om kameror: vinkeln mellan ytterkanterna på ett fotomotiv, sett från kameran. Vinkeln mäts på bildens diagonal. Anges sällan i grader, utan man talar i stället om objektivets brännvidd. Bildvinkeln kan vara tele (snäv vinkel), vidvinkel (stor vinkel) eller normal (ungefär som ögats bildvinkel). Enkelt uttryckt är bildvinkeln ett mått på ifall ett objektiv förstorar (som en kikare) eller förminskar. Bildvinkeln hör ihop med objektivets brännvidd. Ju längre brännvidd, desto snävare bildvinkel (alltså tele). Men bildvinkeln beror lika mycket på filmformatet eller bildsensorns storlek: ett 50mm‑objektiv är ett normalobjektiv på en traditionell småbildskamera för film, men det skulle vara ett teleobjektiv på de flesta digitalkameror, eftersom bildsensorn täcker en mindre yta än en filmruta. – Se 35‑mm equivalent. – På engelska: angle of view.– Mer i Wikipedia.
[kameror] [ändrad 5 juni 2021]
vanlig filnamnsändelse för digitala bilder i bitmappat format.
[filnamnsändelser] [foto] [ändrad 28 maj 2019]
en avvecklad tjänst som visade artiklar från Wikipedia som bildspel. – Text från Wikipedia lästes upp med talsyntes samtidigt som bilder från samma artikel visades. Tjänsten hade ingen officiell koppling till Wikipedia. Den startade i oktober 2012, men är nu nerlagd. – Sajten wikiplays.org är stängd.
[ljud och bild] [nerlagt] [wiki] [ändrad 3 november 2017]
(punktuppbyggd) – om bild eller tecken: beskriven eller återgiven som ett mönster av bildpunkter (pixlar). Ett sådant mönster kallas på engelska för en bitmap. – Bitmappning är det grundläggande sättet att beskriva bilder som ska visas på bildskärm eller skrivas ut med skrivare, eftersom bildskärmar och skrivare bygger upp bilder (och även text) på det sättet. Det enklaste sättet att spara en digital bild är nämligen att spara den bildpunkt för bildpunkt. (Se bmp.) – Nackdelen med den metoden är att bilden inte ser bra ut om den förstoras. Sneda och krökta linjer blir hackiga (blockiga). De ser ut som om de vore byggda med Lego. Därför använder man för bildbehandling bildfilsformat som är vektoriserade. Det innebär att linjer och kurvor beskrivs med geometriska formler. Det är först när bilden ska återges på bildskärm eller skrivas ut som bildfilen konverteras till bitmappat format. – För att minska blockighet används kantutjämning.
[bildbehandling] [grafik] [ändrad 25 januari 2018]
angivande av formen på bokstäver och bildmotiv med geometriska formler i digital form. – Detta i motsats till bitmappade beskrivningar, som beskriver tecknet eller bilden som ett punktmönster. Vektoriserade bilder behåller sin form vid förstoring och förminskning. Bitmappade bilder blir däremot blockiga när de förstoras och är svåra att förminska. I en vektoriserad bild beskrivs en rät linje med koordinaterna för ändpunkterna och en cirkel anges med mittpunktens position och måttet på radien. Fördelen med vektorisering är alltså att tecken och bilder kan förstoras utan att få trappstegsformade konturer. Bildprogrammet räknar först om måtten och ritar sedan upp formerna. Bilderna kan också förminskas så mycket som bildskärmens upplösning tillåter. – Vektorisering är sedan länge det vanliga i bildbehandling. Men visningsprogrammet måste göra om den vektoriserade bilden till en bitmappad bild när den ska visas på bildskärm eller skrivas ut. – Uttrycket vektorisering är egentligen föråldrat: det syftar på en äldre typ av datorgrafik, vektorgrafik, där cirklar och andra kurvor beskrevs som sammansatta av korta räta linjer, vektorer. En cirkel återgavs alltså som en månghörning med väldigt många, lika långa sidor. Numera beskrivs kurvor som kontinuerliga former.
[bildbehandling] [ändrad 5 juli 2019]
Graphics interchange format – ett vanligt format för komprimerade bildfiler. – GIF används för punktuppbyggda bilder, alltså bilder som beskrivs bildpunkt (pixel) för bildpunkt. Filnamnsändelsen är .gif. – GIF‑formatet är ett av de äldsta formaten för bildfiler. Det utvecklades 1987 av Stephen Wilhite (1948–2022) på CompuServe och är baserat på LZW‑algoritmen, som Unisys (unisys.com) patenterade 1985. – Under några år hävdade Unisys att alla program som användes för att komprimera och packa upp GIF‑filer krävde tillstånd, och eventuellt också avgift, från Unisys. Detta var dödfött, men stimulerade utvecklingen av andra, fria bildformat som PNG. Tvisten om patentet är överspelad, eftersom patentet har gått ut; GIF‑formatet används fortfarande flitigt. – GIF utsågs, något oväntat, till Årets ord 2012 av Oxford American Dictionary (länk). Enligt Wilhite ska förkortningen uttalas med mjukt g (”djiff”). – Observera att när man på 2010‑talet talar om GIF‑bilder menar man ofta rörliga GIF‑bilder (animerade GIF‑bilder), alltså enkla rörliga bilder i GIF‑format. – Se också cinemagraf och reaction GIF. – Läs om GIF:s historia i artikeln ”Long live the GIF” från Popular Mechanics från 2019.
[filformat] [förkortningar på G] [grafik] [rörliga bilder] [ändrad 25 mars 2022]
ACAP – en standard för utveckling av interaktiv tv. Fastställs av branschorganisationen ATSC, Advanced televisions systems committee. Målet är att det som visas på tv‑skärmen ska kunna hanteras som en webbsida av tittaren. ACAP har varit under utveckling sedan 2001. – Läs mer på atsc.org.
[radio och tv] [ändrad 14 november 2012]
bildformat för tv och bildskärmar med ungefär 4 000 bildpunkter (pixel) på bildens långsida. Det ger extra hög upplösning jämfört med till exempel HDTV. Det finns flera vanliga 4k-format: 4096⨯2304, 4096⨯2160, 4096⨯2034 och 3840⨯2160 (känt som 4K UHD). – k i 4k står för tusen. Förkortningen 2k kan på samma sätt stå för bildformat med runt 2 000 bildpunkter på långsidan. (Båda förkortningarna skrivs oftast med stort K, alltså 2K och 4K, men när k står för tusen ska bokstaven k enligt internationell standard vara liten). – Se också 8k.
[bildskärmar] [radio och tv] [upplösning] [ändrad 10 december 2019]
det första programmet för layout och sidframställning på dator, släppt 1985, nerlagt 2004. – Pagemaker använde det grafiska användargränssnittet på Mac (kort därefter också i Windows), sidbeskrivningsspråket Postscript från Adobe och de första ekonomiskt överkomliga laserskrivarna. Pagemaker, som utvecklades och såldes av företaget Aldus blev inledningen till den stora omvälvningen av tidnings- och trycksaksproduktion som på mindre än tio år slutade med att praktiskt taget allt som trycks skrivs och formges på datorer (desktop publishing). – Pagemaker visade sig snart vara mer lämpligt för produktion av enstaka sidor än för tidningsformgivning, så i tidningsbranschen konkurrerades det ut av QuarkXPress, senare av Adobes InDesign. 1994 köpte Adobe Aldus, som då upphörde att existera som varumärke. 2004 meddelade Adobe att Pagemaker inte ska utvecklas mer. Användarna uppmanades att gå över till InDesign. I över tio år fortsatte dock Adobe att tillhandahålla Pagemaker.
[applikationer] [grafik] [nerlagt] [ändrad 4 maj 2017]
