- – science fiction som handlar om hackare, och som ofta utspelar sig i en totalitär nära framtid (en dystopi). – Kända författare i genren är William Gibson och Bruce Sterling. Genrens storhetstid var runt 1990. – Ordet: Sammansatt av cyber och punk i betydelsen slyngel. – Läs också om cybernoir, cypherpunk och steampunk;
- – Cyberpunk 2020 är ett rollspel som först lanserades 1990. Det utvecklades av Mike Pondsmith (på Twitter) och har kommit i flera versioner. 2020 kom Cyberpunk 2077. – Se talsorianstore.com…;
- – hackarnas subkultur i början av 1990‑talet. – Se boken Cyberpunk av Katie Hafner och John Markoff, 1991.
– Läs också om edupunk.
[hackare] [konst och litteratur] [ord på -punk] [ändrad 20 december 2020]
en läsplatta som lanserades i Sverige i februari 2010, utvecklad av det franska företaget Bookeen. Då var det den sedan dess avvecklade modellen Cybook Opus. Cybook har sedan dess lanserat andra modeller. – Se Bookeens webbsidor (länk).
[läsplattor] [ändrad 20 november 2019]
en rörelse som förespråkade rätten till anonymitet och kryptering på internet. – Rörelsen var mest aktiv på 1990‑talet. Bland grundarna fanns John Gilmore. En annan deltagare, Tim May, skrev 1992 The crypto anarchist manifesto, se denna länk, och en mer ingående förklaring i Cyphernomicon (länk). Jacob Applebaum utvecklade webbläsaren Tor; Bram Cohen skapade BitTorrent. Rörelsen har bland annat gett inspiration till skapandet av kryptovalutan bitcoin. – Cypherpunk är också en typ av anonymitetsserver. – Cypherpunks (länk) är en bok från 2012 av Wikileaks grundare Julian Assange, som var en av deltagarna i rörelsen. – Läs mer om cypherpunk i Wikipedia och i denna artikel från 1994 i Wired: länk. – Ordet: Cypherpunk är en ordlek på cyberpunk och cypher. Ordet står sedan 2006 i Oxford English Dictionary (länk).
[aktivism] [dold identitet] [kryptering] [ord på -punk] [ändrad 28 juni 2021]
(quantum computer) – experimentell datortyp som gör beräkningar med hjälp av fenomen från kvantfysiken, och som i framtiden kan bli mycket kraftfull. – Lite förenklat kan en kvantdator med en processor bearbeta många tal samtidigt. Mer precist: utföra samma beräkning på många tal samtidigt. En klassisk dator måste däremot ta ett tal åt gången (såvida den inte har flera processorer). Kvantdatorer skulle därför radikalt snabba upp vissa typer av tidskrävande beräkningar. Många (men inte alla) så kallade NP‑fullständiga problem kan lösas mycket snabbare av en kvantdator än med en klassisk dator, men andra NP‑fullständiga problem skulle i praktiken ändå vara olösliga – det skulle ta tusentals år att lösa dem, även med en kvantdator. Enkla beräkningar kan däremot gå snabbare med en traditionell dator än med en kvantdator. En relativt lättfattlig förklaring från 2021 av kvantdatorexperten Scott Aaronson i tidskriften Quanta finns på denna länk. – Den första som spekulerade i möjligheten att konstruera kvantdatorer var nobelpristagaren Richard Feynman†. Algoritmer för programmering av kvantdatorer utvecklades på 1990‑talet av den amerikanska matematikern Peter Shor (länk), läs mer här och här. – Läs också om programspråken Quipper och Q#. – Kvantdatorer bygger på att materiens minsta beståndsdelar, främst elektroner och fotoner, tycks kunna befinna sig i två oförenliga tillstånd på samma gång, till exempel två spinn samtidigt (superposition). En elektron i det tillståndet kan i en kvantdator därför stå för 1 och 0 på samma gång (men se Aaronsons artikel). Motsvarigheten till en bit (1 eller 0) i en vanlig dator heter i kvantdatorer qubit eller kvantbit – 1 och 0. – I en vanlig dator står ett tiosiffrigt binärt tal för ett av talen 0–1 023, men i en kvantdator står motsvarande tal (tio kvantbitar) för alla tal från 0 till 1 023. Under rätt omständigheter kan kvantdatorn vara i ett tillstånd där den verkar bearbeta alla dessa tal parallellt. – Läs också om Quantum in the cloud och IBM Quantum experience. – I augusti 2019 publicerade den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA en artikel, skriven av Eleanor G Rieffel i samarbete med forskare på Google, där det beskrevs en testning av en kvantdator. Nasa tog bort artikeln efter några dagar, men den finns kopierad på denna länk. Det var en artikel om Googles påstådda lyckade demonstration av kvantsuveränitet (quantum supremacy) som av misstag hade publicerats i förtid. – IDG:s artiklar om kvantdatorer: länk.
[experimentell teknik] [kvant] [kvantdatorer] [ändrad 14 juni 2021]
(tidigare Qcloud) – ett projekt som ger intresserade möjlighet att pröva på en kvantdator genom internet. – Projektet drivs av universitetet i Bristol i England (bristol.ac.uk). Syftet är att intresserade ska få öva sig i programmering av kvantdatorer innan sådana blir vanliga. Man kan först köra experiment på en simulerad kvantdator. Därefter kan man köra samma experiment på en riktig kvantdator (länk) och jämföra utfallet. – Se Bristol‑universitetets webbplats (länk). – Läs också om IBM Quantum experience.
[forskning och experimentell teknik] [kvantdatorer] [ändrad 16 december 2017]
ett skadeprogram, en så kallad trojansk häst. – Zlob följer med när man laddar ner vissa program för uppspelning av videofiler. Sedan visar Zlob på den infekterade datorn en varning för att datorn är infekterad med spionprogram, och rekommenderar ett virusskydd mot det. Om man då laddar ner det programmet följer det med ett skadligt program som kan ställa till problem både för värddatorn och för nätverket. Zlob upptäcktes 2005. – En variant av Zlob heter Dnschanger.
[skadeprogram] [ändrad 2 maj 2020]
en brittisk låneförmedling på webben, startad 2005. – Zopa förmedlar lån mellan privatpersoner som har pengar att låna ut och privatpersoner som vill låna. – Se zopa.com.
[företag] [betalningar] [ändrad 1 maj 2020]
det mest kända sociala nätverket. – Facebook är mer vuxet (eller studentartat) än Myspace, men det har en mer lekfull prägel än LinkedIn. Det beror bland annat på att Facebook tillåter att man lägger in program, som spel och tester, som har utvecklats externt. – Facebook hade enligt egna uppgifter över 2,4 miljarder aktiva användare i början av 2019. Medlemskap är gratis. – Facebook grundades 2004 som ett kontaktnät för studenter på Harvard. I september 2006 öppnades det för alla över 13. – Facebook har kritiserats för att informationen som medlemmarna publicerar möjliggör kartläggning av enskilda personers intressen och kontaktnät. Det var länge omöjligt för före detta medlemmar att radera sin information på Facebook, men detta ändrades i början av 2008. (Se också Facebook suicide.) – Facebook finns på facebook.com. – I augusti 2014 kritiserades Facebook bland annat från LGBT‑håll efter att ett antal medlemmar hade uteslutits för att de inte använde sina riktiga namn. Uteslutningarna drabbade bland annat dragshowartister. – Facebook kallas ibland för FB eller Fejan. – Se också facerape. – Läs också om Graph Search. – Från 2011 ryktades det om en mobiltelefon från Facebook. I april 2013 visade Facebook i stället upp Facebook Home†, en Facebookbaserad användarmiljö för mobiltelefoner. – Se också Facebook Autofill. 2012 köpte Facebook Instagram och 2014 köpte Facebook tjänsten WhatsApp. – Facebook anordnar utvecklarkonferensen F8. – Läs också om skandalen med Cambridge Analytica och om organisationen Freedom from Facebook and Google. – I december 2018 avslöjades att Facebook har låtit minst 150 företag, däribland Microsoft med sökmotorn Bing, ta del av information om Facebooks medlemmar, bland annat deras kontaktlistor. Se artikel i New York Times. – I juni 2019 bekräftade Facebook att företaget i samarbete med andra företag tänker lansera en kryptovaluta, Libra, 2020 omdöpt till Diem. – I slutet av 2020 kritiserades Facebook hårt av både demokrater och republikaner i USA, även om det var av olika anledningar. Företaget beskrevs som ett monopol och det framställdes krav på att Facebook skulle tvingas att avyttra Instagram och WhatsApp. – 2021 bytte moderbolaget Facebook Inc. namn till Meta – fullständigt namn: Meta Platforms. Det betyder inte, som det ibland påstås, att det sociala nätverket Facebook bytte namn till Meta. Det sociala nätverket Facebook heter fortfarande Facebook. Meta är moderbolag till bland annat Facebook, Instagram och Whatsapp.
[sociala nätverk] [ändrad 1 oktober 2022]
en avvecklad tjänst som skulle underlätta betalningar vid köp på smart mobil. – När användaren beställde något från en app på mobilen fylldes användarens kontokortsinformation i automatiskt. Det förutsatte att informationen har lagrats på Facebook. Det krävdes också att företaget som tog emot betalningen hade anpassat appen för tjänsten. – Autofill with Facebook introducerades i USA hösten 2013, men lades senare ner. I stället började Facebook under 2015 testa en funktion som fyller i användarnas personuppgifter automatiskt när hon klickar på en annons: annonsören får då tillgång till uppgifterna.
[betalningar] [nerlagt] [sociala nätverk] [ändrad 17 maj 2022]
personuppgift som gäller ras eller etniskt ursprung, politisk åsikt, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa och sexualliv. – Termen känslig uppgift används i Dataskyddsförordningen. I den avskaffade Personuppgiftslagen† (PuL), paragraf 13, hette det känslig personuppgift. – Grundregeln är att känsliga uppgifter inte får behandlas i it‑system eller på andra sätt (inte heller på papper), men det finns undantag i lagen. Till exempel får naturligtvis religiösa samfund och fackföreningar ha medlemsregister, och sjukvården får föra patientjournaler. Men sådana uppgifter får inte lämnas ut till utomstående. – Annan information kan också vara förbjuden att behandla enligt Dataskyddsförordningen. Det kan variera från person till person, beroende på omständigheterna. – Detta är vad som gäller enligt Dataskyddsförordningen. För pressen och andra massmedier, som faller under Tryckfrihetsförordningen, och för webbplatser (och annat) som faller under Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), är Dataskyddsförordningen inte tillämplig. – I den engelska texten till Dataskyddsförordningen kallas känsliga uppgifter för sensitive data. En annan benämning på engelska är sensitive personal data, förkortat SPI. Den termen omfattar också ekonomiskt känslig information, som kontokortsnummer och lösenord.
[lagar] [personlig integritet] [personuppgifter] [ändrad 5 september 2022]