(tree) – schematisk uppritning av hierarkiskt system, avbildat i trädliknande form. Det kan vara ett filsystem, internets domänsystem eller användarna i ett lokalt nätverk sorterade i grupper och undergrupper på flera nivåer. Varje förgrening motsvarar en ny lägre nivå i hierarkin. Till skillnad från hur det är i riktiga träd räknas roten som den högsta nivån. Den lägsta nivån är de yttersta grenarna eller bladen (även kallade löven). Trädet är alltså upp‑och‑ner. Ett formellt krav är att alla nivåer är namngivna och att det finns en komplett serie av namngivna nivåer mellan den högsta nivån och den lägsta nivån. – Flera samordnade träd kallas ibland för skog (forest).
[nätverk] [ändrad 3 december 2018]
(virtual local area network, VLAN) – del av lokalt nätverk som beter sig som ett separat lokalt nätverk. (En sådan del kallas ofta för partition.) – Vad som i grunden är ett enda lokalt nätverk när det gäller den fysiska dataöverföringen (ledningar och wi‑fi) är, när det gäller adressering och överföring av data, uppdelat i två eller flera separata nätverk. Uppdelningen görs i datalänklagret, det vill säga att nätverksutrustningen sorterar all in- och utgående trafik i två eller flera huvudgrupper. En användare i ett VLAN kan inte kommunicera direkt med en användare i ett annat VLAN i samma organisation, utan det är som att kommunicera med någon i ett externt nätverk. För utomstående ser det ut som två eller flera separata nätverk. – Det är också möjligt att koppla ihop separata fysiska nätverk i ett och samma VLAN. – Syftet med VLAN kan vara att:
- – höja it-säkerheten. Servrar med känslig information läggs i ett separat VLAN med extra skydd;
- – fördela belastningen. Resurser som alltid måste vara tillgängliga med kort svarstid läggs i ett VLAN, användare med mindre tidskritiska applikationer läggs i ett annat;
- – förenkla nätverksadministrationen. En användares behörighet och grupptillhörighet kan ändras oberoende av hennes plats i det fysiska nätverket.
– Skillnaden mellan ett VLAN och ett nätverkssegment är att varje nätverkssegment har sin egen fysiska infrastruktur (ledningar och wi‑fi). Läs också om subnät.
– Förväxla inte virtuella lokala nätverk (VLAN) med virtuella privata nätverk (VPN).
[nätverk] [virtuellt] [ändrad 7 januari 2019]
wide area data services – icke-lokal datalagring – teknik för datalagring i ett wide area network (WAN) – alltså i ett datornätverk som, i princip, kan sträcka sig över hela världen. I ett väl fungerande icke‑lokalt datalagringsnät ska en användare i Umeå kunna hämta data från en databas i Tokyo lika snabbt som om servern stod i källaren. – Jämför med moln.
[datalagring] [förkortningar på W] [nätverk] [ändrad 4 mars 2022]
en familj av standarder för trådlösa nätverk, fastställda av IEEE. 802.11 är den tekniska standarden bakom wi-fi. – Det finns bland annat 802.11, 802.11a, 802.11b, 802.11g till slutet av alfabetet. Alla 802.11-specifikationer använder ethernet för att förebygga kollisioner i nätet. Alla anslutna datorer måste ha ett trådlöst nätverkskort och en antenn (sedan länge inbyggt i alla persondatorer, smarta mobiler och surfplattor), och så behövs en basstation. Räckvidden brukar vara några tiotal meter. Flera basstationer kan länkas samman (se mesh) så att samma trådlösa nät får täckning i ett stort område. Under 2001 och 2002 fick trådlösa nät baserade på 802.11b stor spridning. De blev ett alternativ till 3g-mobiltelefoni när det gäller att erbjuda tillgång till snabb trådlös datakommunikation på kontor, i hem och på offentliga platser. 802.11 utan bokstav var en föregångare till 802.11b. De två specifikationerna var kompatibla, men 802.11b och följande versioner är snabbare. Eftersom 802.11 i originalversion inte finns längre används siffrorna i stället som ett samlingsnamn för hela 802.11-familjen.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 24 april 2022]
en specifikation för trådlösa nätverk som möjliggjorde snabbare dataöverföring än föregångaren 802.11b. Proodukter baserade på 802.11a togs i bruk under 2002. – 802.11a sände på frekvenser mellan fem och sex gigahertz, och klarar i praktisk drift att sända upp till 24 megabit i sekunden. Teoretiskt kunde man sända med upp till 54 megabit per sekund. – 802.11a ingår i en familj av specifikationer för trådlösa nät – se 802.11.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 11 november 2019]
den första mer spridda tekniska specifikationen för trådlösa nät. – 802.11b lanserades 1999. Det var den första basen för wi‑fi-märkningen, senare överflyglad av 802.11a och senare versioner. 802.11b sände på frekvensen 2,4 gigahertz, och klarade att sända upp till 11 megabit i sekunden. 802.11b ingick i en familj av specifikationer för trådlösa nätverk. Närmast var det en vidareutveckling av 802.11 utan bokstav. De två specifikationerna var kompatibla.
[standarder] [versioner] [wi-fi] [ändrad 12 september 2018]
standard för hur man anpassar trådlösa nätverk baserade på 802.11 till bestämmelser i olika länder.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 31 december 2018]
en standard för hur man tillhandahåller garanterad tjänstekvalitet i trådlösa nätverk baserade på 802.11.
[standarder] [wi-fi] [ändrad 31 december 2018]
en teknisk specifikation för trådlösa nätverk, fastställd under 2002. Den är föråldrad, men används fortfarande i äldre utrustning. – 802.11g ingår i 802.11-familjen av specifikationer för trådlösa nätverk, mer känd som wi‑fi. 802.11g sänder på 2,4 gigahertz, och har en kapacitet på upp till 54 megabit per sekund. Räckvidden är dock begränsad. – 802.11g är kompatibelt med 802.11b, som var den första mer spridda varianten av 802.11, och som klarade upp till 11 megabit per sekund. Efterföljaren till 802.11g heter 802.11n.
[inaktuellt] [standarder] [wi-fi] [ändrad 23 maj 2023]
tillägg till wi-fi-standarden 802.11a, avsett att uppfylla de europeiska kraven på radiosändningar på 5 megahertz-bandet. Fastställdes 2003. Tillför styrning av sändareffekten (TPC) och dynamiskt frekvensval (DFS). Behövs för att signalerna inte ska störa radar.
[standarder] [trådlöst] [ändrad 28 oktober 2019]