myndighet, företag eller organisation som utfärdar, och vid behov också återkallar, certifikat för publika krypteringsnycklar. – Syftet med att utfärda certifikat är att man ska kunna kontrollera att en viss publik nyckel verkligen tillhör den påstådda ägaren. Det gör man genom att kontrollera att den publika nyckeln har ett giltigt certifikat från en betrodd utfärdare. – Certifikatutfärdare är ofta samma företag som levererar kryptosystemen till användarna och delar ut de publika nycklarna, men det behöver inte vara så. I kryptosystemet PGP, till exempel, intygar användarna i stället åt varandra (se Web of trust). – En certifikatutfärdare måste ha säkra rutiner för kontroll av identiteten hos de personer och organisationer som den utfärdar certifikat åt. Det måste också finnas rutiner för återkallande av certifikat när det behövs. – Certifikatutfärdare är en nödvändig del av infrastrukturen för kryptering med öppen nyckel (PKI). – På engelska: certificate authority eller certification authority.
[kryptering] [ändrad 22 november 2018]
numera: kryptering eller krypteringsalgoritm. – Chiffrering, alltså kryptering, innebär att tecknen i ett meddelande byts ut och oftast också kastas om enligt matematiska metoder. Mottagaren måste kunna göra motsvarande operationer i omvänd ordning för att återställa meddelandet i klartext (dechiffrera eller dekryptera meddelandet). – På engelska: cipher. – Se också chifferrymden. – Alternativet till chiffer när det gäller hemliga meddelanden är, med äldre terminologi, kod: det innebär att man byter ut hela ord, siffror eller fraser mot i förväg överenskomna kodord, som kan vara hela fraser. ”Det brinner på försäkringsbolaget” var ett meddelande som sändes i radio från London till franska motståndsrörelsen och som bara kunde tolkas med en kodbok. – Namnchiffer är detsamma som monogram: en eller två personers, eller en organisations, initialer utformade på ett konstfullt sätt.
[kryptering] [ändrad 24 januari 2022]
(CLI) – en öppen standard, utvecklad av Microsoft, för hur olika programspråk ska kunna användas i utvecklingsmiljön Dotnet. – CLI presenterades 2001 och har blivit en internationell standard (se ISO:s webbsidor). – Tanken bakom CLI är att program skrivna i olika programspråk ska kunna köras i Dotnetmiljö utan ändringar. Enkelt uttryckt kompileras programkoden först till ett mellanspråk, Common intermediate language (CIL). CIL‑kod kan sedan köras på den virtuella maskinen CLR (Common language runtime). CIL‑kod kan alltså köras på vilken dator och vilket operativsystem som helst, förutsatt att det finns en CLR för den miljön. – Mer i Wikipedia.
[programmering] [ändrad 11 januari 2023]
körfel, exekveringsfel – problem som uppstår när man kör ett program. (Alltså vid runtime.) Problemet kan bero på fel i programkoden eller på en oförutsedd konflikt mellan programmet och datorn.
[programkörning] [ändrad 17 november 2018]
exekveringsversion – en begränsad version av program: det kan inte skapa eller ändra filer, men det kan exekvera filer som har framställts i fullständiga versioner av samma program. Exempel: gratisprogrammet Adobe Reader är en exekveringsversion av Adobe Acrobat. Med Adobe Acrobat, som kostar pengar, kan man framställa pdf‑filer. Adobe Reader klarar däremot bara att visa färdiga pdf‑filer.
[mjukvara] [ändrad 17 november 2018]
en organisation som sprider e-böcker och läsplattor i fattiga länder. – Syftet är att förbättra läskunnigheten. Worldreader tillhandahåller e‑böcker på ett 40-tal språk. Förutom att Worldreader delar ut donerade läsplattor har Worldreader också, i samarbete med Microsoft, utvecklat en app för visning av e‑böcker på mobiltelefoner. – Se worldreader.org. – Läs också om projektet One laptop per child.
[e-böcker] [läsplattor] [organisationer] [utbildning] [ändrad 7 september 2018]
- – computer assisted (eller aided) design – teknik för att göra ritningar och konstruktioner på datorskärm. Äldre program för CAD var ofta tvådimensionella och efterliknade traditionell teknisk ritteknik. Numera används tredimensionell visualisering, och CAD-ritningen kan tas som underlag för rapid prototyping, tillverkning med 3d‑skrivare, eller för att direkt styra tillverkningsprocessen (se CAM). – Se också byggnadsinformationsmodellering och SCAD. – Läs också om Ivan Sutherland;
- – se cybercad.
[applikationer] [cadcam] [förkortningar på C] [grafiskt användargränssnitt] [illa omtyckta personer] [industriell it] [ändrad 18 oktober 2020]
computer assisted (aided) manufacturing – datorstyrd tillverkning, vanligtvis med utgångspunkt från CAD (computer assisted / aided design). Ofta skriver man CAD‑CAM.
[cadcam] [förkortningar på C] [ändrad 2 augusti 2020]
Carnegie Mellon University, CMU – ett ansett universitet i Pittsburgh i Pennsylvania, USA. I it-världen är Carnegie Mellon känt för it‑säkerhetscentralen CertCC, operativsystemet Mach och för Software engineering institute. Carnegie Mellons skola för datorvetenskap delar ut Katayanagipriset. – Se cmu.edu. – Dessutom uppfanns smilisen där. ☺
[universitet] [ändrad 7 september 2018]
- – fall, ärende: case management – se ärendehantering; use case, se användningsfall; court case – mål (i domstol), i överförd bemärkelse även plädering, sak: ”the lawyer took on his case” – ”advokaten tog sig an hans sak”;
- – fall, argumentation, exempel. ”The case for…” betyder ”skälen för
”, ”argumenten för
” Ett business case är argumentationen för en viss lösning, på svenska affärsnytta – ett business case är alltså inte ett
exempel, utan en plädering (se ovan);
- – i typografi: se skiftläge (stora eller små bokstäver);
- – CASE – förkortning för computer aided software engineering – datorstödd systemutveckling. Datorbaserad teknik för en eller flera faser av ett programs livscykel, som analys, design, realisering och underhåll. Detta var populärt runt 1990; numera används detta uttryck nästan aldrig;
- – CASE – förkortning för Cyber investigation analysis standard expression.
[förkortningar på C] [kriminalteknik] [språktips] [systemutveckling] [typografi] [ändrad 16 maj 2017]