(servicification eller servitisation) – det att processer och funktioner i it‑system görs om till tjänster (i programmeringsteknisk betydelse). – Allmänt innebär detta att processen / funktionen separeras från det system som den tidigare har ingått i och förpackas separat. Den får ett namn och ett programmeringsgränssnitt så att andra program kan anropa den och be den att utföra olika uppgifter. Detta kan ske inom ramen för företaget, men tjänsten kan också tillhandahållas av ett annat företag på ett standardiserat sätt. – De två engelska orden servicification och servitisation hade ursprungligen något olika innebörd, men de är numera utbytbara. Servitisation är språkligt korrekt, men servicification är mer begripligt.
– en Disneyfilm från 1982. Det var en science fictionfilm om datorteknik, och det var den första långfilmen som använde datoranimering i stor skala. Alan Kay var förebild för filmens hjälte. – Se IMDb(länk). En uppföljare, Tron: Legacy, kom 2010 (se IMDb: länk). Under 2023 planeras ytterligare en uppföljare, preliminärt kallad Tron: Ares;
– ett blockkedje-baserat nätverk för publicering främst av spel och underhållning. – Nätverket öppnades för användare i början av 2018. Det påbörjades 2014 i Kina som Raybo; stiftelsen TRON grundades 2017 i Singapore. Tron har kryptovalutantronix, TRX, som i februari 2018 hade ett marknadsvärde på 2,4 miljarder dollar, trots att det då inte fanns något att köpa för TRX. – Se tron.network. – Läs också om Tron Dogs†;
– ett tidigare spritt japanskt operativsystem för hemelektronik och inbyggda system, utvecklat på 1980‑talet av den japanska forskaren Ken Sakamura(länk). – Tron var utformat för att ge många apparater möjlighet att samverka i realtid. Det fanns på 1980‑talet specialversioner av Tron som Btron,Ctron,Itron och Uitron. Under 1990‑talet minskade intresset för tekniken. – Tron‑projektet togs 2010 över av T‑Engine Forum(tron.org).
En riktig Turingmaskin, byggd av amerikanen Mike Davey.
en teoretisk dator som beskrevs 1936 av Alan Turing†. Det var en ren tankekonstruktion. (1936 fanns inga datorer.) – En Turingmaskin motsvarar ett modernt datorprogram, men när man talar om Turingmaskiner menar man ofta universella Turingmaskiner, som kan sägas motsvara datorer. – Alan Turing beskrev maskinen i artikeln ”On computable numbers with an application to the Entscheidungsproblem”(länk). Artikeln handlade om ett matematiskt problem, stopproblemet, inte om datorer. Turing beskrev det som senare fick heta Turingmaskin enbart för att göra ett matematiskt bevis åskådligt. Det var inte en beskrivning av något som Turing verkligen tänkte bygga. – Turingmaskinen har en pappersremsa som matas fram och tillbaka genom ett läs- och skrivhuvud enligt bestämda regler. Det finns flera uppsättningar regler som kallas för tillstånd, och i reglerna ingår övergångar från ett tillstånd till ett annat. Skrivhuvudet kan läsa, radera och skriva tecken på remsan. Man programmerar Turingmaskinen med tecken på remsan, och Turingmaskinen matar sedan, enligt reglerna, remsan fram och tillbaka, läser, raderar och skriver samt växlar tillstånd tills den kommer till en regel som säger ”stopp”. Då stannar maskinen och lösningen på problemet kan avläsas på remsan. Detta är helt genomförbart, bortsett från de praktiska problemen med pappersremsan, pennan och radergummit. – I princip kan varje problem som kan lösas med ett modernt datorprogram också lösas av en motsvarande Turingmaskin, men naturligtvis är det ogörligt att använda en maskin med pappersremsa. Man brukar därför simulera Turingmaskiner i datorer. (Se här.) Det är nämligen bra att öva sig på program för Turingmaskiner när man ska lära sig programmera. – Se också finit tillståndsmaskin. – Efter andra världskriget konstruerade Alan Turing en elektronisk dator, ACE som till stor del baserades på de principer som Turing beskrev i sin artikel. – Turingmaskinen införde idén om lagrade program i datortekniken. Idén togs upp av John von Neumann† i hans arkitektur för datorer, von Neumann‑arkitekturen. Den är mindre sofistikerad än Turings modell, men mer överskådlig, och blev allenarådande i datortekniken. – Professor Bernard Hodson(länk) i Kanada har utvecklat en modern programmeringsteknik baserad på Turings principer. – Matematikern Stephen Wolfram arrangerade 2007 en tävling om Turingmaskiner, se här. – Mike Davey beskriver hur han byggde en riktig Turingmaskin (se bilden) i denna artikel. – Richard Ridel har byggt en Turingmaskin av trä, se denna video.
ett program som testar säkerheten på webbaserade tjänster. Det är alltså ett verktyg för penetrationstest, men kan, som alla sådana verktyg, också användas för dataintrång. Det kom hösten 2012 och påminde om det äldre Firesheep. – Cadger betyder tiggare, gatuförsäljare. – Se cookiecadger.com (nere sedan november 2018), se också GitHub(länk).
kort för android (ibland även kort för operativsystemet Android). – I överförd bemärkelse: byråkrat, en som följer regler och bestämmelser in i det absurda, utan att förstå dem – som en robot. – ”These aren’t the droids you’re looking for” är en ofta citerad replik från Stjärnornas krig. I filmen är det en hypnotisk suggestion – i själva verket var det precis de droiderna (R2‑D2 och C‑3PO) som de kejserliga stormtrupperna letade efter. När det citeras är det ofta sarkastiskt: ”du är inne på fel spår”.
vanligt påhittat namn på Googles mobiltelefon innan det fanns någon. Spekulationer om en sådan telefon pågick från 2006 tills Google i november 2007 visade upp Android, ett operativsystem och en utvecklingsplattform för smarta mobiler, men ingen egen telefon. Först 2010 kom Googles telefon Nexus One†, därefter också surfplattor med varumärket Nexus†, numera Pixel.
(force feedback) – efterliknande av massa och motstånd i virtuell verklighet och haptiska användargränssnitt. – Virtuell verklighet är ju oftast bara bilder, eventuellt tredimensionella bilder som visas i VR‑glasögon, vilket innebär att den som kroppsligen rör sig i en virtuell värld kan gå rakt igenom de föremål hon ser. Men kraftåterkoppling innebär att man med elektriska motorer, monterade i handskar eller dräkter, eller på annat sätt, skapar en illusion av att virtuella objekt är materiella, och har tyngd och eventuellt elasticitet. Man kan då inte längre gå igenom virtuella föremål (i varje fall inte utan att känna motstånd), och om man fångar en virtuell boll med handen ser man den inte bara, man känner den också och kan krama den. Detta kräver speciella pekdon eller handskar och ibland hela dräkter med inbyggda motorer som i realtid svarar på rörelser och beröring. – Se också återkoppling.
avvecklat varumärke för smarta mobiler och surfplattor från Google. Det användes fram till den 4 oktober 2016, då det ersattes av varumärket Pixel. – Telefonerna kallades ibland för Google Phone, men det var inget varumärke. De hade operativsystemet Android, och kunde ses som förebilder för andra tillverkare som använder Android i sina produkter. – Nexus / Pixel‑enheterna tillverkas av andra företag, oftast HTC, enligt Googles specifikationer. – Den första mobiltelefonen med namnet Nexus var Nexus One† från 2010. Den följdes av Nexus S, Nexus 4, Nexus 5 och Nexus 6. Den första surfplattan med namnet Nexus var Nexus 7 från 2012, samma år följd av Nexus 10. Nexus Q var en kortlivad spelare för strömmande medier. Den såldes några månader 2012 i USA, och drogs sedan in. Men 2015 kom Google Nexus Player†. – Se google.com/nexus. – Namnet: Nexus är latin för sammanknytning, förbindelse. Men det är också varumärke för en serie androider i Philip K Dicks roman Androidens drömmar (Do androids dream of electric sheep – underlag för filmen Blade runner) från 1968. – Google ägde 2011—2014 också Motorola Mobility, som utvecklade mobiltelefonen Moto X.
– se podd. – Ordet podcast syftar på broadcast, på svenska rundradio‑sändning, och på Apples musikspelare iPod†. Det första datorprogrammet för poddradio gjordes nämligen 2005 för iPod av Adam Curry(länk). Men man behöver inte just en iPod för att lyssna på poddradio. – Det har föreslagits att ordet podcast ska bytas ut mot netcast för att få bort anknytningen till iPod, men det har inte slagit igenom. – Se också Datatermgruppen(länk).
