– beteckning på något som inte realiseras i sin vanliga materiella form, utan som en funktion hos något annat – inom it ett datorprogram. Det virtuella är likt något materiellt till utseende, beteende och verkan, men icke‑materiellt eller flyktigt. – Det som kallas för virtuellt är likt en förebild, men det ska också vara dynamiskt, så att man kan använda det och påverka det. – I it används ordet virtuell om bilder, ljud och andra sinnesintryck som genereras av en dator, men som ger intryck av att komma från en materiell yttervärld, och som i större eller mindre utsträckning kan påverkas direkt av betraktaren. Man talar om virtuell i motsats till fysisk eller materiell. (Se också virtuell verklighet.) – Virtualisering innebär att datorbaserade resurser hanteras utan direkt koppling till den fysiska data- och programlagringen. – Ordet virtuell används också om bilder och projektioner som ersätter materiella anordningar. Virtuella tangentbord är bilder av ett tangentbord på en bildskärm eller projicerade på en yta, men det går att skriva med dem. – Se också virtuell maskin och virtuellt minne;
– något som liknar något i den yttre verkligheten, men som bara finns i datorspel eller i virtuella världar och bara kan användas där;
– ordet används i liknande betydelse inom fysiken, till exempel virtuell bild.
– Ordet:Virtuell kommer av latinets virtus – dygd, handlingskraft. Det som är virtuellt har samma handlingskraft som förebilden. Engelska virtually kan ibland översättas med ”praktiskt taget”: ”they’re virtually identical” – ”de är praktiskt taget likadana”. (Den betydelsen kan leda till dubbeltydiga tolkningar: i filmen Brazil från 1985 säger någon ”its a virtual keyboard” och menar då att det är verkligen ett tangentbord.)
(”vindruteriddare”) – en som tillbringar arbetsdagen i bil, och behöver kunna ringa, kolla e‑post och gå in på webbsidor medan hon sitter i bilen. Alltså reparatörer, bud, handelsresande, lastbilsförare och andra. – Uttrycket anspelar på road warrior. – Se också digital nomad och tangentbordsriddare. – Fler ord på warrior.
i nätverk: den aspekt av nätverksutrustningen som utför de instruktioner som behövs för att förmedla ett meddelande till mottagaren. Dataplanet tillämpar kommunikations‑protokoll. Dataplanet samverkar med kontrollplanet som har den information som behövs för att styra meddelandet rätt. – På engelska: [the] data plane eller [the] forwarding plane.
(Kryder’s law) – ”Lagringskapaciteten i magnetiska minnen fördubblas varje år.” – Uppkallad efter Mark Kryder, tidigare teknisk direktör på Seagate. Lagen beskrevs första gången 2005 i en artikel i Scientific American, klicka här (långsam länk). – Jämför med Moores lag.
en nerlagd arbetsgrupp som skulle ta fram förslag om hur man skulle göra det svårt att förfalska avsändaradresser i e‑post och på så vis motarbeta spam. – marid ingick i internets tekniska ledningsgrupp IETF och grundades 2004. I september samma år lades marid ner på grund av oenighet. Oenigheten gällde främst Microsofts förslag Sender ID. – Dokumentation om marid finns kvar på IETF:s webbsidor. (Namnet marid skrevs med litet m. Det stod för MTA authorization records in DNS.)
(1943) – amerikansk datorvetare. – Nicholas Negroponte är känd för att han 1985 grundade MIT Media lab, som han var chef för fram till år 2000, och som initiativtagare till projektet One laptop per child. Han skrev 1995bokenBeing digital, på svenska Leva digitalt. – Hans webbsida på MIT finns här.
– domain slamming – att lura någon att byta registrator för sin domän på internet;
– telephone slamming – att lura någon att byta telefonoperatör för långdistanssamtal. Detta kan göras med hjälp av den finstilta texten i ett avtal som gäller något helt annat. – Mer i Wikipedia. – Jämför med phreaking.
person som debatterar för goda saker på internet. – Ordet påminner om engelska uttryck som road warrior. – Motsatsen kallas för näthatare, skrivbordskrigare eller tangentbordshatare (kan misstolkas).
en icke-existerande indisk lågprisdator som blev omtalad i början av 2009 på grund av ett missförstånd. Figurerade också under namnet ”tjugodollarsdatorn”. Den apparat som hade förhandsvisats och som låg till grund för ryktet var i själva verket en lagringsenhet. Den blev känd som ”Sakshat”, vilket också är namnet på den indiska regeringens satsning på utbildningsteknik. – Indien satsar på att få fram extremt billiga datorer för undervisning. ”Sakshat” var i själva verket arbetsnamn på den billiga surfplatta som lanserades 2012 under namnet Aakash. – Jämför med ”hundradollarsdatorn”, One laptop per child, och Simputer†.
