rot

  1. – (root) – den eller det som är överst i en hierarki. Hierarkin ses som ett upp‑och‑ner‑vänt träd: roten är alltså överst:
    • – den användare i Unix som har alla behörigheter i systemet. ”Sys­temet” kan vara en fristående dator eller ett datorer i ett nätverk. Roten kan bland annat lägga upp och ta bort användar­konton, tilldela rättigheter till konton och filer (se rwx) och ta bort och ändra filer som andra använd­are har skapat. Roten kan också kallas för administratör eller superuser. – Ordet ad­mi­nist­ra­tör används i Windows och i macOS (som bygger på Unix). Administratörs­rollen i Unix är inte riktigt likadan som i Windows. – I Unix och Unix­kompatibla system kan den som är inloggad som rot i princip göra vad som helst med allt som finns i systemet. Att ha rotaccess är att kunna logga in som rot;
    • – se också rootkit (spökprogram);
    • rotkatalog: den översta katalogen i ett filsystem: den katalog som innehåller alla andra kataloger. I Unix är rotkatalogen också systemadministratörens (rotens) egen katalog, som inte är identisk med rot­katalogen i betydelsen översta katalogen;
    • – se rotzon;
  2. ROTförkortning för random oblivious transfer (ett slags kryptering);
  3. ROT – förkortning för redundant, obsolete, trivial – alltså överflödig, föråldrad, ointressant. Förkortningen används om sparad information. – Läs också om mörka data.

[data] [filer] [förkortningar på R] [kryptering] [skadeprogram] [unix] [ändrad 16 oktober 2018]

router

nätverksenhet som hittar en rutt för meddelanden (egentligen delar av meddelanden, paket) från sändare till mottagare på internet eller i ett lokalt nätverk. – Ett paket passerar oftast flera routrar innan det kommer fram. Routerns uppgift är att läsa adress­informationen på varje inkommande paket, fastställa ett vägval till slutdestinationen samt att skicka iväg paketet till nästa router på vägen. (En router arbetar i nätverkslagret i OSI‑modellen – jämför med en switch.) Routern har tillgång till dirigeringstabeller (routingtabeller) med vägval till mottagare, och ofta också information om nätverkets tillstånd (tillfälliga problem). – En statisk router har bara en routingtabell för ett begränsat antal förinställda mottagare, men en dynamisk router kan fråga andra nätverk var en viss mot­tag­are finns (se DNS). – En router kan också anpassa datakommunikationen till olika protokoll, en funktion som ibland sköts separat av en brygga (bridge). Kombinationen av brygga och router kallas ibland för brouter. En router som ansluter ett lokalt nät till internet kallas för edge router (gränsrouter). Om routern sköter trafiken inuti ett lokalt nät är det en core router (kärnrouter). – Böjning: en router, flera routrar. – Uttal: Router uttalas ”rauter” på amerikansk engelska. På brittisk engelska säger man ”rauter” eller ”rooter”. – Det finns ingen svensk term för router.

[nätverk] [ändrad 30 juni 2018]

rwx

read, write, execute – de tre rättigheter som är standard för filer (inklusive program) och filkataloger i Unix:

  • – Read anger vem eller vilka som får öppna filen och läsa eller visa den, men som inte får ändra i den;
  • – Write anger vem eller vilka som får ändra i filen eller radera den;
  • – Execute anger vem eller vilka som får köra (exekvera) filen (alltså en programfil).

– Observera att rättigheterna är inställningar hos filerna. Det är inte användarna som har rättigheter (de har behörigheter). Däremot bestämmer rättigheterna vad användare och grupper av användare får göra med filerna. Om varken r-, w- eller x-rättig­het tillkommer dig kommer du inte åt filen alls. Du kan inte ens ta reda på att den finns. – Rättig­heter eller tillstånd gäller också för filkataloger. Read‑rättighet till en katalog anger vem eller vilka som får läsa katalogen – och inget mer. Write‑rättighet anger vem eller vilka som får ändra i katalogen, vilket innebär att de kan lägga till och ta bort filer. För att du ska kunna öppna filer från katalogen eller söka i katalogen med sökprogram måste filens execute‑rättighet gälla för dig. Att en rättighet som gäller katalogen som helhet omfattar dig betyder inte med nödvändighet att några rättigheter till filerna som ingår i katalogen omfattar dig. Du kan därför få läsa förteckningen över alla filer i en katalog utan att kunna läsa eller köra filerna. Det kan också vara omvänt: man kan få läsa, ändra eller köra en fil, men man får inte se katalogen som filen finns i. – Rättigheterna rwx delas ut på tre nivåer: för filens eller katalogens ägare, för ägarens grupp eller grupper och för alla användare.

[förkortningar på R] [it-säkerhet] [unix] [ändrad 5 oktober 2020]

satellitradio

radiosändning från satellit direkt till lyssnarnas mottagare. – Satellitradio blev vanligt i USA och Kanada på 00‑talet. Satellitradio når stora områden på markytan jämfört med marksänd radio, och har hög kapacitet – alltså utrymme för många kanaler. – I USA fanns det först två operatörer av satellitradio, Sirius och XM, som i början av 2007 gick samman till SiriusXM (länk). I Kanada finns ett dotterbolag med samma namn. – Lyssnarna måste betala en abonnemangsavgift (därför kallas det också för pay radio), men i gengäld är sändningarna fria från reklam och det finns ”smala” kanaler. – Innehållet i satellitradio i USA regleras inte av FCC, vilket har lett till att svärjande radiopratare som Howard Stern (länk) har gått över till satellitradio. – Sändningarna görs på frekvenser runt 2,4 gigahertz. De är digitala och kodade och kräver speciella mottagare, som oftast är kombinerade med vanliga FM- och AM‑radiomottagare. Mottagarna är inte större än andra radioapparater. – SiriusXM hade länge problem med ekonomin, men får fler och fler lyssnare, främst för att de flesta nya bilar i USA har mottagare som kan ta emot SiriusXM:s sändningar. – Sändningarna från satellit når inte Sverige, oavsett om man har mottagare och abonnemang, men programmen sänds också över internet till betalande lyssnare. – På engelska: satellite radio.

[radio och tv] [rymden] [ändrad 21 april 2020]

spökprogram

(rootkit) – program som ger angripare möjlighet att ta över en dator eller ett nätverk. – Spök­program installeras på ett sätt som är omärkligt för datorns ägare och samlar sedan in lösenord och användarnamn. Upp­gifterna skickas till angriparen genom datorns internet­anslutning. När spök­programmet har hittat system­administratörens inloggnings­uppgifter kan hon logga in som administratör och ta över nätverket: läsa, ändra eller ta bort data, eller ställa till tekniskt krångel. Spök­program är skrivna så att det ska vara svårt att upp­täcka dem. De kan därför ligga kvar i nätverket lång tid och fungera som en bakdörr för angriparen. Det engelska namnet rootkit kommer av att administratören kallas för root. Spök­program är ett slags infiltrationsprogram.

[skadeprogram] [ändrad 15 oktober 2018]

vaporware

dunstprogram, dunstvara – program eller andra produkter som i förhandsreklamen har lysande egenskaper, men som aldrig levereras. (I varje fall inte i utlovat skick.)

[mjukvara] [ord på -ware] [ändrad 21 december 2017]

802.16a

en specifikation för trådlösa stadsnät med en räckvidd på upp till 50 kilo­meter. Den ingår i WiMAX. Standarden fastställdes 2003. Den använder radiofrekvenser mellan 2 och 11 gigahertz, och kan sända data med upp till 75 megabit per sekund. – Läs mer här.

[trådlöst] [ändrad 15 juli 2020]