maskinläsbar kodning av tecken i form av rutmönster. Påminner om streckkod, men rutmönstret ger plats för mer information på samma yta. Kallas ofta för 2d-kod eller 2d bar code (till skillnad från streckkod, som är endimensionell). Kända rutkoder är QR-kod och Data matrix. Rutkod är en typ av AIDC.
ett slags svartvit rutmönster som kodar information och som kan avläsas med speciella läsare eller med digitalkamera. Alltså en rutkod(2d‑kod). Data matrix påminner om QR‑kod, men kodar på ett annat sätt. – Data matrix utvecklades i USA, och är äldre än QR‑kod. QR‑kod utvecklades i Japan därför att Data matrix inte kunde koda japanska skrivtecken. Data matrix används bland annat för märkning av industriella komponenter, eftersom mönstren kan tryckas i mindre ytformat än QR-kod. – Data matrix‑kod känns igen på att två angränsande sidor har helsvarta kanter, medan de andra två kanterna har omväxlande svarta och vita rutor. Även andra par av färger kan används. – Mer i Wikipedia.
(ubiquitous) – på svenska också ubik – tillgänglig överallt, befintlig överallt, som finns överallt;ubiquitous computing: ubikvitära eller ubika it‑system, ubikvitär eller ubik it – om information och kommunikation som är tillgängliga genom trådlösa it‑system överallt och när som helst. Kallas också för ubikom eller ubikomp. – Ordet var ett trendord på 00‑talet; tillgången på mobilt bredband och sakernas internet har sedan dess gjort att det har blivit överspelat.
– om it‑system som är integrerade i omgivningen och lätt tillgängliga; som fungerar utan traditionella användargränssnitt som bildskärm och tangentbord. – Uttrycket ubiquitous computing myntades 1988 av den amerikanska forskaren Mark Weiser†. Han beskrev den 1991 i artikeln The Computer for the 21st Century i Scientific American(länk). Hans vision kan beskrivas som ett avancerat trådlöst nätverk med integrerade handdatorer, stora bildskärmar på väggarna och servrar. Mark Weiser tänkte sig ett samspel mellan datorer i olika storlekar: inch devices, foot devices och yard devices. Sådant som intelligenta hus, kroppsburna datorer och datorer som är integrerade i vardagsföremål (sakernas internet) kan också räknas som ubikvitära system;
– i Japan har termen använts för principen att trådlös bredbandsanslutning till internet ska vara tillgänglig överallt i landet. På japanska: yubikitasu.
internationell organisation för mobiloperatörer. – Namnet GSMA är numera en pseudoförkortning, men det stod från början för GSM Association. GSMA anordnar kongressen MWC, tidigare Mobile world congress. – Se gsma.com.
Software engineering method and theory – ett enhetligt sätt att beskriva systemutvecklingsmetoder, utvecklat av bland andra Ivar Jacobson. Semat strävar efter att på ett entydigt sätt beskriva de teoretiska grunderna för systemutveckling och tillvägagångssätten vid realisering av system. Semat är till stor del agnostiskt när det gäller teorier och metoder, men rymmer vissa värderingar. Till exempel att agila metoder vanligtvis är bra och att vattenfallsmetoden inte är bra. – Se semat.org.
– ingår i namn på flera företag som är uppkallade efter den legendariska superdatorkonstruktören Seymour Cray†(1925—1996). Från mars 2000 fanns Cray Inc, som bildades genom sammanslagning av Cray Research† och Tera Computer. Det köptes i maj 2019 av HPE och heter numera HPE Cray. – Seymour Cray grundade två företag under sitt eget namn, Cray Research och Cray computer corporation†;
trendigt ord för it och internet. – Används ofta om avancerade eller science fiction-artade system; även om hot och attacker. – Cyber används ibland i sammansättningar som alternativ till de vardagligare termerna data-, e-, it- och digital. (Se också e-anything och i-anything.) – Cyber används i synnerhet om webben, virtuell verklighet och artificiell intelligens där man skapar illusionen av en parallell värld (cyberrymden). – Förleden cyber används också i termer som cyberattack, cyberbrott, cyberkrig och cyberterrorism. – Ordet: Cyber kommer av cybernetik, en modevetenskap från datorteknikens första decennier. – Se också cypher.
– nätgrossist, stamnätsoperatör – företag (operatör) som tillhandahåller kapacitet i tele- eller datanät till andra företag. De andra företagen kan vara tjänsteleverantörer eller andra carriers. – Carrier översätts ibland med nätoperatör, men det ordet används också synonymt med operatör, så termen kan lätt missförstås. Ett och samma företag kan vara både carrier och tjänsteleverantör. – Skilj mellan carrier och accessnätoperatör. En carrier kan äga ett stamnät eller stadsnät utan att samtidigt äga accessnätet;
– kort för carrier wave – se bärvåg. I mobiltelefoni kan det också översättas med kanal. Det syftar inte bara på själva bärvågens frekvens utan på det omgivande frekvensbandet som är nödvändigt för att man ska kunna överföra information (se bredband);
– hållare – standardiserat fodral för bladserver eller hårddisk, anpassad för spåren i racket.