– se förstärkt verklighet.
[användargränssnitt] [glasögon] [verkligheter] [virtuell verklighet]
Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
en metod att skicka hemliga meddelanden utan att kryptera dem. – Enkelt uttryckt skickar avsändaren ett stort antal meddelanden i klartext till mottagaren, men de flesta av dem är ointressanta för mottagaren. Men mottagaren kan avgöra vilka meddelanden som ska läsas. Någon som uppsnappar meddelandena på vägen kan däremot inte göra det. (Detta förutsätter att sändaren och mottagaren i förväg har utbytt vissa hemligheter.) Texten till mottagaren är dessutom uppdelad i småbitar som måste sättas ihop i en bestämd ordning. Finessen är att det inte förekommer någon kryptering och att man därmed inte bryter mot något förbud mot kryptering, om det finns. – Metoden beskrevs 1998 av krypteringsexperten Ronald Rivest (se RSA), se denna artikel. – Ordet chaffing används också i lite lösare betydelse om att skicka en massa irrelevanta meddelanden samtidigt med det riktiga meddelandet för att göra det svårare för tjuvläsare. – Namnet: Chaffing and winnowing betyder bokstavligen att tröska och sålla; chaff kan också betyda hackelse. – Någon etablerad svensk term för chaffing and winnowing finns inte.
[kryptering] [ändrad 27 april 2018]
Dvorak simplified keyboard – en alternativ teckenuppsättning på tangentbord, uttänkt för att man ska kunna skriva snabbare än med vanliga tangentbord (se qwerty). – Dvorak‑tangentbordet utvecklades på 1920‑talet av August Dvorak (1894–1975, se Wikipedia) och William Dealey (1891—1986) i USA, och patenterades 1932. De första sex bokstäverna upptill till vänster är pyfgcr. – Den grundläggande skillnaden mellan qwerty och dvorak är att qwerty‑tangentbordet konstruerades för att man inte skulle kunna skriva för fort. Då skulle nämligen skrivmaskinens typarmar trassla in sig i varandra. Dvorak, däremot, utformades enbart för att det skulle gå fort och lätt att skriva. De elektriska skrivmaskinerna, i synnerhet IBM:s Selectric med kula, tog bort problemet med typarmarna. – Som alla kan konstatera har dvorak inte slagit igenom, men de som tar världsrekord i snabb maskinskrivning brukar använda dvorak. – Uttal: Observera att dvorak i denna betydelse ska uttalas på engelskt sätt, inte på tjeckiskt sätt, alltså inte som kompositören Antonin Dvořáks namn. – Den svenska varianten av dvorak kallas för svorak. – Läs mer om dvorak i Wikipedia. – Läs också om KALQ, ett tangentbord utformat för folk som skriver med tummarna. – Journalisten John Dvorak har inget med tangentbordet att göra.
[tangentbord] [ändrad 2 juli 2019]
ett dokument som stöder principen om öppet moln och som anger vad det innebär. Manifestet publicerades i oktober 2009. – Kritiker noterade snabbt att manifestet inte var undertecknat av de företag (Amazon, Google, Microsoft) som faktiskt säljer kommersiella tjänster baserade på moln. Bland annat Microsoft kritiserade manifestet för att det tillkommit i hemlighet utan att de närmast berörda företagen fått bidra. – Manifestet finns att läsa på denna länk.
[molnet] [ändrad 11 januari 2019]
det vanliga tangentbordet för engelska och svenska. Uppkallat efter de sex första bokstäverna upptill till vänster. – Tangentbordet patenterades 1878 av den amerikanska uppfinnaren Christopher Sholes†. Han konstruerade det för att hindra maskinskrivaren från att skriva för fort, för om man gör det med en gammaldags skrivmaskin fastnar typarmarna i varandra. Översta bokstavsraden har dessutom, på begäran av tillverkaren Remington, bokstäverna i typewriter omkastade. – Qwerty är också övergripande beteckning på konventionella tangentbord, inklusive det tyska och det franska (qwertz respektive azerty), till skillnad från radikalt annorlunda uppställningar som dvorak och KALQ. – Svenska tangentbord har samma uppställning av bokstäverna (däremot inte av andra tecken) som de engelska, men med tillägg av å, ä och ö.
[tangentbord] [ändrad 10 april 2023]
uppsättning knappar med bokstäver, siffror och skiljetecken samt mellanslagstangent. Har också funktionstangenter och ofta också siffertangentbord. – Se också virtuellt tangentbord samt qwerty, dvorak och KALQ. – Trots namnet tangentbord, som för tankarna till pianon, kallas knapparna just för knappar. – På engelska: keyboard. – En knappsats (keypad) har bara ett fåtal knappar, till exempel siffrorna 0–9.
[tangentbord] [ändrad 16 september 2018]
apparat i meterskala – digital apparat med bildskärm som är eller flera yards (≈0,91 meter) stor, till exempel en bildskärm som hängs på en vägg. – Yard devices var en av klasserna i forskaren Mark Weisers† indelning av datorer i inch devices, foot devices och yard devices.
[hårdvara] [ändrad 24 april 2020]
(callback) – i programmering: det att ett program eller en del av ett program skickar ett stycke kod till en annan del av programmet, eller till ett annat program, för exekvering och för att resultatet sedan ska returneras till avsändaren. (Utföraren ska alltså ”ringa tillbaka” när körningen är klar – call back.) Återanrop kan vara synkront – exekvera genast – eller asynkront – exekvera vid en senare tidpunkt.
[programmering] [ändrad 4 juli 2019]
i kryptering: nyckel som inte är hemlig, utan avsedd att vara tillgänglig för alla, och som hör ihop med en annan, privat, nyckel. – Publika nycklar, även kallade öppna nycklar, används i nästan all krypterad kommunikation på internet (asymmetrisk kryptering eller kryptering med öppen nyckel):
– Om två personer ska korrespondera använder båda motpartens publika nyckel. – De två nycklarna ingår i ett invecklat matematiskt system som gör att det inte går att dekryptera meddelandet med den publika nyckeln, bara med den privata. (Se asymmetrisk kryptering.) – Metoden har fördelen att två parter som ska utväxla krypterade meddelanden inte först behöver utväxla hemliga nycklar. Det skulle till exempel göra bankärenden på internet praktiskt taget omöjliga. Sådan utväxling är nämligen, förutom att den praktiskt kan vara besvärlig eller omöjlig, alltid en risk. I stället används alltså kryptering med publika nycklar. Då förutsätts inte att parterna har en gemensam hemlighet. Även om någon tjuvavläser all kommunikation mellan de två parterna från gång till gång får tjuvlyssnaren ingen information som hjälper henne att dekryptera meddelandena. En svaghet i metoden är att man måste kunna förvissa sig om att den öppna nyckel som man laddar ner verkligen tillhör rätt person – se PKI och Web of Trust. – Se också Diffie‑Hellman. – På engelska: public key.
[kryptering] [ändrad 22 november 2018]
(open top-level domain) – toppdomän som vem som helst kan registrera in domäner under. Typexempel är toppdomänerna .com, .net och .org. Det ställs inga andra krav än att man betalar avgiften och sköter sig. I vissa fall kan rätten till en domän ändå ifrågasättas – se domänrofferi. – Öppna toppdomäner är en undergrupp av generiska toppdomäner. – Alternativet är begränsade toppdomäner.
[toppdomäner] [ändrad 27 maj 2020]