– quality assurance – se kvalitetssäkring.
Kategori: språk
Artiklar om naturliga språk i IDG:s ordlista. Här finns också förkortningar och typografiska termer. IDG:s artiklar om språk: länk.
AT ⇢
ATX
Advanced technology extended – den vidareutveckling av AT†‑standarden för stationära persondatorer som blev dominerande i mitten av 1990-talet. Standarden utvecklades av Intel och används fortfarande (2019). Den innebar lägre kostnader och vissa förbättringar jämfört med AT‑standarden i dess ursprungliga form. Senaste revisionen av ATX‑standarden kom 2012. – Ett moderkort enligt ATX‑standarden är 305⨯244 millimeter. Det finns också varianter med mindre mått som microATX, FlexATX och mini‑ITX. – 2003 införde Intel BTX†‑standarden, som bara har fått begränsad anslutning. – ATX är också beteckning på den typ av strömaggregat som ska användas i ATX-standarden.
[förkortningar på A] [hårdvara] [ändrad 17 november 2019]
PC AT
Advanced Technology – IBM:s personal computer (PC) med ett antal förbättringar jämfört med tidigare modeller (XT† och den första, IBM PC). PC AT kom 1984. Den hade inbyggd hårddisk och den då nya 286‑processorn från Intel. AT blev snabbt en branschstandard för datorer för Windows, men den ersattes i mitten av 1990‑talet av ATX‑standarden, utvecklad av Intel.
[förkortningar på A] [förkortningar på P] [persondatorer] [ändrad 9 oktober 2018]
Bing
en sökmotor från Microsoft, tillgänglig sedan juni 2009. – Bing har utformats för att göra det lätt för användarna att hitta underlag för beslut. Sökresultaten presenteras grupperade med tanke på vad man antar att användarna vill veta. Sedan 2009 förser Bing Yahoos sökmotor med resultat. – I februari 2023 beslöt Microsoft att integrera ChatGPT i Bing. – Jämför med Live Search†, Microsofts tidigare sökmotor. – Se bing.com. – Namnet: Bing uttyds ibland Bing is not Google, en rekursiv förkortning och bakronym. Men enligt Microsoft är namnet valt för att det påminner om utrop som Ping! och Bingo! – Se också mannen som fick sparken: länk.
[bakronymer] [rekursiva förkortningar] [sökmotorer] [ändrad 20 februari 2023]
BTX
en överspelad standard för moderkort för persondatorer, lanserad 2003 av Intel som ersättare för ATX. – ATX var i sin tur en ersättare för AT†‑standarden. Intel slutade tillverka BTX-moderkort år 2006. Förkortningen står för Balanced technology extended. Medan ATX från mitten av 1990‑talet hade använts på alla persondatorer för Windows blev BTX ingen branschstandard. De flesta pc‑tillverkare höll fast vid ATX‑standarden. De som anammade BTX‑standarden gjorde det bara delvis och fortsatte samtidigt att använda ATX. En förklaring kan vara att BTX var gammalt redan när det kom. Det var bland annat utvecklat för att spara energi och alstra mindre värme, men det problemet löstes för datortillverkarna genom nya, strömsnåla komponenter.
[förkortningar på B] [hårdvara] [inaktuellt] [standarder] [ändrad 9 oktober 2018]
PC XT
eXtended Technology – den första modellen av IBM:s Personal computer (PC) som hade inbyggd hårddisk. – PC XT började säljas 1983 och avvecklades 1987. Det fanns också modeller av XT som saknade hårddisk, men hade två diskettstationer. – PC XT ersattes dels av PC AT†, dels av PS/2†.
[förkortningar på P] [förkortningar på X] [persondatorer] [ändrad 27 februari 2022]
Yahoo

en sökmotor och katalog över webbsidor samt ett ägarbolag. – Yahoo var på 1990‑talet den mest kända sökmotorn vid sidan av Altavista†. – I slutet av juli 2016 köpte det amerikanska telekomföretaget Verizon Yahoos internetverksamhet och varumärket, och i april 2017 gjorde Verizon Yahoo och Aol till dotterbolag till dåvarande Verizon Media Group†. Verizon Media Group såldes i maj 2021 till Apollo Global Management (apollo.com) för fem miljarder dollar, och bytte då namn till Yahoo. Yahoo är alltså numera ett ägarbolag som, förutom sökmotorn med samma namn och andra tjänster under det varumärket, bland annat äger Aol, Engadget (engadget.com) och Techcrunch (techcrunch.com). – Historia: Yahoo startades 1994 av Stanford‑studenterna David Filo och Jerry Yang. Sökmotorn lades ut på webben, först som Jerry’s guide to the World Wide Web, sedan som Yahoo. Det var, och är, en katalog över webbsidor, ordnade i kategorier som i ett bibliotek, senare också ett index som Google. 1995 blev Yahoo ett företag. – Yahoo utvecklades snabbt till en portal med nyheter, e‑post och annat, samt kompletterade webbkatalogen med ett index som fram till februari 2004 använde teknik från Google. Efter några år med egenutvecklad teknik använder Yahoo Search (search.yahoo.com) sedan 2009 sökresultat från Microsofts sökmotor Bing. Från 2015 kan en del av sökresultaten komma från andra källor än enbart Bing. – Avknoppningar och uppköp: I december 2015 meddelade Yahoo att företaget skulle knoppa av all sin internetverksamhet i ett nystartat bolag. ”Gamla” Yahoo, som i januari 2017 bytte namn till Altaba, skulle bara behålla sitt aktieinnehav i Alibaba. Den 25 juli 2016 blev det känt att Verizon ville köpa Yahoos internetbaserade verksamhet för 4,8 miljarder dollar. Köpet gällde det som ingick i det nystartade bolaget, inte Yahoos aktier i Alibaba. – Men i oktober 2016 avslöjades att Yahoo har låtit amerikansk polis och underrättelsetjänst övervaka användarnas e‑post. Skandalen ledde bland annat till att Verizon begärde att priset för Yahoo skulle minskas med en miljard dollar. Köpet gick i genom i juli 2017 för 4,8 miljarder dollar. I maj 2021 sålde Verizon sin internetverksamhet, inklusive Yahoo, till Apollo Global Management. – Från den 1 november 2021 är Yahoos tjänster inte längre tillgängliga i Kina. Skälet uppges vara Kinas allt hårdare reglering av information på internet och krav på att internetföretag på begäran ska lämna över information om sina kunder till Kina. – Namnet: Yahooer är ett släkte av vidriga människoliknande varelser som förekommer i fjärde delen av Gullivers resor av Jonathan Swift. Ordet används i USA om förment okunniga och fördomsfulla sydstatsbor. Filo och Yang säger att de valde namnet för att de gillade det, och för att Filos dåvarande flickvän brukade kalla honom för ”yahoo”. Senare har namnet uttytts som ”yet another hierarchically organized oracle” och som ”Yet another hierarchical officious oracle”. Båda är bakronymer. – För företaget, se yahooinc.com. För sökmotorn och andra tjänster, se yahoo.com.
[bakronymer] [företag] [sökmotorer] [uppköpt] [ändrad 14 mars 2023]
textdelning
- – spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upphovsrättshavaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
- – fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
- – ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.
[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]
delning
- – (sharing) – delning är standardöversättningen av engelska sharing i ord som file sharing (fildelning) och screen sharing (skärmdelning). Det är delning som i att dela med sig eller att dela på något i betydelsen använda det gemensamt. To share (i denna betydelse) – att dela. – Se också applikationsdelning, delningsekonomi och textdelning samt sharewashing;
- – dela – för (to) share – spridande av information till andra. Knappen Dela finns ofta på bloggar och sociala medier: den brukar innehålla genvägar för att vidarepublicera material på Facebook, Twitter eller andra plattformar, eller för att skicka det som e‑post;
- – det att flera samtidigt använder en resurs utan att märka varandra. Används om telefonitekniker som frekvensdelning, koddelning och tidsdelning;
- – om separering, se till exempel delningsdosa.
[företag och ekonomi] [hårdvara] [socialt] [språktips] [telefoni] [ändrad 9 juni 2020]