- – elektroniskt certifikat, e‑certifikat, digitalt certifikat – elektroniskt intyg som styrker att en elektronisk identitetshandling eller e‑legitimation är korrekt och giltig. – Intyget består av en sifferserie som lagras i ett datorminne (ett mjukt certifikat) eller är permanent lagrat i ett krets på ett smartkort (ett hårt certifikat). Sifferserien används i kombination med data från e‑legitimationen i beräkningar som bara ger rätt resultat om sifferserien är den rätta. – Observera att ett certifikat inte är en id‑handling: det används tillsammans med en id‑handling, och styrker att id‑handlingen är äkta. – Elektroniska certifikat kan användas vid kryptering med öppen nyckel (asymmetrisk kryptering), och ingår i infrastruktur för kryptering med öppen nyckel (PKI). Certifikaten utfärdas av betrodda företag eller myndigheter, certifikatutfärdare. – Tekniskt fungerar det så att användarens öppna nyckel signeras (=krypteras) med certifikatutfärdarens privata nyckel. Den som sedan vill kontrollera att en viss öppen nyckel verkligen tillhör den påstådda ägaren kan göra det genom att dekryptera certifikatet med certifikatutfärdarens öppna nyckel. Man ska då få fram den öppna nyckel som certifikatet gäller. – I kryptosystemet PGP används inga särskilda certifikatutfärdare, utan man låter andra användare utfärda certifikaten (se Web of trust). Det kan ske i många led (vilket innebär att det krypterade certifikatet krypteras flera gånger om med olika privata nycklar). Ett certifikat kan vara signerat av många, det fungerar ändå;
- – allmänt: intyg om kompetens eller äkthet – se certifiering.
[identifiering] [kryptering] [ändrad 17 augusti 2020]
(e-signatur, digital signatur) – teknisk metod för att underteckna e‑post och andra elektroniska dokument. En elektronisk signatur styrker:
- – att avsändaren är den som han eller hon påstår sig vara;
- – att meddelandet inte har ändrats sedan det undertecknades. (Se meddelandeautentisering.);
- – men: det är inte samma sak som en elektronisk underskrift, e‑underskrift, som är en juridisk handling.
– En elektronisk signatur är en till synes meningslös serie bokstäver, siffror och andra tecken som bifogas ett meddelande. Men i själva verket är signaturen resultatet av en invecklad matematisk beräkning som gjorts på tecknen i meddelandet. Den är ett kondensat (hash) av meddelandet. – Avsändaren, eller snarare ett program i dennas dator, har först räknat fram ett kondensat av meddelandet. Detta krypteras sedan med avsändarens privata nyckel. Det krypterade kondensatet bifogas sedan själva meddelandet, som antingen kan vara krypterat eller skickas i klartext. – För att kontrollera den elektroniska signaturen upprepar mottagaren proceduren. Mottagaren räknar ut ett kondensat av meddelandet med samma algoritm som avsändaren använde. Hon dekrypterar också den elektroniska signatur som avsändaren har bifogat. Det gör hon genom att använda avsändarens öppna nyckel, som kan hämtas från en nyckelserver. Om meddelandet inte har ändrats, och om avsändaren är den som uppges, blir de två kondensaten exakt likadana. Om någon har ändrat meddelandet på vägen, även om bara en enda bokstav har ändrats, blir mottagarens kondensat helt annorlunda än det som finns i mejlet. – Metoden är matematiskt mycket säker (fast se kollision), men den har ändå svagheter. Man kan till exempel tänka sig ett insmusslat program som utan ägarens vetskap förser falska dokument med autentiska elektroniska signaturer. En elektronisk signatur är därför inte ett bindande bevis för dokumentets äkthet. – En elektronisk signatur som tillhör ett företag eller en myndighet kallas för e‑stämpel. – Läs också om kodsignering, e‑legitimation och om signaturlagen†.
[elektroniska signaturer] [identifiering] [ändrad 3 juni 2022]
(extreme programming, XP) – i programmering: ett arbetssätt som bygger på dagligt nära samarbete, ansikte mot ansikte, mellan en grupp programmerare och beställare. – Programmerarna arbetar i par. Man testar skriven kod mycket ofta (se test‑driven development), och utvecklar snabbt ett grovt fungerande komplett system som sedan finslipas i iterationer, det vill säga genom att hela systemet gång på gång omarbetas innan det levereras. Detta gör att man lätt kan anpassa systemet till ändrade krav. – Extremprogrammering kan ses som ett sätt att systematisera det sätt att arbeta på som programmerarna själva brukar föredra. – Läs mer på webbplatsen XProgramming. (Se också Dilbert) – Jämför med agil systemutveckling.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 10 juni 2020]
- – kort för hyperlänk: ord, tecken, knapp eller bild som i grafiskt användargränssnitt öppnar ett annat dokument när man klickar på den. Dokumentet, som kan vara text, bild, video eller ljud, kan finnas på samma dator eller på en annan dator. – Länkar ingår i hypertext. Webben hålls ihop av länkar som oftast visas som understrukna ord. – Ordet hyperlänk kommer från Ted Nelsons idé från 1960‑talet om hypertext, och han byggde i sin tur på Vannevar Bushs† idéer;
- – se datalänk;
- – se radiolänk.
[datakommunikation] [webben] [ändrad 29 november 2020]
certifikat i form av smartkort. Kan också vara ett annat fysiskt föremål med en inbyggd minneskrets (chipp). På engelska: hard certificate. – Jämför med mjukt certifikat. (Certifikat används med e‑legitimation.)
[identifiering] [ändrad 28 december 2018]
(Multiplexed information and computing service) – ett historiskt operativsystem för stordatorer med flera samtidiga användare. – Multics utvecklades 1963—1969 av Bell Labs, General Electric och MIT i samarbete. – Multics var det första operativsystemet som delade upp minnet i sidor som flyttades mellan arbetsminne och lagringsminne. Multics inspirerade utvecklingen av Unix (namnet Unix är en ordlek på Multics). Multics utvecklades vidare på 1970‑talet och såldes kommersiellt från 1973. Under 1980‑talet trängdes Multics undan av andra operativsystem. Den sista Multicsdatorn tillhörde det kanadensiska försvarsdepartementet i Halifax. Den var i drift fram till den 30 oktober år 2000.
[förkortningar på M] [it-historia] [nerlagt] [operativsystem] [ändrad 26 augusti 2021]
Kenneth H Olsen (1926—2011), grundare av Digital Equipment Corporation†, dess chef 1957—1992. – Ken Olsen studerade på MIT runt 1950, och arbetade sedan en kort tid på SKF i Göteborg. Han hade norska förfäder. – Under 1950‑talet var han med och byggde den första transistoriserade datorn, och skrev en av de första flygsimulatorerna åt amerikanska flygvapnet. 1957 grundade han Digital tillsammans med Harlan Anderson (se Wikipedia), och utvecklade de första minidatorerna. Digital blev historiskt: först för datorerna i PDP‑serien†, sedan för VAX†‑datorerna. När Unix och persondatorer slog igenom hade Ken Olsen svårt att förstå poängen. Han lär ha kallat Unix för ”snake oil”. – Ken Olsen var en klassisk ingenjör som såg tillgång på hög datakapacitet, snabba processorer och hög bandbredd som ursäkter för slöseri, och som i stället försökte finna lösningar som krävde så lite resurser som möjligt. Som företagsledare var han i god mening patriarkalisk, och tog hellre förluster i några år än att han sade upp anställda. – 1992 tvingades Ken Olsen lämna Digitals ledning. Då startade han ett nytt företag, Advanced modular solutions, som lades ned sommaren 2000. Ken Olsen avled 2011.
[it-historia] [ken olsen] [personer] [ändrad 19 november 2017]
kryptering som används om det går. Alltså om mottagaren kan dekryptera det krypterade meddelandet. Annars sänds meddelandet i klartext. – Ett dokument, RFC 4322, från internets tekniska ledningsgrupp IETF om opportunistisk kryptering finns här. – På engelska: opportunistic encryption, förkortat OE. – Ordet opportunistisk är inte väl valt, eftersom det brukar syfta på klandervärd anpasslighet. Men opportunism kan också helt enkelt betyda att man tar tillfället (på engelska: the opportunity) i akt.
[kryptering] [rfc] [ändrad 12 november 2019]
ett standardiserat frågespråk för databaser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första versionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engelska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av databaser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.
[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]
(TDD) – testdriven systemutveckling – princip i extremprogrammering: skriven programkod testas ofta och godkänns eller underkänns. Att skriva program som testar koden ingår i utvecklingsprojektet, och all kod som ska lämnas in till projektet testas först, både med test som skrivits för just den koden och med samtliga tidigare tester. Koden måste klara alla tester till 100 procent innan man får använda den.
[programmering] [ändrad 10 juni 2020]