internet message access protocol – ett av de två vanliga protokollen för mottagning av e‑post. IMAP ser till att abonnentens inkommande e‑post tas emot och lagras på internetoperatörens server. Meddelandena ligger kvar på servern även efter att abonnenten har laddat ned dem till sin dator. Abonnenten kan därför läsa samma brev flera gånger från olika datorer, till exempel genom ett webbgränssnitt. (Om man använder det andra protokollet för inkommande e‑post, POP3, så raderas meddelandena från servern så snart som abonnenten laddar ned dem.) Notera att IMAP enbart används för inkommande e‑post. För utgående e‑post används SMTP.
[e-post] [förkortningar på I] [ändrad 18 december 2018]
simple mail transfer protocol – ett protokoll som ofta används för sändning av e‑post från avsändaren till internetoperatören, som sedan sänder det till den slutliga mottagaren. – SMTP används oftast i kombination med POP3 eller IMAP, som används för hämtning av e‑post. SMTP är det ursprungliga protokollet för både sändning och mottagning av e‑post, men det används numera nästan bara för sändning. Orsaken är att SMTP är dåligt på att hantera e‑post som efter nerladdning ska ligga kvar på operatörens e‑postserver, vilket användarna brukar önska. – Det finns en vidareutvecklad version av SMTP som heter ESMTP. – 2016 kom en ny version av SMTP med kryptering och höjd säkerhet, se SMTP MTA‑STS. – Den officiella beskrivningen av SMTP från internets tekniska ledningsgrupp IETF, RFC 821, finns här.
[e-post] [förkortningar på S] [rfc] [ändrad 2 januari 2020]
Post office protocol, version 3 – ett protokoll för mottagning av e-post. POP3 sköter om mottagning och lagring av abonnentens e‑post på internetoperatörens server tills abonnenten hämtar posten till sin dator. Typiskt för POP3 är att meddelandena raderas från servern när abonnenten hämtar dem. I det alternativa protokollet IMAP ligger e‑posten kvar på servern tills abonnenten raderar dem. Notera att POP3 används enbart för mottagning av e‑post. När man sänder e‑post använder man SMTP. – Specifikationen för POP3, RFC 1939, finns på denna länk.
[e-post] [förkortningar på P] [rfc] [ändrad 9 januari 2019]
(plain vanilla) – originalinställningar utan ändringar; grundutförande utan tillbehör och utsmyckningar. – Alternativ: bells-and-whistles.
[jargong] [ändrad 21 oktober 2015]
– förkortning för friend of a friend:
- – ett projekt som utformar en standard för maskinläsbara beskrivningar i XML‑format av människor och av relationer mellan människor. – Läs mer på foaf-project.org. – FOAF‑projektets vokabulär har blivit en inofficiell standard på webben. Det har blivit en så kallad ontologi som används i uppbyggnaden av den semantiska webben;
- – ”en kompis till en kompis” – den påstådda källa som knyts till en vandringssägen.
[förkortningar på F] [skvaller och rykten] [sociala nätverk] [xml] [ändrad 5 juli 2017]
ryktesepidemi – snabb och omfattande ryktesspridning genom internet och mobiltelefoner. – Ordet infodemi används främst om ryktesepidemier som sprider en blandning av sanning, påhitt och rena lögner. Den användes troligen först om ryktesspridning om SARS‑influensan 2003 och senare om den så kallade svininfluensan 2009. – Skillnaden mot vandringssägner (urban legends) är att infodemier sprids mycket snabbt. – Även: kampanj av illasinnad ryktesspridning på internet. – Infodemi var ett av årets nyord 2020 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk) (men det har stått i denna ordlista sedan 2015). – På engelska: infodemic.
[skvaller och rykten] [årets nyord] [ändrad 28 december 2020]
- – bedrägeri, svindel, bluff, blåsning, bondfångeri – det att man lurar människor att betala för något som de aldrig får. Alternativt att de betalar dyrt för något värdelöst. – Ordet scam används i synnerhet, men inte enbart, om genomarbetade bedrägerier där bedragarna anstränger sig för att dupera offren genom att tillverka förfalskningar, bjuda på dyra middagar, utge sig för att vara betydelsefulla personer och på andra sätt. – Om varför även kunniga och intelligenta personer ibland faller för bedrägerier, se den brittiska forskningsrapporten The psychology of scams (länk). – Exit scam är ett slags bedrägeri där en till synes seriös verksamhet först tar emot betalning för varor och tjänster som faktiskt levereras, men när försäljningen tagit fart slutar att leverera, tar inbetalade pengar och sticker (se också ponzibedrägeri). Kallas också för rug pull eller pull‑the‑rug scam. – Jämför med fraud, hoax, spoof, Nigeriabrev och tech grifter samt Re:scam och scam baiting;
- – SCAM, se Standard content archive management.
[bluff och båg] [förkortningar på S] [informationshantering] [juridik] [källkritik] [ändrad 30 december 2022]
to parse – att parsa – se parsning och parser. – To parse kan också översättas med att analysera.
[programmering] [språkteknik]
(solution) – säljarjargong: ”Vi säljer inte system, vi säljer lösningar”. – Kalla inte något för lösning om du inte också berättar vilket problem det löser.
[jargong] [språktips] [ändrad 7 maj 2020]
DTD; dokumenttypsdefinition – i XML och SGML: specifikation av hur ett dokument av en viss typ ska vara uppbyggt. – DTD:n för ett brev kan till exempel omfatta delarna adressat, avsändare, hälsningsfras, text och avslutningsfras. Delarna kan i sin tur delas upp i mindre delar. Adressat kan bestå av namn, utdelningsadress, postnummer och ort. – En DTD fungerar som en mall för skribenten. Den underlättar också grafisk presentation av dokumentet samt automatisk sökning och lagring av data. Ett datorprogram kan till exempel med hjälp av DTD:n automatiskt hitta adressuppgifter i ett brev och lagra dem i en databas. – Läs också om parser.
[dokument] [xml] [ändrad 20 februari 2023]