operativsystem och program som bygger på allmänt kända, icke slutna standarder, och som därför förväntas fungera ihop, oavsett vem som har utvecklat dem. – Öppna system har interoperabilitet och portabilitet samt följer öppna standarder i hög utsträckning. Oftast, men inte alltid, menar man Unix och Unixkompatibla system – se Posix. – Idén om öppna system växte fram på 1980‑talet som reaktion mot den tidens slutna stordator- och minidatorsystem. Tanken bakom öppna system var att man ska veta på förhand att all mjukvara skriven för öppna system fungerar ihop direkt, även om den kommer från olika företag. Det ska räcka med att utvecklarna har tillämpat öppna standarder. – Uttrycket används numera sällan, mest därför att principen har blivit närmast självklar, bland annat därför att det bara finns ett fåtal processortyper och operativsystem som är allmänt spridda. – Öppna system förutsätter inte öppen källkod, utan det viktiga är att systemet fungerar ihop med andra program och system på ett känt och förutsägbart sätt. – I mer allmän betydelse är ett öppet system ett system som är öppet för alla att använda och bygga tillämpningar för, förutsatt att de följer systemets specifikationer. – Jämför med öppen källkod och fri mjukvara.
[mjukvara] [öppet] [ändrad 28 september 2020]
ett avvecklat Linux-baserat operativsystem för smarta mobiler. – Meego utvecklades av Intel och Nokia i samarbete. Meego gick 2012 upp i ett nytt projekt, Tizen. – Meego tillkännagavs i början av 2010 som en sammanslagning av Intels Moblin† och Nokias Maemo†. Version 1.0 släpptes i maj 2010. Meego skulle användas på många slags handhållna och bärbara apparater. Att projektet skulle gå upp i Tizen beslöts 2012. – Några av utvecklarna av Meego har sedan dess grundat företaget Jolla och vidareutvecklat Meego till ett nytt operativsystem, Sailfish. – Läs också om Mer†, som också byggde på Meego.
[linuxdistributioner] [mobilt] [nerlagt] [ändrat 4 september 2017]
(the Unix wars) – konflikten mellan Unix International† (UI) och Open software foundation† (OSF) i slutet av 1980‑talet. – Båda sidorna påstod att de själva ville ha öppna system, och beskyllde andra sidan för att vilja ha ett slutet system. Båda sidorna försökte också kombinera Unix System V och BSD. – Unixkrigen upphörde i början av 1990‑talet när Unixleverantörerna på båda sidor insåg att Windows NT† skulle bli ett hot mot Unix. Det slutade med att AT&T avvecklade sin Unixverksamhet och överlät varumärket Unix till X/Open†, som hade varit neutralt under Unixkrigen. OSF:s försök med OSF/1† misslyckades, och OSF gick ihop med X/Open och bildade The open group. Under 1990‑talet blev Linux en ledande alternativ Unixstandard.
[it-historia] [unix] [ändrad 30 oktober 2017]
X/Open Company Ltd – en tidigare branschorganisation för öppna Unix‑standarder. Sedan 1996 är X/Open del av The Open Group. – X/Open grundades 1984 av Unixleverantörerna Bull, ICL, Siemens, Olivetti och Nixdorf (BISON) för att slå vakt om öppna system: de ville att gränssnitt och specifikationer skulle vara öppna, så att produkter från olika tillverkare skulle fungera ihop. Under Unixkrigen runt 1990 höll sig X/Open neutralt och utvecklade en egen Unix‑specifikation, Single Unix Specification, som numera är den officiella beskrivningen av Unix. – AT&T överlät 1993 varumärket Unix till X/Open i samband med att AT&T sålde sin Unixverksamhet till Novell†, som senare sålde verksamheten till SCO† (som alltså ägde Unix System V, men inte ägde varumärket Unix). 1996 gick X/Open ihop med Open software foundation† (OSF) och bildade The Open Group.
[it-historia] [organisationer] [sammanslaget] [unix] [ändrad 19 september 2019]
eXtensive object markup language – tidigare: ett språk för beskrivning av arbetsflöden i Windows. Det har sedan integrerats i XAML, eXtensive application markup language, men filnamnsändelsen .xoml används fortfarande. Användes för att beskriva arbetsflöden i Windows Workflow Foundation. Det är baserat på XML. – Läs mer på Microsofts webbsidor.
[namnbyte] [windows] [xml] [ändrad 12 september 2018]
- – se client-side scanning;
- – cascading stylesheets, kaskadmallar – flera stilmallar knutna till samma webbsida – vilket innebär att samma text och bild och annat material kan presenteras i flera olika former. Man kan till exempel ha samma webbsida med en vanlig mall, en mall för besökare med synsvårigheter och en tredje mall som passar för små bildskärmar, som på mobiltelefoner. Detta är relativt enkelt därför att mallarna är separata filer som inte ingår i webbsidans HTML‑kod. Därför kan en webbsurfare ha egna stilmallar som CSS-anpassade webbsidor kan följa. Om webbläsaren klarar kaskadmallar kan den välja mellan mallarna enligt användarens anvisningar. – En uppvisning av CSS finns på denna webbsida: klicka på de olika alternativen under ”Choose style sheet”. Det är samma webbsida (samma text och bild, förutom dekorationsbilder) i olika skepnader. En ändring på sidan slår igenom i alla versionerna. – Webbens tekniska ledningsgrupp W3C förklarar kaskadmallar här. – Läs också i Wikipedia;
- – content scramble system eller content scrambling system – kopieringsskydd som används på DVD‑skivor med upphovsrättsligt skyddat material, främst långfilmer. Det infördes 1996 och var lätt att knäcka redan 1999. Det används fortfarande, men har till stor del ersatts av andra kopieringsskydd. – För att en CSS‑krypterad inspelning ska kunna dekrypteras krävs att samma krypteringsnyckel finns både på spelaren och på skivan. Det finns ungefär 400 nycklar i systemet. Varje tillverkare av DVD-spelare tilldelas en sådan nyckel, men varje DVD-skiva innehåller alla nycklar. Först efter att skivan och spelaren har utväxlat nycklar kan materialet dekrypteras och spelas upp. Om en tillverkare av spelare missköter sig har utgivaren av det skyddade materialet, alltså filmbolaget, möjlighet att utesluta den tillverkarens nyckel från kommande skivor. (Men det finns alltså inget sätt att blockera material som redan är utgivet.) – Se dcdcca.org. – CSS kan bland annat kringgås med programmet DECSS;
- – oftare: XSS – förkortning för cross‑site scripting, se webbkodinjektion;
- – se chirp spread spectrum.
[attacker] [förkortningar på C] [ios med flera] [trådlöst] [upphovsrätt] [webbpublicering] [övervakning] [ändrad 26 oktober 2021]
version 7.3 av Symbian†, släppt i april 2011 av Nokia.
[operativsystem] [versioner] [ändrad 17 december 2019]
ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några millisekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.
[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
- – förr: bildskärm och tangentbord som ansluts till en stordator eller minidator. Kallas ofta för dum terminal, eftersom den inte fungerar självständigt. Sådana terminaler ersattes på 1980‑talet av persondatorer, se terminalemulering, på 1990‑talet av klient-server-teknik. – Se också datorbaserad terminal och konsol;
- – numera ofta: fönster för textbaserat användargränssnitt i ett modernt operativsystem;
- – i Unix, strikt terminologi: en funktion i operativsystemet som realiseras i en session där operativsystemet och användaren utbyter instruktioner och utdata i textform. Det som användaren ser och hanterar kallas med denna terminologi för konsol (men oftast kallas det ändå för terminal). Se också tty;
- – Terminal – program i macOS för att ge datorn ett textbaserat användargränssnitt. – Se Apples webbsidor. – Motsvarande i användargränssnittet Xfce;
- – anslutningspunkt i elektronisk krets.
– Mer generellt betyder terminal ändpunkt. I medicinsk text används det också som adjektiv: en terminal sjukdom är en sjukdom som leder till döden. – Ordet kommer av latinets terminus – ändpunkt, slutpunkt. I princip kan man kalla varje ändpunkt i en kommunikationskedja för terminal, till exempel en skrivare. På svenska talar vi också till exempel om bussterminaler. – Eftersom ordet terminal på grund av betydelsen dödlig har blivit mer eller mindre oanvändbart i den allmänna betydelsen talar man numera ofta på engelska i stället om endpoint.
[användargränssnitt] [hårdvara] [ändrad 5 september 2018]
företaget som utvecklar operativsystemet Ubuntu. I själva verket flera företag med namnet Canonical plus tillägg (se lista). – Ubuntu är ett utförande av Linux, och sprids som fri och öppen källkod. Operativsystemet sprids gratis, men företaget tjänar pengar på tjänster. – Canonical Limited ägs av sydafrikanen Mark Shuttleworth, är registrerat på Isle of Man och har huvudkontor i London. – Se canonical.com.
[fri och öppen källkod] [företag] [ubuntu] [ändrad 6 september 2018]