Kategori: språk

Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.

sidfot

text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.

[e-post] [ordbehandling] [typografi] [ändrad 30 mars 2021]

sidhuvud

text och annan information överst på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidhuvudet (på engelska header) kan innehålla sidnummer, avsändarens namn och adress, skriftens namn eller kapitelrubrik. Sidhuvudet återkommer på varje sida, utom ibland den första, med nytt sidnummer och eventuellt aktuell kapitelrubrik. Det kan ha olika form för vänster- och högersida, om sådana finns. I ordbehandling brukar man kunna utforma sidhuvudet i en särskild mall. – Se också sidfot.

[ordbehandling] [typografi] [ändrad 27 juli 2022]

allmän handling

(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller fram­ställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:

  • – för­fattats eller;
  • – samman­ställts på en myndig­het;
  • – skickats från en myndig­het till en person, en organisation eller till en annan myndig­het, eller som har:
  • – kommit in till en myndig­het.

– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bok­föring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hem­adress: om informationen har betydelse för myndig­hetens verk­samhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförord­ningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndig­­heters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.

[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]

akut accent

accenten över e i kafé och i andra ord. – Akut accent är den enda accent som används på svenska (förutom den grava accenten i à), och akut accent förekom­mer på svenska bara över e. – Akut betyder här skarp, spetsig, och syftar på att akut accent på franska markerar en uppgång i intona­tionen. – På engelska an­vänds akut accent ibland för att ange att bokstaven e ska uttalas: pokémon (=pocket monster) ska ut­talas så att e:et hörs, men utan betoning på e. – Skilj mellan akut accent och apostrof (’). – Observera att vi skriver kafé – kaféerna, men museum – museerna. Det ska inte vara accent i muse­erna därför att det inte finns någon accent i museum. – Se också dödtangent.

[tecken] [ändrad 19 april 2020]

apostrof

tecknet ’. – Apostrofer markerar utelämnade bokstäver, på engelska också genitiv. De står alltid mellan två bokstäver eller intill en bokstav. – På engelska står det före genitiv‑s, som i Mary’s och i sammandragningar som we’re (=we are). På svenska används apostrof för citat inom citat. Exempel: ”Hon sa ’hej då’ och gick.” – Genitiv av ord som slutar på s, x och z (som i ”bröderna Marx filmer”) markeras numera inte med apostrof. Apostrof kan på svenska också markera utelämnade bokstäver som i på’n bara!, tro’t om du vill. I välkända kortformer som inte kan missförstås behövs ingen apostrof: gå på stan, ett sånt oväsen.  – Skilj mellan apostrof och asterisk (*). Skilj också mellan apo­strof och akut accent, som bara används över bokstäver, som i ordet kafé.  – Typografi: ”Riktiga” apostrofer är antingen krulliga (de ser ut som siffran 9 i miniatyr) eller formade som en kort lutande kil. På tangentbord finns ingen riktig apostrof, utan bara tecknet för längdmåttet fot, som vanligen finns på tangenten intill Ä. Fottecknet är ett kort lodrätt streck. Det kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut det mot en riktig apostrof. Inom boktryckarkonsten är apo­strof och fottecken två olika tecken. Riktiga apo­strofer finns i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara besvärligt att in­foga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut fottecken mot riktiga apostrofer (’). I denna ord­­lista byts fottecken successivt ut mot riktiga apostrofer. (Tyvärr vill vårt publiceringsverktyg WordPress byta ut tumtecken mot apostrofer även när det ska vara tumtecken.) – I språkvetenskap används apostrofer för att markera ords betydelse. ’Hund’ syftar då på vad ordet står för, begreppet hund, (canis familiaris, dog, chien…), inte ordet som sådant (h+u+n+d), och inte heller för en konkret hund. – Se också citattecken och IB4m.

[tecken] [ändrad 29 april 2018]

D

beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda hårddisken, om det finns någon, i person­dator med Windows. Samma nomenklatur förekommer i andra operativsystem. Skrivs ofta D: efter­som det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disken som man vill öppna). Bok­stäv­erna A och B an­vändes för in­byggda diskett­­stationer, men sådana finns inte längre. Den första in­byggda hård­disken be­tecknas med C. – Vilken hårddisk som räknas som den första respektive andra är godtyckligt. Finns det fler än två hårddiskar använder man E, F och så vidare. 

[lagringsmedier] [ändrad 12 augusti 2019]

trema

tecknet ¨ (två prickar) när det står över en vokal. – Trema används normalt inte på svenska. Prickarna över ä och ö är inte trema. På franska och andra språk markerar trema att den andra av två vokaler intill varandra ska uttalas för sig: noël (jul) uttalas alltså ”no‑el”, inte nöl som det skulle bli (ungefär) utan trema. – Trema kan också markera att en vokal ska uttalas, inte ska vara stum, som i det engelska namnet Brontë (uttalas ”bronté”). Trema kallas också för dieresis – det är ett annat namn för samma tecken. – Språkligt är prickarna över ä, ö och ü något annat än trema/dieresis, eftersom de är delar av bokstäver, inte tillägg. – På engelska kallas prickarna ofta för umlaut, oavsett vilken sort det är. – Se också dödtangent.

[tecken] [ändrad 19 januari 2022]