Kategori: programmering

parallellism

körning av datorprogram på flera processorer eller kärnor som arbetar relativt oberoende av varandra. – För att parallellism ska vara möjlig måste programmet alltså vara uppdelat i trådar som samtidigt kan köras från början till slut utan att behöva vänta på resultat från andra trådar. (Jämför med concurrency, samtidighet.) Parallellism förutsätter att programmet körs på ett datorsystem med flera processorer, minst en för varje tråd. Huvudtyper är symmetriska multiprocessorsystem och massivt parallella datorsystem.

[parallellt] [programmering] [ändrad 25 februari 2022]

vektor

Vektor med namn på detaljerna utsatta.
Vektorns detaljer. (Från Wikipedia)
    1. – i programmering: en serie tal i en bestämd ordning. (Ett slags datastruktur);
    2. – i matematik: tecknad pil som beskriver en riktad kraft. Pilens längd visar kraftens belopp. – Ett mer abstrakt sätt att beskriva en vektor är att räkna upp koordinaterna för dess ändpunkter. Om vi ritar en vektor på rutat papper behöver vi två koordinater för startpunkten och två för slutpunkten, alltså fyra. Men man kan tänka sig vektorer som beskriver krafter i fler dimensioner, och då blir det fler siffror. Sådana sifferserier kan kallas för vektorer även om man inte ritar dem som en pil. Därav den datortekniska betydelsen, se ovan. – Man talar ibland om flerdimensionella vektorer, men då menar man att vektorn beskriver en kraft i en flerdimension­ell rymd. Själva vektorn, alltså talserien, är alltid endimension­ell (en rät linje). Därför är det skillnad mellan en vektor och en array: en array kan vara flerdimensionell, men det kan inte en vektor. – Se också tensor;
    3. – se vektorisering.

    – På engelska används vector också i betydelsen bärare, som disease vector, smittbärare, och attack vector. (Vector är latin för bärare.)

    [bildbehandling] [datastrukturer] [matematik] [skadeprogram] [ändrad 21 maj 2023]

boolesk

Tecknat porträtt av George Boole (färglagt).
George Boole (från Wikipedia).

(Boolean) – boolesk logik, boolesk algebra – ett sätt att uttrycka logiska problem som matematik. – Boolesk algebra är upp­kallad efter George Boole (mer om honom längre ner). – Två saker gör att boolesk logik passar för datorteknik:

  1. – boolesk algebra löser logiska pro­blem med matematiska metoder. Om du kan beskriva ett problem med den booleska algebrans termer så kan du sedan lösa det mekaniskt, vilket inne­bär att du kan programmera en dator att lösa problemet;
  2. – boolesk algebra representerar logikens två sanningsvärden sant och falskt med den binära matematikens två siffror 1 och 0. Det passar bra för datorer, eftersom datorernas logiska kretsar (processorerna) också arbetar med två lägen, på och av. Datorernas kretsar är komplice­rade tillämp­ningar av boolesk algebra.

– Boolesk algebra är inget konstigt: det är ett sätt att beskriva vanlig matematik och logik som råkar passa in på hur datorer är konstruerade. I boolesk algebra används villkoren AND (konjunktion), OR (disjunktion) och NOT (negation). Det finns fler logiska villkor än AND, OR och NOT, till exempel IF THEN (implikation) och XOR (exklusiv disjunktion). Men de tre booleska termerna räcker. Alla andra logiska villkor kan nämligen ut­tryckas med kom­binationer av AND, OR och NOT samt parenteser. – Boolesk algebra är uppkallad efter logikern George Boole (1815—1864). Han strävade efter att för­ena formell logik och matematik i ett gemensamt symbolspråk. Booles principer kom till användning när de första datorerna konstruerades. – Boolesk uttalas ”bolsk” med O som i sol. – Mer i Wikipedia.) – Det engelska ordet Boolean används ibland i betydelsen binär, alltså när svaret på en fråga är ja eller nej, sant eller falskt, ett eller noll – inga mellanvärden. – Språkligt: Benämningen booleansk förekommer också på svenska, men den är onödig, eftersom det inte finns något som heter booleanism.

[logik] [personer] [programmering] [ändrad 26 juli 2021]

disjunktion

logikens term för eller. – Eller har två betydelser, nämligen ”A eller B eller båda” och ”A eller B men inte båda”. I det vanliga språket brukar det vara uppen­bart vilket man menar. ”De tänker semestra i Kroatien eller i Costa Rica” betyder troligen inte att de tänker åka till båda länderna. Men i pro­gram­me­ring måste man vara tydlig, så man skiljer mellan in­klu­siv dis­junk­tion (A eller B eller båda) och ex­klu­siv dis­junk­tion (A eller B men inte båda). Om det bara står disjunktion betyder det inklusiv disjunktion. – I pro­gram­me­ring står för­kort­ningen OR för in­klu­siv dis­junk­tion och för­kort­ningen XOR för ex­klu­siv dis­junk­tion. I formell logik skriver man A∨B eller A∥B (två vertikala streck) för inklusiv disjunktion. – Läs också om NOR.

[logik] [programmering] [ändrad 8 juni 2017]

ekvivalens

i formell logik: av två påståenden är antingen båda två sanna eller båda två falska. Detta kallas också för materiell ekvivalens. Varför de två påståendena har samma sanningsvärde spelar ingen roll. De behöver inte säga samma sak. Med logiska symboler skrivs det A⇔B, A≣B (tecknet har tre streck) eller A↔B, vilket kan utläsas ”A är sant om och bara om B också är sant”. På engelska förekommer benämningen if and only if, vilket ofta för­kortas IFF. På svenska före­kommer också förkortningen OMM. Se också XNOR. – Materiell ekvi­valens bör skiljas från logisk ekvivalens, som innebär att två på­stå­enden säger samma sak. – En sanningsvärdetabell för materiell ekvivalens ser ut så här:

– Antingen är båda påståendena A och B sanna eller också är båda falska (A≣B) :

A B A≣B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt sant

[logik] [programmering] [ändrad 4 april 2017]

konjunktion

i formell logik: motsvarighet till vardagsspråkets och. – Om man binder ihop två påståenden med OCH i formell logik och programmering måste båda vara sanna, annars anses det sammansatta påståendet som helhet vara falskt. I formell logik används tecknet ∧ för konjunktion, i programmering ofta engelska AND. Även tecknen · (upphöjd punkt) och & förekommer. – Sökvillkoret ”A AND B” tar, om man använder det i en sökmotor på webben, fram webbsidor som innehåller både A och B – men inte sidor som bara nämner ett av dem. Alltså: om man söker på ”sill AND brännvin” får man upp alla sidor som nämner både sill och brännvin (inte nödvändigtvis intill varandra), men inte sidor som nämner bara ett av orden. (Se och‑förval.) – Se också det omvända, NAND. – En sanningsvärde­tabell för konjunktion ser ut så här:

– ”Båda påståendena A och B är sanna” (A∧B) :

A B A∧B
sant sant sant
sant falskt falskt
falskt sant falskt
falskt falskt falskt

[logik] [programmering] [ändrad 8 oktober 2019]