en webbläsarmotor som Mozilla sedan 2012 utvecklar tillsammans med Samsung. (Mozilla utvecklar webbläsaren Firefox.) Servo beskrivs som ett försök att konstruera om webbläsarmotorn från grunden. – Läs mer i Mozillas blogg och på servo.org.
(shooter eller shooter game) – datorspel där spelaren ska skjuta så många figurer som möjligt utan att själv bli dödad. – Den äldsta typen kallas för shoot’em up: där skjuter användaren från en figur, ofta en rymdfarkost, som användaren har vissa möjligheter att styra. Figuren kanske rör sig i en labyrint eller en annan miljö som begränsar rörelsefriheten. Det gäller att träffa så många andra figurer som möjligt. Ofta gäller det bara att panga på utan att tänka så mycket.
– Förstapersonsskjutspel (first person shooters eller first person shooter games) har ingen synlig figur som användaren hanterar, utan det som spelaren ser på bildskärmen är det som figuren ser;
– Tredjepersonsskjutspel (third person shooters eller third person shooter games) har en synlig mer eller mindre mänsklig figur på bildskärmen som spelaren styr.
riktat nätfiske (phishing) – nätfiske som riktar sig mot bestämda personer, i synnerhet mot höga chefer som har tillgång till konfidentiell information. Det är ett slags målinriktad attack. Kan också stavas spearphishing, spearfishing eller spear fishing. – Fisketermen spear fishing motsvaras på svenska av harpunfiske eller ljusterfiske. – Se också puddle phishing och whaling och jämför med big game hunting(storviltjakt).
identitetsbluff, fejkning – användning av förfalskad avsändare vid dataintrång, sabotage, bedrägeri eller spamning. I några fall användning av en lånad identitet för lovliga ändamål;
– spoofing – falsk avsändare av e‑post, i synnerhet spam, använd för att lura mottagaren och göra det svårare att spåra avsändaren. – Det som förfalskas i spoofing är den avsändaradress som den tekniska utrustningen läser (inte bara den avsändare som visas för mottagaren – den är lätt att ändra). I och med att den tekniska avsändaradressen är förfalskad blir det lättare att göra en förfalskad avsändaradress som är avsedd för mänskliga ögon mer trovärdig. Spoofing i denna betydelse används också i nätfiske(phishing) för att locka folk till en falsk webbsida, en bluffsida – se punkt 6 här nedanför. – Läs också om display name deception och DMARC;
– mejl spoofing är användning av falsk avsändaradress i mejl för att lura personer att lämna ifrån sig känslig eller hemlig information (nätfiske) eller i så kallat vd-bedrägeri;
– metod för attacker: angriparen lurar offrets it‑system att tro att tro att anropet kommer från ett annat it‑system än det faktiskt gör;
– spoof web site – förfalskad webbsida, bluffsida, fejksida, ofta i ett känt företags namn, som led i bedrägeri. En sådan sida kan vara i minsta detalj identisk med förebilden, bortsett från att sidans webbadress(URL) inte stämmer. De länkar, tjänster och funktioner som finns på en förfalskad webbsida är åtminstone till en del bedrägliga. – Se också domain spoofing och nätfiske;
– spoof page – parodisida – imitation av en webbsida, gjord i humoristiskt eller polemiskt syfte (som en protest mot den organisation som äger originalsidan);
– spoof – misshandlad version av en låt, till exempel de första takterna om och om igen, som lagts ut på internet för att lura piratkopierare. (Se också cuckoo egg);
– seriös metod för att minska belastningen på ett nät genom att låta en router besvara anrop som i själva verket går till persondatorerna i nätet;
– Många företag har en spoof address med formen spoof@acme.com. Den används för att rapportera mejl som mottagaren misstänker är försök till nätfiske eller annat bedrägeri. – Jämför med abuse address. – Läs också om bogus, fraud, hoax, impostering, prank, scam och smurfing. – Ordet spoof beskriver från början en parodi.
företag eller person som avsiktligt registrerar en domän med ett känt namn, fast med felstavning. Till exempel www.computresweden.se (se felstavningsdomän). – Tanken är att webbplatsen ska få besökare som har sluntit med fingrarna. Dessa kan då lockas vidare till andra webbplatser, luras att lämna ifrån sig information eller exponeras för reklam. Stavfelsockupanten kan också hoppas att sälja den felstavade domänen till ägaren av den rättstavade domänen eller ägna sig åt nätfiske(phishing) eller domän‑i‑mitten‑attacker. – Se också domänrofferi och fulregistrering.
”fliknappning” – ett sätt att lura till sig lösenord genom att manipulera flikar i webbläsare. – Tabnapping är ett slags nätfiske(phishing). Tekniken går till så att angriparen omärkligt byter ut sidor som användaren har öppna på en flik i webbläsaren. Texten på själva fliken ändras inte (till exempel namnet på en bank), men själva sidan byts ut mot en förfalskad version. När användaren försöker logga in på sidan misslyckas det, men angriparen får reda på användarnamn och lösenord. Känt sedan mitten av 2010.
voice phishing – ”telefonfiske” – nätfiske(phishing) med telefon, oftast med användning av talsvar. Offret luras att lämna ifrån sig känsliga uppgifter, till exempel lösenord till bankkonto, till ett talsvarssystem.
den första sökmotorn på internet, tagen i drift 1990. Då fanns inte webben, utan Archie indexerade innehållet på FTP-servrar. – Archie utvecklades av Alan Emtage(länk), Peter Deutsch och Bill Helaan. Archie vidareutvecklades till slutet av 1990‑talet, men överflyglades av sökmotorer som Yahoo, Altavista† och Google. Tjänsten drevs under några år kommersiellt av företaget Bunyip†. – Namnet:Archie är archive utan v:et. Många tror att det syftar på seriefiguren Archie (Acke), men det förnekar Alan Emtage, som ogillar serien. Trots det döptes flera andra program vid den tiden efter andra figurer i samma serie, som Veronica och Jughead (Sopprot). – Ett exemplar av Archie finns bevarat hos universitetet i Warszawa (länk) (nere i april 2023). – En intervju från 2013 med Alan Emtage publicerades i Huffington Post(länk).