ett nerlagt program för visning av e‑böcker; även: det filformat som programmet använde. – Amazon köpte 2005 det franska företag som hade utvecklat Mobipocket och meddelade 2011 att Amazon inte längre stöder formatet. Det lades definitivt ner den 31 oktober 2016. – Mobipocket fanns för de flesta datortyper och operativsystem. – Mobipocket var tidigare ett vanligt format för de e‑böcker som biblioteken lånade ut, men det minskade snabbt i betydelse i början av 2010‑talet. Det har ersatts av ePub. – Läs mer på mobipocket.com (stängd).
[e-böcker] [filformat] [nerlagt] [ändrad 11 april 2017]
den viktigaste börsen för handel med aktier i it‑företag i USA. – Nasdaq har funnits sedan 1971, och då stod förkortningen för National association of securities dealers automated quotations. Numera är Nasdaq en pseudoförkortning. Nasdaq har sedan starten varit en helt datoriserad börs. – 2007 köpte Nasdaq svenska OMX och bildade Nasdaq OMX, numera åter bara Nasdaq, som äger och driver ett antal börser i Europa och Nasdaq i USA. – Se nasdaq.com. – Den andra stora börsen i New York är New York stock exchange, NYSE. – Se också Dow Jones industrial index.
[aktiehandel] [ändrad 7 maj 2018]
även: OTR Messaging – ett tilläggsprogram som krypterar snabbmeddelanden (instant messages). – Programmet har flera funktioner: meddelandena krypteras, motparten autentiseras (du vet säkert vem du samtalar med), förnekbar autentisering (det går inte att i efterhand bevisa att du har skickat ett visst meddelande) och att det är omöjligt för utomstående att i efterhand dekryptera dina meddelanden, även om nycklarna kommer på avvägar. – Läs mer på cypherpunks.ca/otr (från 2016).
[kryptering] [meddelanden] [ändrad 14 januari 2020]
ett internt brev från dåvarande Yahoodirektören Brad Garlinghouse där han klagade på att Yahoo smetade ut sina resurser för tunt – som jordnötssmör. Brevet skrevs i november 2006, och publicerades senare i Wall Street Journal, numera bakom betalvägg – läs en kopia här (en bit ner).
[avslöjanden] [ändrad 29 januari 2019]
en databashanterare i öppen källkod för objektrelationsdatabaser. – Det invecklade namnet är en sammansättning av Postgres och SQL. Postgres anspelar i sin tur på en äldre databashanterare, Ingres. Mer i Wikipedia. – PostgreSQL utvecklas av PostgreSQL global development group, se postgresql.org.
[databaser] [ändrad 13 juni 2018]
-
- – subscriber identity module – SIM-kort – kort som måste finnas i mobiltelefoner för att man ska kunna ringa. (Man kan dock ringa nödsamtal till 112 på mobiltelefoner utan SIM‑kort.) – Telefonnumret och abonnemanget i mobiltelefoner är knutna till SIM‑kortet. Ett SIM‑kort innehåller abonnentens telefonnummer och annan information som nätet behöver. Det brukar också användas för att lagra användarens telefonlista och annan personlig information. SIM-kort kan också användas i bärbara datorer för datakommunikation över mobilnätet och i fasta mottagare för bredband över mobilnätet. – Varianter:
- – ”Ur-SIM”: De första SIM-korten kom 1991, och var stora som kreditkort. De ersattes snabbt av mini‑SIM;
- – Mini-SIM: Kallas oftast bara för SIM, eftersom det länge har varit den vanligaste storleken: 25⨯15 millimeter;
- – Mikro-SIM: Hälften så stora som mini‑SIM, alltså 12⨯15 millimeter. Formatet fastställdes 2003. De första produkterna med mikro‑SIM var Apples iPad och version 4 av iPhone;
- – Nano-SIM: Mått 12,3⨯8,8 millimeter, tjocklek 2/3 millimeter. Formatet utvecklades av Apple, och fastställdes 2012 som standard av ETSI. Introducerades 2013 i iPhone 5;
- – se också Apple SIM† och eSIM samt soft SIM.
– SIM ska inte förväxlas med SIMM;
- – kortform av simulerad, simulering: en sim är en värld eller en figur som påminner om något som finns, eller skulle kunna finnas, i den fysiska världen, men som bara existerar på bildskärmen. Se också simming;
- – se security information management.
[förkortningar på S] [it-säkerhet] [kort] [sim] [virtuell verklighet] [ändrad 19 augusti 2021]
amerikansk tillverkare av kopiatorer och skrivare. – I it‑världen är Xerox mest känt för forskningsinstitutet PARC, som har utvecklat många av de grundläggande funktionerna i moderna persondatorer. – Xerox grundades 1906 som The Haloid Photographic Company. 1946 slöt företaget avtal med Chester Carlson (1906–1968) om att utveckla Carlsons uppfinning kopiatorn som kommersiell produkt. Tekniken kallades för xerografi, och företaget tog namnet Xerox 1958. Även laserskrivaren, en nära släkting till kopiatorn, utvecklades på Xerox. – Xerox huvudkontor finns i Stamford, Connecticut och huvuddelen av verksamheten i Rochester i delstaten New York. – Namnet Rank Xerox används inte längre. Det användes tidigare i Europa (men inte i USA) efter sammanslagningen 1956 med brittiska Rank. – Xerox knoppade i januari 2017 av verksamheten för hantering av andra företags it‑system i företaget Conduent (conduent.com). – I november 2019 ville Xerox köpa HP för 33, 5 miljarder dollar, trots att HP är ungefär tre gånger så stort som Xerox. Båda företagen utvecklar och tillverkar skrivare. HP tackade nej med motiveringen att budet var för lågt, och kontrade med att antyda att HP i stället kunde köpa Xerox. Xerox kontrade med att hota att komma med ett fientligt bud på HP, alltså att gå förbi bolagsstyrelsen och köpa aktierna direkt av aktieägarna. I mars 2020 drog Xerox tillbaka sitt bud. – Se xerox.com.
[företag] [ändrad 27 januari 2022]
CE Linux Forum – en branschorganisation för utveckling av Linux för inbyggda system. Från början stod CE för consumer electronics, men numera används CE som pseudoförkortning. – CELF grundades 2003 av Hitachi, Matsushita, NEC, Philips, Samsung, Sharp, Sony och Toshiba samt IBM. – Se celinuxforum.org.
[branschorganisationer] [inbyggda system] [linux] [pseudoförkortningar] [ändrad 4 januari 2013]
programspråk där programmeraren anger vad som ska göras, inte hur det ska gå till. (Se deklarativ programmering.) Programmeraren anger vilka villkor som problemets lösning ska uppfylla, inte hur man kommer fram till lösningen. – Deklarativa språk används inom artificiell intelligens. Det mest kända deklarativa programspråket är Prolog. – Alternativ är procedurspråk och, på en högre abstraktionsnivå, objektorienterade språk.
[ai] [programspråk] [ändrad 4 juni 2013]
- – digital subscriber line – en teknik för snabb internetanslutning genom det fasta telenätet. – Den äldsta och mest kända formen av DSL, ADSL, har sedan länge ersatts av snabbare varianter av DSL som VDSL och VDSL2 samt G.fast. Ändå talar man ofta om ”ADSL” när man menar nyare former av DSL. Medan ADSL först klarade 500 kilobit i sekunden klarar VDSL2 100 megabit i sekunden eller mer, och G.fast klarar en gigabit i sekunden på korta avstånd. – DSL utvecklades på 1990‑talet för att man skulle kunna erbjuda bredband över det vanliga telenätet till abonnenter som saknade optisk fiberanslutning. DSL sågs då som en övergångslösning. – Tekniskt fungerar DSL så att datakommunikationen sker på mycket höga frekvenser i telenätet (kopparnätet). Frekvenserna är så höga att de inte stör telefonsamtal. (Se frekvensdelning.) Man kan därför tala i telefon och använda DSL samtidigt. DSL förutsätter att särskild utrustning, DSLAM, monteras i telestationen. – Abonnenten måste ha ett DSL‑modem och en delningsdosa (splitter) som skickar telefonsamtal till telefonen och datakommunikation till DSL‑modemet. Hur snabb förbindelsen faktiskt blir hänger på avståndet till telestationen. Ju snabbare DSL‑teknik man använder, desto kortare räckvidd har signalen från telestationen. – DSL används mest av privatpersoner och småföretag som vill ha bredband utan att behöva dra nya kablar;
- – DSL, se Damn small Linux.
[dsl] [förkortningar på D] [linux] [ändrad 20 juli 2017]