Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet

Budapestkonventionen – en konvention om utredning och bekämpning av it‑relaterad brottslighet, fastställd 2001 av Europarådet. – Konventionen handlar i synnerhet om brott mot upphovsrätten, spridning av bilder på sexuella övergrepp mot barn samt dataintrång och andra hot mot it‑säkerhet. Det ingår också bestämmelser om tvångsmedel vid brottsutredningar, till exempel att ägare av it‑system ska kunna åläggas att lämna ut lösenord och krypteringsnycklar till polisen, och att tele- och internetoperatörer ska kunna åläggas att lämna ut trafikdata. Ett annat syfte är att harmonisera lagstiftningen i de olika länderna. – Sverige skrev under konventionen 2001, men det var först 2021 som riksdagen godkände de lagändringar som föranleds av konventionen – se riksdagen.se…. Minst 60 andra länder, bland dem USA, har anslutit sig. – En statlig utredning lämnade 2013 ifrån sig ett betänkande av hur svensk lag skulle kunna anpassas till konventionen – se denna länk. Internetstiftelsen kritiserade delar av förslaget i ett remissvar – se här. Ett kompletterande förslag skickades på remiss av justitiedepartementet 2020, se Advokatsamfundets remissvar. Riksdagsbeslutet fattades som sagt 2021. – Konventionens engelska namn är Convention on cybercrime eller Cybercrime convention. Den är känd som Budapestkonventionen – the Budapest convention – efter staden där texten fastställdes. Benämningen Cyberbrottskonventionen förekommer också. Det finns ingen officiell svensk översättning av texten, men den engelska texten finns här. – En konvention är, när det gäller mellanstatliga relationer, ett avtal mellan två eller flera länder. Europarådet (som inte är detsamma som EU) har ingen rätt att ålägga medlemsländer att ansluta sig till – tillträda – rådets konventioner, utan det är frivilligt. Anslutning till en konvention förutsätter ofta lagändringar.

[juridiska lagar] [ändrad 30 mars 2023]

429

felkod på webben: för många anrop. – Den som får felkoden i sin webbläsare har försökt hämta samma webbsida för många gånger under kort tid. Det handlar alltså inte om att webbservern är överbelastad i största allmänhet, utan det är just den person som får felkod 429 som är för påträngande. (Eventuellt är det flera besökare som webbservern inte kan skilja mellan.) Ofta räcker det med att vänta ett tag och försöka igen. Det rekommenderas att felmeddelandena innehåller förklaringar och råd om hur mottagaren ska göra för att kunna hämta webbsidan. – Webbens tekniska ledningsorgan IETF beskriver felkod 429 i denna RFC: länk.

[felkoder] [rfc] [5 juli 2020]

produktionssättning

att göra ett system klart att användas i produktion. – Användarna ska kunna börja använda systemet när produktionssättningen är klar. Det förutsätter att man har gjort alla inställningar och anslutningar som behövs för att systemet ska fungera i produktionsmiljön. Produktionssättning kan gälla helt nya system eller uppgraderingar. (Med produktion menas inte nödvändigtvis varuproduktion, utan allt slags arbete.) – Man skiljer ibland mellan produktionssättning och driftsättning, men ibland används orden som om de var utbytbara. Man kan också säga att produktionssättning är sista steget i driftsättning, som också omfattar testning samt planering och genomförande av flytten. Produktionssättningen innefattar alltså sådant som att koppla in sladdar, göra inställningar och att förse utrustning med förbrukningsmaterial. Det kan göras med nyanskaffad utrustning eller med befintlig utrustning efter ett avbrott. – På engelska: start of operation, going live, deployment.

[systemutveckling] [ändrad 5 juli 2020]

falsk avvisning

om biometrisk identifiering: det att ett biometriskt system inte godkänner ett försök till biometrisk identifiering, trots att det är korrekt. Alltså en falsk negativ. – Se också get. – På engelska: false rejection, false reject; false rejection rate, FRR – falsk avvisningskvot. – Motsats: falsk matchning.

[biometri] [ändrad 11 mars 2021]

falsk matchning

om biometrisk identifiering: det att ett biometriskt system godkänner ett försök till biometrisk identifiering, trots att det är fel. Alltså en falsk positiv. – Se också lamm. – På engelska: false acceptance, false accept; false acceptance rate, FAR – falsk matchningskvot. – Motsats: falsk matchning.

[biometri] [4 juli 2020]

datasuveränitet

  1. – principen att data, i synnerhet personuppgifter, ska hanteras i enlighet med de lagar och bestämmelser som gäller i det land som de kommer ifrån;
  2. – termen kan också syfta på varje lands rätt att bestämma över de data som lagras och behandlas i landet, oavsett varifrån de kommer.

– På engelska: data sovereignty. – Läs också om datahemvist.

[juridik] [personuppgifter] [ändrad 3 juli 2020]