ett utförande av Java development kit (JDK) med fri och öppen källkod. Utvecklas och tillhandahålls av ett projekt som startades 2006 av Sun† (numera del av Oracle). – Se openjdk.java.net.
[java] [ändrad 28 juli 2017]
Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
ett utförande av Java development kit (JDK) med fri och öppen källkod. Utvecklas och tillhandahålls av ett projekt som startades 2006 av Sun† (numera del av Oracle). – Se openjdk.java.net.
[java] [ändrad 28 juli 2017]
(PENG-modellen, även: PENG-metoden) – ”Prioritera enligt nyttogrunder” eller ”Prioritering enligt nyttogrunder” – en metod för att utvärdera nyttan av existerande och planerade åtgärder inom ett företag eller en myndighet. Metoden beräknar ett värde i kronor och ören för nyttan av en åtgärd, till exempel inköp av ny teknisk utrustning. Det värdet kan sedan sättas mot kostnaden för åtgärden. PENG‑metoden utvecklades på 1990‑talet av Lars‑Erik Dahlgren, Göran Lundgren och Lars Stigberg. – Se peng.se (nere sedan oktober 2019).
[företag och ekonomi] [förkortningar på P] [ändrad 4 november 2019]
rekreativitet – (ofta nedsättande om) kreativitet som uttrycks i nya kombinationer eller remixning. Ordet har använts åtminstone sedan 2007.
[kultur och underhållning på webben] [ändrad 22 november 2012]
instruktioner om att vissa (eller alla) webbadresser på en webbplats inte ska kartläggas av sökmotorer. – Robots exclusion protocol kallas ofta för robots.txt efter den textfil som innehåller instruktionerna, och som sökmotorernas spindlar, här kallade robotar, ska kunna läsa och följa. – Tillämpning av Robots exclusion protocol är frivilligt, och det finns ingen garanti för att alla besökande spindlar rättar sig efter instruktionerna i robots.txt. Protokollet är inte enbart avsett för sökmotorer, utan även för andra som automatiskt samlar in information på webbsidor. – Protokollet ger möjlighet att ange att en del sidor får kartläggas, men inte andra. Det kan också specifikt utestänga vissa spindlar, men släppa in andra, och det kan ange att besöken inte får ske för ofta. Kallas också för Robots exclusion standard. – Läs mer på robotstxt.org. – Se också ACAP och nofollow. – Sitemaps är komplementet: instruktioner om vilka sidor som finns att kartlägga.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 9 februari 2020]
Sailfish OS – ett operativsystem för smarta mobiler, utvecklat av det finländska företaget Jolla. Det visades upp i Helsingfors i november 2012. Sailfish är en vidareutveckling av Meego†, som i sin tur byggde på Linux, se också Mer†. Telefoner med Sailfish kan också köra program för Android. – Sailfish användes i den smarta mobilen Turing Phone†. – Se sailfishos.org. – Swordfish är en vidareutveckling av Sailfish.
[linuxdistributioner] [mobilt] [ändrad 8 september 2020]
se ”tiodollarsdatorn” – se också Aakash.
uppdelning i problemområden – i systemutveckling: det att olika delproblem i ett program hålls i sär så att man kan hantera dem separat. En ändring i ett problemområde ska alltså kunna genomföras utan att det påverkar hela systemet. Exempel: man bör hålla i sär lönesystemet och listan över personalens adresser. Man bör också hålla i sär det grafiska användargränssnittet (presentationen) och den kod som gör beräkningar och sökningar. Detta gör att det blir lättare att hitta och rätta till fel och att göra förbättringar. Det minskar risken för att fel i en funktion stör andra funktioner. Det gör det också enklare att återanvända delar av programkoden. – Principen om uppdelning i problemområden formulerades först av Edsger Dijkstra, men den hade tillämpats i praktiken tidigare. – Se också separation of duties.
[systemutveckling] [ändrad 7 juli 2019]
tecknet ¤. – Det infördes som generellt tecken för valuta, alltså som ett märkeslöst alternativt till $, £ och €. Kallas ibland för hornminan. På äldre svenska tangentbord fanns det på samma tangent som 4, numera ersatt av eurotecknet €.
[tecken] [ändrad 16 september 2020]
ett klassiskt datorvetenskapligt problem om tillgång till gemensamma resurser: Fem filosofer sitter runt ett matbord och ska äta ris. Men det finns bara fem ätpinnar, placerade mellan filosoferna. Varje filosof har alltså en ätpinne till vänster och en till höger, så varje pinne ligger mellan två filosofer. Och för att äta behöver man ju två pinnar, så alla kan inte äta samtidigt. Man får inte ta två pinnar på en gång, utan man måste först ta en, sedan (utan att man behöver släppa den första) den andra. Risken är att alla blir sittande med var sin ätpinne och väntar. – Utmaningen är att hitta ett regelsystem som gör att alla med minsta möjliga väntetid får disponera två pinnar så att de kan äta. Problemet formulerades av programmeringsexperten Edsger Dijkstra†. – På engelska: the dining philosophers. – Mer om de ätande filosoferna i Wikipedia. – Läs också om aktivt dödläge och contention samt om det spelteoretiska problemet middagsätarens dilemma.
[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 18 december 2019]
körning av datorprogram på flera processorer eller kärnor som arbetar relativt oberoende av varandra. – För att parallellism ska vara möjlig måste programmet alltså vara uppdelat i trådar som samtidigt kan köras från början till slut utan att behöva vänta på resultat från andra trådar. (Jämför med concurrency, samtidighet.) Parallellism förutsätter att programmet körs på ett datorsystem med flera processorer, minst en för varje tråd. Huvudtyper är symmetriska multiprocessorsystem och massivt parallella datorsystem.
[parallellt] [programmering] [ändrad 25 februari 2022]