Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

Io.js

tidigare förgrening av Node.js. (En plattform för utveckling och körning av server­pro­gram.) Io.js startades 2014 av bland andra Fedor Indutny (darksi.de) på grund av missnöje med att Node.js utvecklades för långsamt. Men året efter, 2015, återförenades de två grenarna under namnet Node.js. – Mer om Node.js på GitHub – se länk.

[systemutveckling] [ändrad 4 april 2017]

Microsoft Bob

ett grafiskt användargränssnitt för Windows, avsett att vara enkelt att använda, lanserat av Microsoft 1995 och allmänt ansett som ett fiasko. – Microsoft Bob hade ett användargränssnitt med serietidningsmässiga figurer i en bostadsliknande miljö. Datorns resurser representerades av bilder på vardagliga föremål som arkivskåp. Bob skulle vara ett alternativt gräns­snitt till Windows. Men användarna klagade på att Bob var långsamt, omständligt och resurskrävande, och i början av 1996 drogs Bob tillbaka från marknaden. – Läs historien om Bob här (brukar fungera trots överstrykning) eller i Wikipedia.

[grafiskt användargränssnitt] [nerlagt] [windows] [ändrad 26 februari 2018]

Node.js

en plattform för utveckling och körning av server­baserade program, skrivna i Java­Script. Det är skrivet i öppen källkod. – Node.js utvecklades 2009 av Ryan Dahl på företaget Joyent (länk). Men Ryan Dahl lämnade 2012 ledningen för Node.js. Node.js utvecklas sedan dess av en grupp med stöd av Joyent, som äger varumärket Node.js. – Se nodejs.org. – Miss­­nöje med lång­sam utveckling ledde 2014 till att en grupp programmerare startade en förgrening av Node.js, Io.js†, men de två grenarna återförenades 2015 under namnet Node.js. Det har också utvecklats ett operativsystem baserat på Node.js, se NodeOS. – Se också Express och MEAN.

[systemutveckling] [ändrad 10 maj 2020]

C-RAN

teknik för effektivare användning av bas­stationerna för mobil­telefoni. – Grund­idén är att centralisera en del av funktionerna för bas­stationerna i varje område. En bas­station för mobil­telefoni kan grovt delas in i tre delar:

  • – en styr­enhet som avgör hur sam­talen ska kopplas;
  • – en radio­enhet som sköter radio­kommunikationen med tele­fonerna och:
  • – antennen.

– Traditionellt har dessa tre funnits på samma plats och fungerat självständigt. Det har nack­delar: varje bas­station måste klara hög belastning, även om detta sällan inträffar och kan vara kortvarigt om det inträffar. C‑RAN hanterar detta genom att centralisera styr­enheten. Många bas­stationer i ett område delar alltså på samma styr­enhet. Styr­enheten kan då ba­lans­era belastningen genom att för­dela samtal som normalt skulle tas av samma bas­station på flera bas­stationer som är inom räck­håll. Tele­foner kan också förmedla sam­tal och data åt var­andra. – C‑RAN demonstrerades först 2010 av China mobile research institute. Det har tagits i bruk i Östasien. – Namnet: C uppges stå för clean, centralized processing, collaborative radio och cloud (se moln); RAN står för radio access network. – Branschorganisationen C-RAN Alliance gick 2018 upp i O‑RAN Alliance.

[förkortningar på C] [mobilt] [sammanslaget] [ändrad 23 oktober 2017]

delningsdosa

(splitter) – anordning som behövs för DSL: dosan delar upp signalen från telefon­­jacket i vanliga telefonsamtal och data­kom­mu­ni­ka­tion och skickar signalerna vidare i varsin ledning. Ledningarna går till telefonen respektive DSL‑modemet. Det fungerar också i andra riktningen: del­nings­­dosan tar emot signaler från telefonen och DSL‑modemet och sänder båda i samma ledning till telefon­­jacket. Delningsdosan är en liten dosa eller propp som kopplas in direkt efter huvud­jacket. Tekniskt är det ett filter som separerar lägre frekvenser (röstsamtal) från höga frekvenser (DSL‑signalen). – Ordet delningsdosa kan också användas om andra anordningar som delar upp samman­­satta signaler på liknande sätt.

[dsl] [telefoni] [ändrad 31 mars 2020]

tier 1

  1. – tier 1 network – om internet: den högsta nivån av de sammankopplade nätverk som utgör internet. – Nätverk på nivå 1 kommunicerar direkt med varandra. Det tar inte heller betalt av varandra för trafiken, se avräkningsfri. Varje nätverk på nivå 1 kommunicerar också med ett antal nätverk på nivå 2 (tier 2 network). Ett nätverk på nivå 2 som ska kommunicera med ett annat nätverk, som också är på nivå 2, men som är anslutet till ett annat nätverk på nivå 1, måste skicka meddelandet via nivå 1 för att det ska komma fram. Bara något tiotal nätverk räknas till nivå 1, och det är de stora teleoperatörernas nätverk. Det finns ingen officiell specifikation för vilka nätverk som ska räknas till nivå 1, utan det är en bedömning;
  2. – tier 1 storage – första nivåns datalagring – datalagring för data som efterfrågas ofta. Det är den datalagring som de flesta kommer i kontakt med dagligen. Första nivåns datalagring görs på hårddiskar eller SSD:er med så korta svarstider som möjligt. Utrustningen blir därför relativt dyr. – Jäm­för med tier 2 storage och tier 3 storage.

[datalagring] [internet] [ändrad 10 december 2014]

tier 2 storage

andra nivåns datalagring – datalagring för data som behövs sällan. Sådana data kan lagras på långsammare och billigare medier än första nivån (se tier 1 storage), kanske till och med på bandminnen. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jäm­för också med tier 3 storage.

[datalagring] [ändrad 10 september 2019]

tier 3 storage

tredje nivåns datalagring – oftast: lagring av data som kanske aldrig mer kommer att efter­frågas, men som ändå måste sparas. Alltså: arkivering. – Tredje nivåns data­lagring kan göras på lång­samma medier, till exempel på band eller DVD, som kanske måste hanteras för hand. – Notera: Definitionen av de olika nivåerna skiljer sig mellan olika leverantörer. Det är bara den första nivån som är likartad hos alla. Det vanliga är tre nivåer, men en del leverantörer skiljer mellan fem nivåer. – Jäm­för med tier 1 storage och tier 2 storage.

[arkivering] [ändrad 29 maj 2019]