Binär automatisk reläkalkylator – en dator byggd 1950 i Sverige. – BARK var klar före BESK†, som brukar räknas som Sveriges första dator. Men BARK var inte elektronisk – i stället för radiorör eller transistorer hade den reläer, som en automatisk telefonväxel från samma tid. – Howard Aiken† lär ha sagt att ”det här är den första dator jag sett utanför Harvard som faktiskt fungerar”. – Se denna länk och se Wikipedia.
– etta eller nolla – den minsta enheten i binärt kodad information. – När man talar om mängder av data heter det en bit, flerabit – ”60 gigabit per sekund”. Talar man om enstaka ettor och nollor kan man kalla dem för bitar, som i 32-bitarssystem. – Om du förkortar, skriv kbit för kilobit, Mbit för megabit och så vidare. (Mer under B (byte). – Åtta bit (eller bitar) blir en byte, uttalas ”bajt”. – Ordet:Bit lär vara en förkortning för binary digit. Ordet bit myntades 1946 av den framstående statistikern John Tukey (1915—2000, se länk);
(1947) – belgisk datorvetare som utvecklade historiens andra webbläsare, Samba, för Macintosh. (Den första webbläsaren, WorldWideWeb, skapades av Tim Berners‑Lee på en NeXT†‑dator.) – Cailliau spelade en avgörande roll när det gällde att få CERN att stödja satsningen på webben, och det var han som övertygade ledningen för CERN att släppa tekniken för webben fri utan krav på royalties (mer här). Hans webbsida finns på robertcailliau.eu. Tillsammans med James Gillies har han skrivit bokenHow the web was born(länk) från år 2000.
(CEO) – verkställande direktör, vd. – I USA den chef som ansvarar direkt inför bolagets styrelse. CEO:n står högst i företagets chefshierarki. Ofta finns det i amerikanska företag en annan hög chef som kallas för president. Denna är näst högst i chefshierarkin och fungerar ibland som operativ chef, COO, alltså ansvarig för den dagliga verksamheten. Ibland har samma person båda titlarna, CEO and president. I USA kan vd:n också vara ordförande i bolagets styrelse, chairman of the board. – I icke‑kommersiella organisationer i USA är motsvarande titel executive director. – I Storbritannien motsvaras CEO av managing director. – Se också chefstitlar på C.
tecknet ” som sätts före och efter citat samt runt ord och uttryck när skribenten vill markera att de inte är skribentens egen formulering. Det är ett slags språklig reservation som används:
– vid citat, alltså något som någon annan har sagt eller skrivit. Ett citat ska vara ordagrant. I princip ska man till och med låta eventuella stavfel stå kvar, men dem kan man rätta stillatigande om de saknar betydelse. När man citerar ska man ange vem man citerar;
– när man vill markera att ett ord eller uttryck inte är något som man själv normalt skulle använda: det är slang, dialekt, jargong eller tillfälligt lånat från ett annat språk;
– för övertydlig ironi: det här var ju ”trevligt”;
– för att markera smeknamn och liknande: Nisse ”Sudden” Andersson;
– när man skriver om ett ord därför att det uttalas och / eller skrivs på ett bestämt sätt. Den här artikeln handlar till exempel både om citattecken (=företeelsen) och om ”citattecken” (=uttrycket) – jämför med den språkvetenskapliga användningen av apostrof och kursiv stil;
– i sökmotorer kan man använda citattecken i sökfältet för att visa att flera ord i följd ska ses som en fras. Man vill alltså bara ha träff på de orden om de står exakt så som man har skrivit dem, intill varandra och i rätt ordning. Citattecken kan också markera att ett ord i söksträngen måste vara med i träffarna.
– Citattecken har också speciell användning i programmering.
– Typografiskt: Riktiga citattecken är antingen ”krulliga” (de ser ut som 99 i miniatyr) eller två korta lutande kilar. Men på tangentbord finns inte riktiga citattecken, utan man brukar använda det tecken som finns på samma tangent som siffran 2, nämligen tecknet för längdmåttet tum. Tumtecknet består av två korta lodräta streck (kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut tumtecken mot citattecken). Inom boktryckarkonsten är citattecken och tumtecken två olika tecken. – Riktiga citattecken finns faktiskt i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara omständligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut tumtecken mot riktiga citattecken (”). – På engelska har citattecken (quotation marks) olika form före och efter citat. Tecknet före citat ser ut som 66 i miniatyr eller som kilar, vända åt andra hållet. Det tecknet används inte på svenska, utan på svenska ska det vara samma tecken före och efter citatet. – Läs också om gåsögon. – Språkligt: Notera att det bör heta citattecken hellre än citationstecken. Det heter ju citat, inte citation. Och det heter absolut inte situationstecken(fel, fel fel!). – Jämför med apostrof.
molnsvada – användning av ordet cloud (se moln) i marknadsföring utan att man menar så mycket med det. Uttrycket anspelar på whitewashing – skönmålning.
– förkortning för cell of origin – den basstation som ett mobiltelefonsamtal kommer från. – Uttrycket betecknar också en teknik för att lokalisera den som ringer. Den används av räddningstjänst i USA, men också för kommersiella ändamål, som att fastställa varifrån någon ringer efter taxi. Metoden är enkel, men ger inte särskilt exakt resultat, särskilt om om den uppringande är flera kilometer från basstationen. (I Europa används i stället metoder som med ledning av tidsdifferensen räknar ut den uppringandes avstånd från minst tre basstationer (så kallad trilaterering), vilket gör att positionen kan räknas fram med hög träffsäkerhet.)
en organisation som företräder upphovsrätts-havarna när det gäller privatkopieringsersättning (”kassettskatt”). – Copyswede förhandlar med importörer av lagringsmedier om de exakta nivåerna för ersättningen, inkasserar pengarna och fördelar dem bland sina medlemmar. – Se copyswede.se. – En film om Copyswede av Daniel Bramme blev klar i februari 2016, se denna länk. – I december 2018 dömdes Telia att betala totalt 115 miljoner kronor till Copyswede i privatkopieringsersättning för sålda iPhone. Domen finns på denna länk. – IDG:s artiklar om Copyswede: länk.
– In English:Copyswede is an organization of Swedish copyright holders. It is in charge of the blank media tax in Sweden. Copyswede negotiates with importers of storage media about compensation levels, collects the taxes and distributes the funds among its members. – In December 2018, Swedish telecom compary Telia was ordered by a local court to pay a total of 115 million Swedish kronor to Copyswede for accrued blank media tax for sold iPhones. – See copyswede.se/in‑english/. – For more summaries in English, please click at this link.
kreativ allmänning – en typ av licens som ger andra än upphovsrätts‑havaren frihet att inom angivna ramar använda upphovsrättsligt skyddade verk. – Idén utvecklades av den amerikanska juristen Lawrence Lessig (se Harvards webbsidor). Creative commons kan användas för text, musik, bilder och film som publiceras på internet. En Creative commons‑licens, markerad med cc i en ring, ger upphovspersonen möjlighet att ge användaren friheter som den vanliga tillämpningen av upphovsrätt inte ger. – Observera att Creative commons inte upphäver upphovsrätten. För att man ska kunna sprida ett verk med Creative commons‑licens måste man först ha upphovsrätt till verket. Creative commons är en tillämpning av upphovsrätten där upphovsrättshavaren frivilligt ger andra vissa angivna friheter. Samtidigt kan upphovspersonen välja att behålla andra rättigheter. – Det finns fyra komponenter som kan ingå, eller inte ingå, i en cc‑licens. De kan kombineras på olika sätt:
– erkännande(attribution) – upphovspersonen tillåter att användaren kopierar verket, sprider det till andra och bearbetar det, men bara om upphovspersonens namn anges. – Se här;
– icke-kommersiell(non-commercial) – verket får inte användas för kommersiella ändamål. Detta villkor har blivit kontroversiellt – se här;
– dela lika(share alike) – bearbetade versioner av verket får spridas till andra användare, men bara på villkor att den som sprider verket vidare inte tar bort någon av friheterna i den ursprungliga licensen. (Jämför med copyleft.) – Se här;
– inga bearbetningar(no derivative works, noderivs) – det är inte tillåtet att ändra verket. – Se här.
kreativ allmänning – en typ av