Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista om juridik. – IDG:s artiklar om juridik: länk.
[it-relaterad brottslighet] [webbtjänster] [ändrad 20 januari 2019]
(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller framställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:
– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bokföring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hemadress: om informationen har betydelse för myndighetens verksamhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförordningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndigheters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.
[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]
en fransk lag med stränga straff för intrång i upphovsrätten på internet. – Hadopi gav tidigare möjlighet att avstänga personer från nätet om de två gånger tidigare hade varnats för påstådd piratkopiering, men den möjligheten avskaffades i juli 2013. Notera att själva lagen finns kvar. Det är påföljderna som har mildrats. – Lagen, som antogs i september 2009 efter hätska diskussioner, stipulerade då att den som laddade ner upphovsrättsligt skyddat material (film, musik, spel) utan tillstånd skulle kunna stängas av från internet i två månader till ett år. Enligt lagen får sökmotorer inte hänvisa till piratkopierat material. – Namnet: Hadopi är egentligen namnet på den myndighet som övervakar att lagen följs. Själva lagen heter ”lag om främjande av spridning och skydd av skapande verk på internet”. Myndighetens namn Hadopi är en förkortning av haute autorité pour la diffusion des oeuvres et la protection des droits sur internet. – Mer ingående beskrivning finns på Wikipedia. – Läs också om ACTA, DMCA. Gallorapporten, IPRED, RIPA och Telekompaketet.
[lagar] [upphovsrätt] [ändrad 21 april 2020]
företagsspecifik, sluten, proprietär, stängd. – Företagsspecifik teknik får bara användas av den organisation som den tillhör. Andra organisationer och privatpersoner får använda företagsspecifik teknik bara om de har tillstånd. Ordet används om operativsystem, program och tekniska specifikationer för hårdvara. – Den företagsspecifika tekniken skyddas av patent och upphovsrätt. Det som är företagsspecifikt kan vara, men är inte alltid, hemligt. Även om det inte är hemligt är det inte tillåtet att använda eller kopiera det utan tillstånd. Det mest kända företagsspecifika programmet är Windows. – Observera att även fri mjukvara och program med öppen källkod som regel tillhör en viss organisation eller person. Ägaren har gett alla andra tillstånd att använda, ändra och sprida tekniken fritt, men äger fortfarande upphovsrätten. Det innebär i praktiken att andra får göra vad de vill med tekniken, men inte med varumärket. Det är först när upphovsrätten eller patentet har gått ut som tekniken blir allmän egendom.
[upphovsrätt] [ändrad 9 oktober 2018]
[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]
en rättegång mot två flickor som 2012 spred förnedrande uppgifter om nästan två hundra ungdomar på Instagram. Ungdomarna pekades bland annat ut som prostituerade. – Rykten om att en tredje flicka, som inte var inblandad, låg bakom ledde till svåra upplopp i Göteborg i december 2012. De kränkande påståendena polisanmäldes av 45 ungdomar. I juni 2013 dömdes två flickor för grovt förtal. De ska tillsammans betala 15 000 kronor i skadestånd till var och en av målsägarna, alltså sammanlagt en halv miljon kronor. – Utslaget anses ha betydelse för att dämpa det så kallade näthatet. – Se också hämndporr.
[förföljelser] [it-relaterad brottslighet] [rättsfall] [ändrad 18 september 2017]
– In English: The Instagram case was a court case againt two Swedish teenage girls who in 2012 published defamatory statements about almost two hundred other teenagers on the Instagram social network. The slander mainly concerned sexual behavior. This happened in Gothenburg, Sweden. In December 2012, rumors that a third teenage girl, who was actually not involved, had posted the slander caused riots in Gothenburg. The two girls who were actually behind the postings were found guilty of aggravated defamation in June, 2013. They were sentenced to paying damages of 15,000 Swedish kronor to each person they had slandered, in all about half a million Swedish kronor. – For more summaries in English, please click at this link.
ett nerlagt fildelningsprogram som liknade Napster (betydelse 2). Från början hette det Aimster, eftersom det byggde på AIM, Aols (tidigare America Onlines) tjänst för snabbmeddelanden. Aol klagade, och därför tvingades Aimster att byta namn till Madster. Madster drogs sedan inför rätta av musikbranschen för att företaget hjälpte till att sprida olovligt kopierad musik. Madster förlorade, och verksamheten lades ner i början av 2004.
[fildelning] [nerlagt] [upphovsrätt] [ändrad 28 september 2017]
[datorer] [förkortningar på N] [it-relaterad brottslighet] [namnbyte] [nerlagt] [svenska myndigheter] [ändrad 14 september 2021]
etablering av förtroendefull kontakt med ett barn på internet i syfte att senare kunna begå sexuella övergrepp mot barnet. – De som gromar barn kallas ibland på svenska för gromare, på engelska groomers. Den 1 juli 2009 infördes en svensk lag mot gromning. Det kallas i lagen för kontakt med barn i sexuellt syfte. Lagtexten finns i brottsbalken, sjätte kapitlet, paragraf 10a och paragraf 14 (länk). – I en rapport från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, 2013 beskrevs lagen som närmast verkningslös, se här. – Se också virtuell våldtäkt. – Ordet: Försvenskad form av engelska grooming – det att man sköter sitt yttre, skönhetsvård för män, troligen närmast från uttryck som groom a horse, alltså göra en häst fin inför en tävling.
[it-relaterad brottslighet] [ändrad 5 juli 2019]
kort för strategic lawsuit against public participation – i USA: stämning som metod att begränsa yttrandefriheten. Kallas också för lawfare (law+warfare). – Personer eller organisationer som kritiserar storföretag eller mäktiga personer eller som avslöjar missförhållanden stäms för förtal, intrång i upphovsrätt eller något annat. I USA kan det vara effektivt, eftersom den svarande i ett civilmål betalar sina egna kostnader, även om hon frias. Därför finns det i flera delstater anti‑SLAPP‑lagar som ger domstolen möjlighet att avvisa stämningar som i själva verket riktar sig mot den svarandes yttrandefrihet. – Se också cyberSLAPP lawsuits och chilling effect.
[förkortningar på S] [juridik] [yttrandefrihet] [ändrad 31 januari 2020]