”din nästas nätverk” – grannens trådlösa nätverk som man använder, med eller utan tillstånd. Kan alltså, men behöver inte, syfta på nätsnyltning. – Se också fraudband och wardriving.
Arkiv: Ord
Här lägger man in ett ord i ordlistan
network-attached storage
(NAS) – datalagring där hårddiskarna i ett lokalt nätverk är anslutna direkt till nätet på samma sätt som persondatorerna. Datalagringen går alltså inte genom nätservern, utan är direkt åtkomlig från alla anslutna och behöriga datorer. Fördelen är att detta minskar belastningen både på nätservern och på datalagringen. (Detta är något annat än storage area networks, datalagringsnät.) – Se också NASD, network-attached storage device.
nätsnyltning
användning av någon annans trådlösa nätverk utan lov. (Kan lätt förhindras av ägaren genom att nätverket skyddas med lösenord.) Kallas också för bredbandssnyltning och snålsurfning. – Se också fraudband, neighbornet, wardriving och wi‑fi squatter.
[it-säkerhet] [wi-fi] [ändrad 28 oktober 2019]
poddslurpning
(podslurping) – stöld av data med hjälp av bärbara musikspelare som Apples iPod. Uttrycket förekom på 00-talet. Det var en form av företagsspionage, se slurping. – Handhållna musikspelare rymde mycket data – många gigabyte – och väckte lite uppmärksamhet eftersom de var små och vanliga. De hade ofta kapacitet för snabb överföring, även av stora filer. De kunde alltså användas som externa hårddiskar. Det var därför relativt enkelt att ta med sig en spelare till en arbetsplats och ansluta den till det lokala nätverket genom en persondator. Man kringgick då brandväggar och andra skalskydd. Andra digitala apparater, till exempel digitalkameror, kan / kunde användas på samma sätt. Numera använder man USB‑minnen.
[it-säkerhet] [ändrad 26 oktober 2020]
radio LAN ⇢
– radio local area network – äldre benämning på trådlöst nätverk.
[trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
serverlös
- – (peer-to-peer) – serverlöst nätverk – lokalt nätverk utan särskild server. Persondatorerna i nätverket kommunicerar direkt med varandra. Alla fungerar som både klienter och servrar;
- – serverless computing – serverlöst it‑system – it‑system där allt utom användarnas datorer eller mobiltelefoner (klienterna) körs i molnet. Det finns givetvis servrar, men de tillhandahålls av molnoperatören och är osynliga för användarna.
smart damm
smart dust – annat ord för trådlösa sensornätverk. De enskilda sensorerna kallas för motes, dammkorn. – Benämningen smart dust kommer från ett forskningsprojekt på Berkeley, avslutat 2001 (länk, även bevarad på Internet Archive, länk), som bland annat utvecklade ett speciellt operativsystem, TinyOS för trådlösa sensornätverk. Resultaten från projektet har kommersialiserats av företaget Dust Inc, senare Dust Networks, numera del av Linear (länk).
[forskning] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 7 maj 2017]
TinyOS
ett operativsystem för sensorer i trådlösa sensornätverk – så kallade motes. – TinyOS sparar ström genom att gå på tomgång 99 procent av tiden: all databehandling och kommunikation görs under några millisekunder varje sekund. Det utvecklades i projektet Smart Dust. – Läs mer på engelska här (från 2012) och se tinyos.net (arkiverad). Kod till TinyOS finns på GitHub, se denna länk. – Jämför med Contiki.
[operativsystem] [sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]
trådlöst personligt nätverk
(wireless personal area network, WPAN) – trådlöst nätverk som följer med en enskild person genom att det är knutet till en mobiltelefon eller handhållen dator. Sådana nät är till för att snabbt möjliggöra datakommunikation med andra liknande apparater och med tillbehör som skrivare. Mest känt är Bluetooth.
[nätverk] [trådlöst] [ändrad 9 november 2018]
trådlöst sensornätverk
sensorer som kommunicerar trådlöst med varandra i ett meshnätverk. – Idén är att man lätt och billigt ska kunna samla in och sammanställa mätvärden i ett system som är lätt att utplacera (inga ledningar). – I de mest extrema formerna, som används till exempel i miljöstudierna, är sensorerna är små enheter (”motes”) som kan utplaceras planlöst, kanske kastas ut från ett flygplan. Enda kravet är att alla sensorer har trådlös kontakt med de andra, direkt eller indirekt. Varje sensor mäter en eller ett fåtal saker, men det kan vara vad som helst – ljud, ljus, tryck, rörelser, väder och vind – beroende på vad sensornätet ska användas till. De kan användas som tjuvlarm eller för att upptäcka skador på hus efter jordbävningar. Sensorerna innehåller enkla datorer, batterier och en radiodel. De kommunicerar med varandra och vidarebefordrar mätvärden så att de når en uppsamlingspunkt. Varje mätvärde innehåller uppgift om vilken sensor det kommer från. Sensorns plats kan, om det behövs, mätas med en inbyggd GPS‑mottagare eller genom att sensorerna själva mäter var de finns i förhållande till varandra. Trådlösa sensornät kom i bruk i början av 2000‑talet och har fått stor användning. – Trådlösa sensornät utvecklades först på Berkeley-universitetet i det numera nedlagda projektet smart dust. – På engelska: wireless sensor network, WSN.
[sakernas internet] [trådlöst] [ändrad 24 mars 2021]