ett amerikanskt system för digital mobiltelefoni, infört 1995. – cdmaOne var annorlunda än GSM, men ungefär lika snabbt. Det kom igång senare än GSM och hann aldrig ikapp GSM:s internationella försprång. cdmaOne används eller har använts i stora delar av USA och i andra länder i Nord- och Sydamerika, men stora amerikanska mobiloperatörer gick så småningom över till GSM. Det är oklart om cdmaOne fortfarande är i bruk. cdmaOne var det första mobiltelefonsystemet som byggde på CDMA (koddelning). – One i namnet är till för att skilja cdmaOne från CDMA2000. – De två 3g‑systemen CDMA2000 och WCDMA är andra tillämpningar av CDMA‑tekniken, men de ska inte förväxlas med cdmaOne. cdmaOne är också känt som IS‑95.
[förkortningar på C] [inaktuellt] [mobilt] [ändrad 1 september 2021]
(source code eller bara source; översättningen källa förekommer) – instruktioner till dator, skrivna i ett programspråk. – Källkod kan skrivas för ett komplett program, för en del av ett program eller för en speciell funktion, till exempel för en drivrutin. Källkod skrivs i programspråk för att den ska vara begriplig för människor, förutsatt att de har de förkunskaper som behövs. Källkod brukar också innehålla kommentarer från programmeraren, avsedd för andra programmerare som senare ska ändra eller utöka källkoden. Alternativet till att skriva källkod är att skriva direkt i maskinkod, vilket är mycket svårare, och dessutom har andra nackdelar. – Men eftersom datorns processor inte kan bearbeta källkod som den är måste källkoden innan den körs omvandlas till en form som processorn kan bearbeta, nämligen binärkod. (Att skriva maskinkod, som nämndes tidigare, är alltså att skriva binärkod direkt.) Innan källkoden har omvandlats till binärkod är den för datorn som vilket textdokument som helst. Det finns två sätt att omvandla källkod till binärkod:
– Kompilering, som är vanligast, innebär att man gör omvandlingen i förväg. Man kör först källkoden genom en kompilator som konverterar den till binärkod. Det som man installerar och kör på datorn är den färdiga binärkoden. – Interpretering innebär att det är källkoden som installeras på datorn. Den översätts till binärkod (interpreteras eller tolkas) varje gång programmet körs. En programtolk översätter då källkoden till binärkod under körningen. – Programspråk som Java är en speciell typ av interpreterade språk. I Java översätts källkoden först till något som kallas för bytekod. Bytekoden körs i en virtuell maskin, anpassad för den datortyp som programmet körs på. – Även koden till en webbsida, skriven i HTML eller XML, är ett slags källkod.
[programmering] [ändrad 14 maj 2017]
ett äldre mått på hastighet i dataöverföring, i synnerhet när man talar om modem för uppringda förbindelser. – Termen baud har kommit ur bruk sedan sådana modem försvann, och den var missvisande redan innan dess. – Baud är inte samma sak som bit per sekund, bps, som är en mer rättvisande måttenhet. Baud är en måttenhet som kommer från analog teknik, och en baud motsvarar en förändring av signalens tillstånd per sekund. Men i dataöverföring kan varje sådan förändring motsvara flera bps. (Till exempel sände ett V.32‑modem med 2 400 baud, men med 9 600 bps.) – Termen baud har namn efter den franska telegrafisten Jean‑Maurice Emile Baudot (1845—1903 – se Wikipedia).
[datakommunikation] [ändrad 7 februari 2023]
ESnet – amerikanska energidepartementets snabba datornät för forskning. Ska inte förväxlas med departementets UltraScience Net†, som var till för test och utveckling av avancerad nätverksteknik. – Läs mer på es.net. – Läs också om Internet2, PlanetLab och resilient overlay networks.
[forskning] [nätverk] [ändrad 22 augusti 2018]
(International RSI day eller International RSI awareness day) – årsdag för höjd medvetenhet om belastningsskador (repetitive strain injuries, RSI), orsakade av arbete vid dator. Till exempel musarm och karpaltunnelsyndrom. – Internationella musarmsdagen har funnits sedan år 2000. Det är sista dagen i februari varje år. – Se denna länk.
[belastningsskador] [årsdagar] [ändrad 15 november 2020]
(RON) – ett amerikanskt projekt för att göra internet snabbare och tillförlitligare genom att köra ett extra nätverk ovanpå internet. Detta nätverk, overlay network, överlägg, håller de anslutna noderna informerade om trafikförhållanden på internet, vilket gör det lättare för dem att styra trafiken till den bästa vägen. Projektet drevs av MIT på uppdrag av den amerikanska krigsmaktens forskningsinstitut DARPA. – Jämför med UltraScience Net†. – Se MIT:s webbsidor (från 00‑talet).
[forskning] [internet] [ändrad 21 augusti 2018]
amerikanska energidepartementets nerlagda, på sin tid mycket snabba nät för testning och utveckling av ny nätverksteknik. Avvecklades 2008. För forskning har amerikanska energidepartementet ett annat nät, Energy Sciences Network (ESnet). – Jämför med resilient overlay networks. – UltraScience Net ska inte förväxlas med internet2, och inte heller med det avslutade projektet Next generation internet†, inte heller med det EU‑finansierade Evergrow† eller med PlanetLab. – Se denna länk (daterad 2003, krånglar ibland).
[experimentell teknik] [nerlagt] [nätverk] [ändrad 22 augusti 2018]
(föråldrat uttryck) – (bulletin board system, även: bulletin board service) – elektronisk anslagstavla – nätbaserad tjänst som ger deltagarna tillgång till e‑post, diskussionsforum och annonser. Från början var BBS:er skilda från internet: deltagarna nådde sin BBS genom att med modem ringa upp en server. BBS:er var populära på 1980‑talet och fram till mitten av 1990‑talet, sedan kom det webbplatser som gav tillgång till samma slags tjänster på enklare sätt. Många BBS:er har gjorts om till webbaserade forum, som communities och sociala nätverk. – Läs också om BBS‑lagen.
[elektronisk kommunikation] [förkortningar på B] [inaktuellt] [it-historia] [sociala medier] [ändrad 25 september 2018]
kroppslig skada som orsakas av upprepade likartade rörelser. – Rörelserna i sig behöver inte vara skadliga eller ens ansträngande: det är repetitionen som sliter. – Skillnaden mellan belastningsskador och förslitningsskador är oskarp. Ibland används orden som synonymer. I andra fall talar man om belastningsskada när muskler, nerver, senor och ligament drabbas, men om förslitningsskada när brosket i lederna är utslitet. – På engelska: repetitive strain injury, RSI, även: mechanical onset repetitive strain injury, MORSI.
[belastningsskador] [ändrad 30 augusti 2021]