”turordningsnät” – en numera utslagen teknik för lokala nätverk, patenterad av svensken Olof Söderblom (född 1940). – Token ring förhindrade att två användare försökte sända meddelanden samtidigt i nätverket. Token ring är dels en teknisk princip, dels en produkt från IBM som ansluter till IEEE:s standard 802.5. Token ring löste problemet med kollisioner (det att två datorer i samma nätverk skickar meddelanden samtidigt) genom att låta en turmarkör (token) cirkulera mellan datorerna. Bara den dator som för ögonblicket hade turmarkören fick sända. Tekniskt var turmarkören ett tomt meddelande som cirkulerade mellan de anslutna datorerna. Den dator som ville sända passade på när meddelandet kom, markerade det som upptaget, adresserade, fyllde med innehåll och skickade vidare. När meddelandet nådde mottagardatorn kopierade mottagardatorn innehållet, återställde det cirkulerande meddelandet som tomt, markerade det som ledigt och skickar vidare. – Olof Söderblom kom på idén till Token ring i slutet av 1960‑talet när han var datachef på Handelsbanken, och han ansökte då om patent i USA. Patentet beviljades inte förrän 1981. Då hade flera företag utvecklat liknande lösningar, men när patentet väl hade beviljats blev de tvungna att betala avgift till Söderblom. Tack vare stöd från IBM var Token ring framgångsrikt under 1980‑talet, men på 1990‑talet trängdes det ut av ethernet.
[inaktuellt] [nätverk] [ändrad 29 januari 2023]
en uppslagsbok på webben, skriven av användarna. – Varje läsare kan göra ändringar, tillägg och strykningar från sin webbläsare – se wiki. Idén är att läsare ska se till att artiklarna är korrekta och aktuella, och det fungerar i de flesta fall. Wikipedia på engelska har blivit världens mest omfattande och mest anlitade uppslagsverk, och innehåller, enligt en studie från 2006, inte fler sakfel i förhållande till sin omfattning än andra uppslagsverk. – Ett problem är att den öppna formen inbjuder till missbruk och till ensidig information i omstridda frågor (se redigeringskrig). Wikipedia har bland annat använts för förtal. Sådant tas bort när det upptäcks, men det kan komma tillbaka lika snabbt. – Principen som ska tillämpas på Wikipedia kallas för neutral synvinkel, vilket innebär att beskrivningarna ska vara acceptabla för alla, oavsett åsikter. – Wikipedia drivs sedan 2003 av stiftelsen Wikimedia. – Se också Wikimedia Enterprise. – Wikipedia finns på många språk, inklusive svenska. – Den kinesiskspråkiga versionen av Wikipedia har varit blockerad i Kina sedan 2015, och i maj 2019 blockerade Kina (se Gyllene skölden) även Wikipedia på alla andra språk.– Namnet har gett upphov till ordet wikipedi, som beteckning på liknande uppslagsverk på webben. – För avigsidor med Wikipediaanvändning, se wikiality, Wikipedia kid och wikipetter.
[webbuppslagsverk] [wiki] [ändrad 17 mars 2021]
eller inkluderande disjunktion – ett logiskt villkor som betyder ”A eller B eller båda”. När logiker säger bara disjunktion brukar de mena inklusiv disjunktion. – Inklusiv disjunktion betecknas i boolesk algebra med OR. I symbolisk logisk används tecknet ∨. – Villkoret ”Sverige OR Norge” ger, om man söker i en databas, träff på alla poster som enbart nämner Sverige, alla som enbart nämner Norge och på alla sidor som nämner båda länderna. – Jämför med exklusiv disjunktion. – En sanningsvärdetabell för inklusiv disjunktion ser ut så här:
– Minst ett av påståendena A och B är sant (A ∨ B) :
| A |
B |
A ∨ B |
| sant (Sverige) |
sant (Norge) |
sant (Sverige eller Norge) |
| sant (Sverige) |
falskt (inte Norge) |
sant (Sverige eller Norge) |
| falskt (inte Sverige) |
sant (Norge) |
sant (Sverige eller Norge) |
| falskt (inte Sverige) |
falskt (inte Norge) |
falskt (varken Sverige eller Norge) |
[logik] [programmering] [ändrad 4 december 2022]
certifikat i form av en fil som lagras i ett datorminne, till exempel på datorns hårddisk. Det behövs ingen särskild hårdvara. – På engelska: soft certificate. – Jämför med hårt certifikat. (Certifikat används med e‑legitimation.)
[identifiering] [kryptering] [ändrad 7 januari 2019]
den första webbläsaren med grafiskt användargränssnitt. – Erwise utvecklades 1992 av fyra studenter i Helsingfors. De hette Kim Nyberg, Teemu Rantanen, Kati Suominen och Kari Sydänmaanlakka. – Erwise kunde ha blivit den första stora webbläsaren i stället för Mosaic†, men arbetet avbröts av att studenterna tog examen och började med annat. Tim Berners-Lee ville då ta över projektet, men det stupade på att allt var skrivet på finska. – För mer information, följ länkarna på Wikipedia.
[it-historia] [webbläsare] [ändrad 4 juni 2017]
fasövergångsminne (phase change memory) – en typ av minne som använder skillnaden mellan två av materiens faser för att lagra data. – Ettor och nollor representeras i fasminnen av materia i amorf respektive kristallin form:
- – i amorf form ligger molekylerna huller om buller, men:
- – i kristallin form är de prydligt ordnade.
– Fasminnen är en lovande efterträdare till flashminnen som icke‑flyktiga minnen utan rörliga delar. Man kan nå högre lagringstäthet (fler ettor och nollor per kvadratmillimeter) med fasminnen än med flashminnen. Fasminnen är också snabbare och strömsnålare. De består av uppsättningar med mycket små klumpar av en legering av germanium, antimon och tellurium. Klumparna är bara något tiotal nanometer. Genom att tillföra ström värmer man upp klumparna till nära smältpunkten. Om man sedan bryter strömmen abrupt blir klumpen, när den stelnar igen, kristallin. Om man låter strömmen avta under några nanosekunder blir klumpen amorf, det vill säga att molekylerna ligger oordnat. Tillståndet kvarstår tills proceduren upprepas. Det kristallina tillståndet har lågt elektriskt motstånd, medan det amorfa tillståndet har högt motstånd. Därför kan man avläsa tillståndet genom att mäta motståndet. Fasminnen finns redan som kommersiell produkt. – Fasminnen kallas också för PCM (phase change memory), PCRAM (phase change random access memory) och PRAM. Man talar också om kalkogena (chalcogenide) minnen.
[minnen] [ändrad 4 januari 2020]
en databashanterare för dokument och andra data som inte kan ordnas i tabeller. (Se NoSQL.) MongoDB har utvecklats sedan 2007, och är skriven i fri och öppen källkod. MongoDB kan laddas ner gratis från mongodb.com. – Se också MEAN.
[databaser] [fri och öppen källkod] [ändrad 10 maj 2020]
(alpha channel) – i datorgrafik: information om hur genomsiktlig varje enskild pixel (bildpunkt) i en bild är. – Alfakanaler är användbara när man arbetar med datorgrafik i flera lager. Det som slutligen visas på bildskärmen är då en bild som är sammansatt av flera bilder, som man kan tänka sig som lager. Varje lager skymmer bakomliggande skikt helt eller delvis. Skikten kan vara helt eller delvis genomsiktliga, som färgat glas. – På bildskärmen finns det ju bara ett skikt med pixlar. Varje pixel kan då antingen ha samma färg som motsvarande pixel i det översta skiktet eller vara en blandning av motsvarande pixlar i flera skikt. – Varje punkt i alfakanalen har ett värde mellan 0 och 1. Värdet 0 innebär att punkten är helt genomsiktlig, alltså att den är inte alls skymmer pixlar i bakomliggande skikt. Värdet 1 betyder att pixeln är helt ogenomsiktlig och alltså helt döljer pixlar i bakomliggande skikt. – I datorfärggrafik har varje bildpunkt tre värden: rött, grönt och blått (se RGB); finns det en alfakanal har varje bildpunkt dessutom ett fjärde värde.
[bildbehandling] [bildskärmar] [ändrad 3 januari 2018]
(1903—1995) – uppfinnare av den första digitala elektroniska räknemaskinen, ABC (Atanasoff Berry Computer). Han utvecklade den under åren 1937—1942 tillsammans med Clifford Berry (1918—1963). – ABC kallas ibland för the first digital computer, men det var en computer i betydelsen räknemaskin – inte en dator. ABC var nämligen inte programstyrd, men den innehöll andra viktiga uppfinningar som digitala beräkningar, parallell bearbetning och åtskillnad mellan beräkningar och minne. (Den första programstyrda datorn utvecklades av Konrad Zuse†.) – Läs mer på University of Iowas webbplats (länk).
[för- och bihistoria] [personer] [ändrad 17 november 2017]