(APT) – i it-säkerhet: avancerat långvarigt hot – försök att komma åt information från en organisations it‑system genom långvarigt dataintrång. Målet kan också vara sabotage. Angriparen installerar i smyg program som samlar in olika slags information från värdsystemet och vidarebefordrar den till angriparen. Angreppet görs på ett sådant sätt att det inte märks (annars blir det inte långvarigt), eller så att konsekvenserna, som sabotage, blir svåra att förklara. Om attacken görs genom angrepp mot anställdas mobiltelefoner kallas det för mobile advanced persistent threat, mAPT. – Uttrycket används främst när angriparen tros vara en stat eller knuten till en stat.
[attacker] [ändrad 18 maj 2020]
accenten över e i kafé och i andra ord. – Akut accent är den enda accent som används på svenska (förutom den grava accenten i à), och akut accent förekommer på svenska bara över e. – Akut betyder här skarp, spetsig, och syftar på att akut accent på franska markerar en uppgång i intonationen. – På engelska används akut accent ibland för att ange att bokstaven e ska uttalas: pokémon (=pocket monster) ska uttalas så att e:et hörs, men utan betoning på e. – Skilj mellan akut accent och apostrof (’). – Observera att vi skriver kafé – kaféerna, men museum – museerna. Det ska inte vara accent i museerna därför att det inte finns någon accent i museum. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 19 april 2020]
(official document) – i svensk lag: all information som myndigheter har tillgång till eller framställer vid beslutsfattande. Undantag är rent muntlig information. – Som allmän handling räknas allt som har:
- – författats eller;
- – sammanställts på en myndighet;
- – skickats från en myndighet till en person, en organisation eller till en annan myndighet, eller som har:
- – kommit in till en myndighet.
– Allmänna handlingar är text, oavsett om texten finns på papper eller i en dator, men också bokföring, statistik, foton, bilder, kartor, ljud- och filminspelningar och annat som har att göra med myndighetens verksamhet. – Det spelar inte någon roll om informationen har skickats privat till en tjänstemans hemadress: om informationen har betydelse för myndighetens verksamhet är den ändå allmän handling. – Allmänna handlingar är normalt offentliga handlingar (public records), det vill säga att de kan visas för alla som vill se dem, men de kan också vara hemliga. Alla allmänna handlingar ska diarieföras, vare sig de är offentliga eller hemliga. Vem som helst har rätt att begära att få läsa och kopiera en allmän handling. Det är den tjänsteman som har hand om handlingen som avgör ifall handlingen kan lämnas ut eller ska vara hemlig. – Hur allmänna handlingar ska hanteras regleras i Tryckfrihetsförordningen. – Det har länge varit en tvistefråga ifall information som på begäran sammanställs genom sökningar i myndigheters databaser ska räknas som allmän handling, men numera är de flesta överens om att sådana sammanställningar ska lämnas ut, om det inte finns särskilda skäl att inte göra det. – Språkligt: Varför heter det handling? Det är ju dokument (i vid bemärkelse). Förklaringen är att en romersk ämbetsmans göranden och låtanden sammanställdes i en bok som kallades för ämbetsmannens acta, det vill säga hans gärningar eller handlingar. Att ”lägga något ad acta” eller ”till handlingarna” var alltså att lägga det i boken, eller kanske snarare i arkivet. Detta har lett till att dokument på svenska kallas för handlingar.
[juridik] [tryckfrihet] [ändrad 10 april 2017]
tecknet ’. – Apostrofer markerar utelämnade bokstäver, på engelska också genitiv. De står alltid mellan två bokstäver eller intill en bokstav. – På engelska står det före genitiv‑s, som i Mary’s och i sammandragningar som we’re (=we are). På svenska används apostrof för citat inom citat. Exempel: ”Hon sa ’hej då’ och gick.” – Genitiv av ord som slutar på s, x och z (som i ”bröderna Marx filmer”) markeras numera inte med apostrof. Apostrof kan på svenska också markera utelämnade bokstäver som i på’n bara!, tro’t om du vill. I välkända kortformer som inte kan missförstås behövs ingen apostrof: gå på stan, ett sånt oväsen. – Skilj mellan apostrof och asterisk (*). Skilj också mellan apostrof och akut accent, som bara används över bokstäver, som i ordet kafé. – Typografi: ”Riktiga” apostrofer är antingen krulliga (de ser ut som siffran 9 i miniatyr) eller formade som en kort lutande kil. På tangentbord finns ingen riktig apostrof, utan bara tecknet för längdmåttet fot, som vanligen finns på tangenten intill Ä. Fottecknet är ett kort lodrätt streck. Det kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut det mot en riktig apostrof. Inom boktryckarkonsten är apostrof och fottecken två olika tecken. Riktiga apostrofer finns i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara besvärligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut fottecken mot riktiga apostrofer (’). I denna ordlista byts fottecken successivt ut mot riktiga apostrofer. (Tyvärr vill vårt publiceringsverktyg WordPress byta ut tumtecken mot apostrofer även när det ska vara tumtecken.) – I språkvetenskap används apostrofer för att markera ords betydelse. ’Hund’ syftar då på vad ordet står för, begreppet hund, (canis familiaris, dog, chien…), inte ordet som sådant (h+u+n+d), och inte heller för en konkret hund. – Se också citattecken och IB4m.
[tecken] [ändrad 29 april 2018]
(application server) – server som kör applikationer eller som gör tjänster åt applikationer (till skillnad från servrar som lagrar filer, styr trafiken i nätverk eller levererar statiska webbsidor). – Ordet används i flera betydelser:
- – server som kör applikationer på begäran av en klient i ett klient‑server‑system, och som skickar resultatet till klienten;
- – server som utgör mellanskiktet i ett treskiktat klientserversystem: den ligger mellan klienten (användaren) och en databas och söker, bearbetar och presenterar information från databasen för användarens klientprogram;
- – webbapplikationsserver – server som framställer dynamiska webbsidor baserade på information i databaser, och skickar de färdiga sidorna till användarnas webbläsare;
- – server som övervakar, underhåller, uppdaterar och skyddar andra applikationer i samma nät.
[applikationer] [it-system] [servrar] [ändrad 17 november 2019]
Advanced technology extended – den vidareutveckling av AT†‑standarden för stationära persondatorer som blev dominerande i mitten av 1990-talet. Standarden utvecklades av Intel och används fortfarande (2019). Den innebar lägre kostnader och vissa förbättringar jämfört med AT‑standarden i dess ursprungliga form. Senaste revisionen av ATX‑standarden kom 2012. – Ett moderkort enligt ATX‑standarden är 305⨯244 millimeter. Det finns också varianter med mindre mått som microATX, FlexATX och mini‑ITX. – 2003 införde Intel BTX†‑standarden, som bara har fått begränsad anslutning. – ATX är också beteckning på den typ av strömaggregat som ska användas i ATX-standarden.
[förkortningar på A] [hårdvara] [ändrad 17 november 2019]
smygprogram som har gjorts så att det är extra svårt att avlägsna det när man väl har upptäckt det. Det kan avsiktligt vara skrivet så att det får avinstalleringsfunktionen i Windows att krångla. Det klänger sig fast vid hårddisken som en havstulpan (barnacle) på en båtbotten, därav namnet.
[skadeprogram] [ändrad 13 januari 2018]
ett amerikanskt dataföretag, grundat 1990 av Apples förre vice vd Jean‑Louis Gassée, likviderat i januari 2002. – Be lanserade först datorn BeBox†, som lades ner 1997, och satsade sedan på att utveckla och marknadsföra operativsystemet BeOS†. Trots teknisk briljans blev BeOS ingen succé. Apple övervägde 1997 att välja BeoS som sitt nya operativsystem, men köpte i stället NextStep†. Under sitt sista år satsade Be på att sälja BeOS som ett inbyggt system för internet appliances, alltså andra internetanslutna apparater än persondatorer. Men i slutet av 2001 såldes rättigheterna till operativsystemet till Palm†. – I början av 2002 avgick Jean-Louis Gassée och kort därefter såldes företagets sista inventarier på auktion.
[företag] [nerlagt] [ändrad 17 november 2018]
en sökmotor från Microsoft, tillgänglig sedan juni 2009. – Bing har utformats för att göra det lätt för användarna att hitta underlag för beslut. Sökresultaten presenteras grupperade med tanke på vad man antar att användarna vill veta. Sedan 2009 förser Bing Yahoos sökmotor med resultat. – I februari 2023 beslöt Microsoft att integrera ChatGPT i Bing. – Jämför med Live Search†, Microsofts tidigare sökmotor. – Se bing.com. – Namnet: Bing uttyds ibland Bing is not Google, en rekursiv förkortning och bakronym. Men enligt Microsoft är namnet valt för att det påminner om utrop som Ping! och Bingo! – Se också mannen som fick sparken: länk.
[bakronymer] [rekursiva förkortningar] [sökmotorer] [ändrad 20 februari 2023]