- – i datakommunikation och radiokommunikation: anordning som skickar ett meddelande vidare oförändrat. – Se också öppet relä;
- – i reglerteknik: strömbrytare eller omkopplare som slås av och på av en elektrisk impuls. I ett relä är det en mekanisk anordning som byter läge så att strömmen leds en annan väg (eller bryts), men i en transistor eller ett radiorör är det materians förmåga att leda elektricitet som förändras – ingen materia behöver flyttas. Ett relä kan i princip användas på samma sätt som en transistor eller ett radiorör, men det är mycket långsammare. Några av de första datorerna, till exempel Mark I† och BARK†, använde reläer.
- – se reläattack.
– Böjning: ett relä, det reläet, flera reläer. På engelska: relay. Det engelska ordet betyder också stafett; to relay – skicka vidare, vidarebefordra.
[elektrisk ström] [elektronisk kommunikation] [ändrad 26 september 2018]
kinesiska för fräcka plagiat och direkta piratkopior. – Exempel är mobiltelefoner som Blockberry (jämför med Blackberry) och Hiphone (jämför med iPhone). Dessa produkter är inte alltid rena plagiat, utan kan innehålla förbättringar och innovationer. Andra shanzhaiprodukter är rena piratkopior av industriprodukter, musik och film. – I den så kallade shanzhaikulturen ingår hemmagjorda parodier och lågprisversioner av filmer och evenemang. Shanzhaiism är när västerländsk produktutveckling och produktion ersätts av produktion som görs med begränsade resurser av folket på landsbygden. – Ordet: Shanzhai betyder från början rövarnäste. – Jämför med Sweding.
[lågprisprodukter] [pirat] [ändrad 25 oktober 2012]
(case sensitive) – som gör skillnad mellan stora och små bokstäver (versaler och gemena). Exempel: lösenord är alltid skiftkänsliga. Så om du har lösenordet lösenOrd måste det skrivas exakt så, inte som lösenord (fel). Kallas också för skiftlägeskänslig eller versalkänslig – se Datatermgruppen (länk). Skiftkänslighet är ofta viktigt inom it, men inte alltid. Bland sådant som nästan alltid är skiftkänsligt finns:
– Allmänt kan man säga att ju mer fackkunskaper som krävs för att man ska skriva viss teckensträng, desto mer sannolikt är det att teckensträngen är skiftkänslig. Stor och liten bokstav kan användas för att markera viktiga skillnader. Program och tjänster för icke‑specialister brukar däremot inte vara skiftkänsliga. Sökningar i sökmotorer är som regel inte skiftkänsliga.
[tangentbord] [tecken] [ändrad 15 september 2020]
surfa på webben, surfa på internet – besök på webbsidor samt läsning och skrivning av e‑post, chattande med mera. – Surfning är ett övergripande ord för det man kan göra när man har tillgång till internet. – Uttrycket to surf the internet användes först av den amerikanska bibliotekarien Jean Armour Polly (arkiverad webbsida) i mars 1992 i artikeln ”Surfing the internet: an introduction” (länk), mer om den på denna artikel (arkiverad). – På engelska: surfing; to surf. – Förra kommunikationsministern Ines Uusmanns berömda uttalande om internet – ”bara en fluga” – syftade enligt henne själv på webbsurfande i bemärkelsen att planlöst följa länkarna från sida till sida på webben.
[språktips] [surf] [webben] [ändrad 11 oktober 2021]
förkortning av South by Southwest – en årlig konferens och festival för yrkesfolk inom underhållning och medier, inklusive webben. Konferensen har anordnats sedan 1987 i Austin i Texas av företaget SXSW. – Se sxsw.com. 2013–2015 anordnades också SXSW V2V i Las Vegas. (V2V uttolkades bland annat som visionaries to Vegas.)
[förkortningar på S] [konferenser] [ändrad 14 maj 2020]
(web browser eller bara browser) – program som hämtar webbsidor från webbservrar och visar upp dem i grafisk form för användaren. – I en webbläsare ingår program som efterfrågar och tar emot webbsidor från de webbservrar där de publiceras, program som återger (renderar) webbsidan på bildskärmen samt hjälpmedel som bokmärken / favoriter, historiefil och kakhantering. – Se också webbläsarmotor. – Den första spridda webbläsaren med grafiskt användargränssnitt var Mosaic† från 1993. (Men se också Erwise†.) Före Mosaic fanns två webbläsare med enbart text, utvecklade av webbens skapare Tim Berners‑Lee och av Robert Cailliau. Tim Berners‑Lees webbläsare har återskapats för moderna datorer, se denna länk. – I mitten av 1990‑talet var Netscape Navigator† ledande, men den trängdes undan av Microsofts Internet Explorer†, som länge var den mest spridda, men som Microsoft 2015 ersatte med Edge. På 2000‑talet blev den ledande konkurrenten till Internet Explorer först Firefox, skriven i öppen källkod, på 2010‑talet Google Chrome. Apple har Safari, och en annan känd webbläsare är norska Opera. 2008 kom Googles Chrome. Eftersom Chrome är skriven i öppen källkod har det kommit flera andra webbläsare som är baserade på Chrome, till exempel Brave (brave.com) och Vivaldi (vivaldi.com). – En enkel, textbaserad webbläsare är Lynx. – Språkligt: Den engelska benämningen browser är, om man tolkar den strikt, missvisande, eftersom man inte använder webbläsare för att ögna igenom (browse) webben, utan för att hämta och visa valda webbsidor. Benämningen är övertagen från en äldre betydelse av browser inom it. – Se också rich internet application. – Den mer övergripande termen webbklient omfattar både vanliga webbläsare och speciella program för hantering av speciella typer av information som förmedlas med webbteknik. Många andra program kan visa webbsidor.
[webbläsare] [ändrad 12 mars 2023]
den version av Windows som släpptes i oktober 2009. – Microsoft slutade sälja Windows 7 direkt till användare i december 2013, men det såldes förinstallerat på datorer i ytterligare ett år. – 2018 framkom det att flera hundra miljoner datorer i världen fortfarande körde Windows 7. Därför beslöt Microsoft att ge betald support för Windows 7 fram till 2023 i stället för, som planerat, till 2020 (se Microsofts webbsidor, en bit ner, och läs om Extended security updates, ESU). Gratissupport för Windows 7 upphörde i januari 2020. – Windows 7 var efterföljare till Windows Vista†, som allmänt sågs som ett misslyckande, medan Windows 7 fick goda omdömen. – Windows 7 innehöll relativt få nyheter, utan var främst en förbättrad och mindre utrymmeskrävande vidareutveckling av tidigare versioner av Windows. – Windows 7 var från början ett arbetsnamn, men i oktober 2008 meddelade Microsoft att det skulle bli det officiella namnet på den kommande versionen av Windows. Den hade tidigare varit känd som Blackcomb och Vienna, och det tog över en del funktioner från projektet Longhorn. – Läs mer på Microsofts webbsidor. – Windows 7 följdes i oktober 2012 av Windows 8. – IDG:s artiklar om Windows 7 är samlade på denna länk.
[windows] [windows-versioner] [ändrad 15 januari 2020]
e-postserver som tar emot e‑post från utomstående och vidarebefordrar den till andra utomstående. (Se relä, betydelse 1.) – Med utomstående menas här användare som tillhör ett annat nätverk än det som e‑postservern ingår i. Typfallet är en e‑postserver som ansluter användarna i ett lokalt nätverk till internet: om en sådan server dessutom tar emot och vidarebefordrar e‑post som varken är till eller från de egna användarna är den ett öppet relä. – Möjligheten att sända spam utan att bli spårad och blockerad har åtminstone tidigare till stor del hängt på att det finns öppna relän. Under internets pionjärtid var alla e‑postservrar öppna, men sedan mitten av 1990‑talet har de flesta, både av ekonomiska skäl och för att blockera spam, stängts för tredjepartstrafik. Servrar som fortfarande fungerar som öppna relän blir ibland blackholade, det vill säga att andra servrar inte förmedlar någon som helst trafik till och från dem. Internetservrar som fortfarande är öppna relän är troligen helt enkelt felinställda. – Spammarna har sedan länge funnit på andra sätt att skicka skräp, se botnät. – På engelska: open relay, även third party relay (TPR) eller insecure relay.
[internet] [spam] [ändrad 30 maj 2021]
provisorisk ersättning för Creative commons-tecknet, som egentligen består av bokstäverna cc i samma ring. Det riktiga tecknet saknar HTML-kod, så därför skriver man ©© i stället.
[tecken] [upphovsrätt] [ändrad 22 december 2017]
en bärbar dator med operativsystemet Chrome OS från Google. Hösten 2015 kom en Chromebookmodell, se Pixel, som i stället hade Android. Från hösten 2016 kan alla Chromebooks köra Android‑appar jämsides med webbläsarbaserade program. – Tidigare kunde en Chromebook bara användas för besök på webbsidor och för körning av webbaserade program. Användaren kunde inte installera andra program på datorn. – Chromebook lanserades i maj 2011 med modeller tillverkade av Acer och Samsung enligt speficikationer från Google. I februari 2013 kom Chromebook Pixel med en extremt högupplöst bildskärm som också var pekskärm. – Se google.com/chromebook. – Chromebooks påminner lite om det kortlivade försöket med network computers på 1990‑talet. – Se också Chromebox.
[book] [ändrad 12 januari 2018]