Lexbase

ett svenskt företag som tillhandahåller juridisk information om personer och företag, till exempel domar, mot betalning. – Tjänsten öppnades på nytt i april 2014 efter att ha varit stängd i några månader på grund av hård kritik. Den nya tjänsten kräver att kunderna registrerar sig, och den saknar den kontroversi­ella karta som fanns i första versionen. – Lexbase startades i januari 2014. Webbsidan innehöll då en karta över Sverige där dömda brottslingars bostäder hade markerats. Bostäderna var markerade med en punkt, men det fanns inga uppgifter om namn eller vilket brott personerna hade dömts för. Det kunde vara fortkörning eller styckmord. Besökare på Lexbase kunde däremot mot betalning beställa kopior av domen från Lexbase. – Detta väckte omedel­bart indignation. Advokaten Pontus Ljunggren, som först var talesperson för Lexbase, avsade sig uppdraget. Han sa att han och hans familj hade blivit mordhotade. Den ansvariga utgivaren och tekniska chefen Jonas Häger gick under jorden. Efter ett par dagar beslöt före­taget Bahnhof, som hyste Lexbases webbsidor på sin server, att kasta ut Lexbase. – Lex­­base har utgivningsbevis, och faller därför juridiskt under yttrandefrihetsgrundlagen. Det innebar att den dåvarande personuppgiftslagens† bestämmelser om känsliga personuppgifter inte gällde, inte heller motsvarande i Dataskyddsförordningen. Däremot kan den ansvariga utgivaren stämmas för förtal. Flera polisanmälningar har lämnats in. Två personer väckte åtal för förtal och grovt förtal mot Lexbase i april 2015, men Lexbase friades. – Upp­gifterna på Lexbase har i flera fall visat sig felaktiga. Bland annat har Lexbase gått enbart efter tingsrättsdomar. En person som först har dömts för ett brott i tingsrätten, men som sedan har friats i högre instans, hamnar därför ändå på kartan som dömd. Computer Sweden visade också att Lexbase hade nästan obefintlig säkerhet, och att det var en enkel sak för en programmeringskunnig person att ladda ner all information från Lexbase utan att betala (länk). – Lexbases webbplats stängdes därför efter kort tid. Det talades först om att ett annat företag, Vivalto, skulle fortsätta verksamheten, och att det var i stort sett samma personer bakom Vivalto som bakom Lexbase. Men Lexbase öppnades igen under samma namn, men med de förändringar som beskrevs här ovanför. Domstols­verket stämde i maj 2015 Vivalto för obetalda räkningar för kopiering. (Det är Vivalto som har beställt underlaget till Lexbases uppgifter.) Skulden är på 143 000 kronor. – I januari 2017 använde Lexbase en videoinspelning av en våldtäkt i sin reklam. Videon hade lagts ut på Facebook av gärningsmännen. Detta ledde till en opinionsstorm mot Lexbase. – IDG:s artiklar om Lexbase: länk.

– In English: Lexbase is a Swedish website that created an uproar in early 2014 by publishing an interactive web map of Sweden with dots indicating where convicted criminals lived. The website was then shut down, but it reopened in April, 2014, now redesigned and without the controversial map. The map, when it existed, did not provide the name of the persons indicated, and not what they were convicted of. It might be speeding or axe murder. Those who wanted to find out would be required to order and pay for a copy of the conviction. It appears that Lexbase only took account of convictions in the lower courts. If a conviction was overturned in a court of appeals, the person would still be shown as convicted on the Lexbase map. – The Lexbase site was launched in January, 2014, and immediately became highly controversial. The lawyer Pontus Ljunggren resigned as the spokes­person of the site almost immediately, citing threats to himself and his family. The publisher and technical director of the site, Jonas Häger, went under­ground. The service provider that hosted the site, Bahnhof, shut the site down after a few days. The newspaper Computer Sweden also showed that the site had almost no security, and that it would be possible for anyone who knew some pro­gramming to down­load the entire contents of Lexbase without paying (link, Swedish only). – The Lexbase site is registered as a publication under Swedish law, which means that regular laws protecting privacy do not apply directly. However, the site may still be sued for defamation under the freedom of press law. Several persons have reported the site to the police. Two persons brought a court case against Lexbase for defamation in early 2015, but Lexbase was found not guilty. – The new version of the site does not feature the clickable map, and all customers are required to register. And in May 2015, the Swedish national courts administration sued Lexbases sister company Vivalto, which has ordered the copies of court files that provide Lexbase with its information, for unpaid bills for copies, amounting to 143,000 Swedish kronor. – In Januari, 2017, Lexbase published an authentic video of the rape of a woman as part of its online advertising, creating a new uproar. – For more summaries in English, please click at this link.

[företag] [it-relaterad brottslighet] [skvaller och rykten] [ändrad 21 oktober 2020]

finit tillståndsmaskin

ett program som beskriver de tillstånd som en anordning eller en process kan ha. Programmet innehåller också reglerna för övergång från ett tillstånd till ett annat. – En tillståndsmaskin kan bara vara i ett tillstånd åt gången. Att klar­lägga vilka tillstånd en före­teelse har och hur de övergår till varandra är ett viktigt led i programmering, maskinkonstruktion och fastställande av affärsprocesser. – Att man säger finit eller ändlig tillståndsmaskin beror på att en tillståndsmaskin, utom i rent teoretiska resonemang, bara kan ha ett ändligt antal till­stånd. Så för­ledet finit är ofta onödigt. – Finita tillståndsmaskiner kan realiseras som körbara datorprogram. De har stora lik­heter med Turingmaskiner: den viktigaste skillnaden är att en Turingmaskin i teorin har obegränsat minne. – Finita tillståndsmaskiner kallas också för finita automater eller ändliga automater. – På engelska: finite state machine, förkortat FSM.

[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 18 februari 2018]

enprocentsregeln

(the one percent rule) – av hundra personer på internet kommer en att skapa material. Tio kommer att skriva kommentarer eller göra ändringar och 89 kommer bara att läsa. Slutsats: en webbplats som kräver mycket aktivitet av besökarna kommer inte att få många besökare. – Även: den svenska bestämmelsen att en procent av kostnaderna för offentliga byggnader ska gå till konstnärlig utsmyckning.

[lagar] [ändrad 23 december 2017]

Windows 9

förväntat men inte använt namn på den version av Windows som fick namnet Windows 10. Något Windows 9 finns alltså inte. En förklaring som framfördes kort efter uppvisningen är att nummer 9 var oanvändbart, eftersom många program är kodade att tolka versionsnummer som börjar med 9 som Windows 95 eller Windows 98. Detta har inte bekräftats. – Windows 10 gick under arbets­namnet Threshold. Windows 10, som namnet alltså blev, presen­te­ra­des den 30 september 2014.

[windows] [ändrad 16 mars 2018]

öppen standard

standard som är publicerad och allmänt till­gäng­lig. Det finns ingen allmänt veder­tagen definition av öppen standard, men ett vanligt krav är att standarden får användas gratis. – På engelska: open standard.

[standarder] [öppet] [ändrad 12 november 2018]