en avvecklad digital musikspelare, utvecklad på initiativ av Neil Young som alternativ till MP3-spelare. – Målet var att musiken skulle låta som om den var inspelad och uppspelad analogt, som vinylskivor. – Pono, som visades upp våren 2014 och började säljas 2015, använde filformatet FLAC och hade elektronik som var konstruerad av den legendariska hi‑fi‑konstruktören Charles Hansen (1956–2017) för att ljudet skulle låta så likt analoga inspelningar som möjligt. Från början ville Neil Young ha analoga inspelningar, men det visade sig vara omöjligt i praktiken. – Pono var också en tjänst för nerladdning av musik. – I april 2017 sa Neil Young att satsningen på Pono i praktiken var död, och att orsaken var att skivbolagen tog för mycket betalt för musikfilerna (se denna länk). Den tjänst som skötte Ponos musikaffär, Omnitone, köptes av Apple, som sedan la ner den. De som har köpt en Ponospelare (de kan fortfarande finnas att köpa) har sedan dess ingen möjlighet att ladda ner musik från nätet, men de kan göra det från CD‑spelare och andra källor. – Se ponomusic.com (stängd sedan februari 2019). – Pono hette först Puretone. Pono är hawaiianska för rättsinnad.
[mediespelare] [musik] [nerlagt] [ändrad 7 maj 2022]
en nerlagd mobiltelefon från Google med operativsystemet Android. – Nexus One utvecklades i samarbete med HTC. Den blev bland annat känd för bildskärmen av typ AMOLED. Google började sälja telefonen i början av januari 2010. Telefonen såldes olåst, men kunderna kunde vid köpet välja att sluta avtal med vissa operatörer och få rabatterat pris på telefonen. Google slutade sälja Nexus One sommaren 2010 och meddelade 2011 att mjukvaran till telefonen inte längre skulle uppdateras, eftersom telefonens hårdvara hade blivit föråldrad. Därefter utvecklade Google fram till 2016 flera mobiltelefoner och surfplattor under varumärket Nexus†. Därefter användes varumärket Pixel.
[mobiltelefoner] [nerlagt] [ändrad 11 september 2019]
dataintrång eller sabotage som utnyttjar en sårbarhet som inte redan är känd (utom av angriparna). – Utvecklarna av programmet som har sårbarheten har alltså haft noll dagar på sig att korrigera sårbarheten. Det finns alltså ingen patch. – När det gäller sårbarheter i it‑system kan dag noll antingen vara den dag då en sårbarhet blir allmänt känd eller den dag då programföretaget släpper en patch. Här har termen dag noll fått en bredare betydelse: det står för hela tiden innan programföretaget ingriper mot sårbarheten. Under den tiden är det alltså fritt fram för sabotage och dataintrång för de som känner till sårbarheten. Man talar om zero-day exploits, se exploit, eller zero‑day attacks, ibland bara zero-days. – Uttrycket zero-day threat, dagnollhot, används ofta i samma betydelse som dagnollattack, även om det språkligt sett är skillnad mellan en attack och ett hot. – Se också forever-day.
[attacker] [ändrad 16 maj 2018]
- – i programmering: ett logiskt villkor som betyder ”A eller B, men inte båda” – se exklusiv disjunktion;
- – en enkel form av kryptering som bygger på det logiska villkoret XOR. Texten som ska kodas (klartexten) i binär form jämförs med en nyckel i binär form, bit för bit. Nyckeln är en serie ettor och nollor som vid behov repeteras tills den når slutet av texten. Om det finns samma tecken i klartexten och i nyckeln sätts en etta i kryptotexten, om det är olika tecken sätts en nolla. Detta räknas som en mycket enkel och riskabel form av kryptering.
[kryptering] [logik] [programmering] [ändrad 21 mars 2020]
ett verktyg för identifiering av skadeprogram. – Med YARA kan man göra beskrivningar av ohyra som datavirus och trojanska hästar. Beskrivningarna innehåller stycken av programmens kod och logiska regler. Tanken är att en YARA‑beskrivning ska känna igen även modifierade versioner av ett skadligt program. Man ska också kunna klassificera skadliga program. – YARA utvecklades av Victor Alvarez (länk) och presenterades 2014. YARA påstås stå för ”Yet another recursive acronym”, alternativt ”Yet another ridiculous acronym”. – Läs mer om YARA här.
[förkortningar på Y] [rekursiva förkortningar] [skadeprogram] [skydd] [ändrad 21 januari 2021]
i HTML: en tagg som talar om för sökmotorer att de inte ska bry sig om den följande länken. Används för att stävja kommentarspam. Huruvida sökmotorerna respekterar instruktionen är en annan fråga. – Läs också om Robots exclusion protocol.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 9 oktober 2019]
maskinläsbara förteckningar över de webbadresser på en webbplats som är tillgängliga för sökmotorer. – Sitemaps hjälper spindlar att hitta så mycket information som möjligt på webbplatsen. En sitemap är en XML‑fil som räknar upp webbadresserna på webbplatsen med information om när de senast har ändrats, hur ofta de brukar ändras och hur viktiga de anses vara. Sitemaps är ett protokoll för informationsutbyte mellan webbplatsen och sökmotorerna. Syftet är att underlätta för sökmotorerna (deras spindlar) att hitta allt på webbplatsen. – Sitemaps har fastställts i samarbete mellan Google, MSN och Yahoo. – Se sitemaps.org. – Jämför med ACAP och Robots exclusion protocol, som är till för att ange vad sökmotorerna inte ska kartlägga.
[sökmotorer] [webbpublicering] [xml] [ändrad 9 februari 2018]
ett arkiv med sökbara kopior av miljarder webbsidor. – Syftet är att bevara så många webbsidor som möjligt i det skick som de hade när de lästes in. Det finns vanligtvis en serie kopior av samma webbsida, kopierade vid olika tider. – Wayback machine, som grundades 2001, drivs ideellt av organisationen Internet archive. I början av 2020 hade den 431 miljarder sparade webbsidor. – Namnet: Anspelar på the Wabac machine, en tidsmaskin från den tecknade tv‑serien The Rocky and Bullwinkle show (se Wikipedia) som visades i början av 1960‑talet. – Se archive.org. – Länkar till webbsidor som inte längre finns på sin ursprungliga plats, men som är bevarade på Wayback Machine, är i denna ordlista markerade med ordet Arkiverad. – Läs också om Wayforward machine.
[arkiv och bibliotek] [sökmotorer] [ändrad 10 oktober 2021]