartongellman.com). – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.
[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 april 2023]
fraud
bedrägeri – det att man avsiktligt lurar någon i syfte att komma över pengar, egendom eller andra fördelar. – En person är en fraud – bedragare – om hon framställer sig som mer betydelsefull än hon faktiskt är. Även i mer allmän betydelse: bluff, bluffmakare, humbug. Fraudulent – bedräglig. – Läs också om hoax, pyramidspel, scam och spoof.
[bluff och båg] [juridik] [språktips] [ändrad 21 oktober 2021]
handling
(document, act) – i allmän förvaltning: dokument eller annan bärare av information. – Brev, protokoll och andra skrivelser är handlingar, men också fotografier, kartor, inspelningar och datafiler. Som handlingar räknas all inkommande och utgående kommunikation samt skrivelser och annan information som skrivs eller sammanställs på en myndighet – se allmän handling. – Påbörjade dokument räknas inte som handlingar: dokumentet måste vara upprättat för att räknas som handling, det vill säga fullständigt och vid behov undertecknat. – Ordet: Handling i denna betydelse kommer av latinets acta, handlingar. En redogörelse för en ämbetsmans göranden under en viss tid kallades för hans acta – vad han hade gjort – hans handlingar. Så småningom blev det själva redogörelsen som kallades för handling. Vi har också ordet akt, akter på svenska om dokument, men då menar man en samling dokument om en viss person eller händelse.
[juridik] [myndigheter] [ändrad 7 juni 2020]
European cybercrime centre
EU:s organ för bekämpning av brottslighet på internet. Förkortas EC3. – EC3 är en del av EU:s gemensamma polisorganisation Europol. Verksamheten inleddes i januari 2013. Huvudkontoret finns i Haag i Nederländerna. – Se europol.europa.eu/ec3.
[eu] [eu-myndigheter][it-relaterad brottslighet] [ändrad 10 mars 2020]
kundkännedom
i bankvärlden: skyldighet att veta vem man gör affärer med. – Banker och andra företag som hanterar pengar åt sina kunder är skyldiga att kontrollera att det inte handlar om penningtvätt eller finansiering av terrorism. – Se lagtexten (länk), särskilt kapitel 2. – Kravet på kundkännedom användes som motargument när kunderna klagade på WyWallets† krav på registrering. – På engelska: know your customer, ofta förkortat till KYC.
[betalningar] [lagar] [ändrad 15 juli 2018]
paracopyright
kritisk beteckning på utvidgningar av upphovsrätten. Exempel: förbudet i USA (se DMCA) mot att tillverka eller sälja program som kringgår kopieringsskydd på digitalt material. – Para är ett grekiskt ord som kan översättas med vid sidan av, intill.
[upphovsrätt] [ändrad 15 januari 2018]
FRA-lagen
en lag som ger FRA rätt att avläsa e‑post och annan elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gräns i kabel. – Även känd som signalspanings‑lagen. – FRA‑lagen antogs av riksdagen i juni 2008, och ändringar röstades igenom i oktober 2009. – Lagen förbereddes av den socialdemokratiska regeringen på 00‑talet, men lades fram för omröstning i juni 2007 av den dåvarande Alliansregeringen. Det ursprungliga lagförslaget var Proposition 2006/07:63, En anpassad försvarsunderrättelseverksamhet (länk). – Lagförslaget mötte kraftigt motstånd, eftersom det innebar att brevhemligheten avskaffades, och det ledde till att företag flyttade ut, eller hotade att flytta ut, sina servrar från Sverige. – På begäran av Socialdemokraterna sköts omröstningen upp till juni 2008. Lagen röstades då igenom i riksdagen, men efter invändningar gjordes en del ändringar som röstades igenom i oktober 2009. Den slutliga lagtexten finns på denna länk. – I november 2012 bestämde riksdagen att även polisen och Säpo ska kunna få uppgifter från FRA:s signalspaning – se här. I november 2020 lade en utredning fram ett betänkande där det föreslogs att FRA skulle få signalspana i samarbete med andra länder – se regeringens webbsidor. – Regeringen la i september 2021 fram ett förslag till riksdagen (länk) om att främmande makt skulle kunna få tillgång till information som FRA har samlat in, och att FRA ska kunna få spana om sådant som inte gäller Sverige och svenska förhållanden. – Organisationen Centrum för rättvisa (centrumforrattvisa.se) anmälde FRA‑lagen till Europadomstolen sommaren 2008. Tio år senare kom ett utslag från Europadomstolens lägre instans. Där fastslogs att lagen hade brister, men på det hela taget var godtagbar; avgörandet hänsköts till Europadomstolens högre instans (”Grand chamber”) som tog upp ärendet den 10 juli 2019. (Se Centrum för rättvisas webbsidor och Europadomstolens webbsidor.) I juli 2019 prövades FRA‑lagen av Europadomstolens högsta instans. Den 25 maj 2021 kom Europadomstolens utslag (länk), som säger att FRA-lagen kränker den personliga integriteten och måste omarbetas. – Läs också om FRA:s trafikdatabas Titan. – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, Echelon, Gallorapporten, Hadopi, IPRED, Polismetodutredningen, RIPA, Stockholmsprogrammet, Telekompaketet, SOPA och Indect. – IDG:s artiklar om FRA-lagen: länk.
[avlyssning] [lagar] [rättsfall] [underrättelseverksamhet] [ändrad 25 januari 2023]
hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation
i svensk lag: det att polisen spelar in telefonsamtal och kopierar och sparar e‑post till och från misstänkta personer. Även SMS och andra meddelanden kan avläsas och sparas. – Detta ska skiljas från hemlig övervakning, som innebär att man registrerar vem som kommunicerar med vem, men inte vad som sägs eller skrivs. Se också hemlig dataavläsning. – Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation regleras i Rättegångsbalken, kapitel 27, paragraf 18 och följande paragrafer (se här). Det får ske efter domstolsbeslut på begäran av åklagare. – Se också lag om elektronisk kommunikation.
[avlyssning] [elektronisk kommunikation] [juridik] [ändrad 31 juli 2019]