Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

natural language interaction

(NLI) – interaktion på naturligt språk (betydelse 1). – Möjlighet att ge instruktioner till dator eller mobiltelefon genom att tala eller genom att skriva så som man skulle skriva till en människa. Man talar också om natural language user interface, förkortat LUI.

[språkteknik] [27 september 2012]

pivåtabell

(pivoting table) – i kalkylark: tabell där kolumner och spalter kan byta plats och flyttas mellan lodrätt och vågrätt. Alla data bibehålls, och beräkningar görs om vid behov. Efter­som lodrätt och vågrätt kan byta plats säger man att tabellen pivoterar. Det är en vanlig finess i kalkylark. I pivåtabeller kan man också gruppera om hierarkiska indelningar: i stället för att varje år delas in i månader kan man med ett par musklick spalta upp varje månad i år. (Praktiskt om man vill överblicka säsongsvariationer.) Det första kalkylarket med pivåtabeller, lanserat 1991, var Lotus† Improv, som utvecklades för NeXT‑datorn†. (Läs mer om Lotus Improv i Wikipedia.) Finesserna från Improv, som lades ner med NeXT, infördes senare i Lotus 1‑2‑3 och i Microsoft Excel.

[kalkylark] [ändrad 17 november 2018]

cellautomat

mönster av rutor (celler) som förändras genom att varje ruta påverkar sina närmaste grannar. – Cellautomater realiseras oftast som datorprogram, men de kan i princip köras med papper och penna. Man börjar med ett godtyckligt valt mönster – man fyller i siffror eller andra värden i några av cellerna – och ett antal regler. En regel kan till exempel säga att om summan av värdena i en cells granncell­er är över 10, ändra värdet i cellen till 1. Man tillämpar reglerna på alla rutor, och börjar sedan om på nytt med samma regler, så att nya mönster uppstår. Detta upprepas tills mönstret inte förändras längre. Det kan också sluta med en slinga (ett antal mönster upp­repas om och om igen). I sällsynta fall tycks mönstret förändras i oändlig­het. – Cellautomater kan köras i ett begränsat rutmönster eller på en obegränsad yta. Cellerna behöver inte vara rutor, utan kan ha andra former, och cellautomaten kan ha fler än två dimensioner. – Vissa enkla cellautomater upp­visar ett oväntat komplicerat beteende (emergent beteende). Det beror på vilka värden man har i utgångs­läget och vilka regler cellautomaten följer. – Det har bevisats att cellautomater är ett slags datorer (universella Turingmaskiner) och kan i princip programmeras för att lösa alla problem som kan lösas med datorer. – John von Neumann† hittade på cellautomater på 1940‑talet. Hans mål var att hitta en mekanism för att bygga strukturer som kan göra kopior av sig själva. (Detta hade händelsevis koppling till DNA, som upptäcktes 1953.) – Idén med cellautomater har vidareutvecklats av datorpionjären Konrad Zuse† i boken Rechnender Raum (Calculating space), från 1969 och av matematikern Stephen Wolfram i boken A new kind of science från 2002. Den mest kända tillämpningen av cellautomatens princip är John Horton Conways (1937–2020, se h2g2:  länk) program Game of life (se Wikipedia) från 1970 (se artikel i Scientific American). – Läs också om ZigZag. – Mer i Wikipedia. – På engelska: cellular automaton, plural: cellular automata.

[datorvetenskap] [programmering] [ändrad 27 mars 2023]

CRT

cathode ray tube – katodstrålerör eller helt enkelt bild­rör, alltså den viktigaste komponenten i ”tjocka” tv‑apparater och bild­skärmar. Numera säll­synta.

[bildskärmar] [förkortningar på C] [ändrad 26 september 2018]

fulleren

Principskiss av en buckyboll. Kulorna i noderna är kolatomer. Källa: Wikipedia.

kortform av buckminster­fullerene – en kolmolekyl med atomer som hänger ihop i sexkantiga mönster, som hönsnät. – Fullerener kan vara formade som bollar (buckyballs), kemiskt kända som C‑60, där bindningarna bildar samma mönster som söm­mar­na på en fotboll. Det finns också långa rör, som påminner om rullar av hönsnät, så kallade nanotuber. Nanotuber kan bli så långa att enskilda molekyler kan ses i mikroskop. Fullerener kan också forma stora platta sjok, grafen. – Fullerener förekommer i naturen, grafit (kolet i blyertspennor) är till exempel massor av lager av grafen. Buckytuber före­kommer i vanligt sot. Men fullerener upp­täcktes inte förrän 1985 av Robert Curl, Harold Kroto och Richard Smalley, som 1996 belönades med Nobel­priset i kemi (länk). – Fullerenerna har lovande egenskaper: de är extremt håll­bara, leder elektri­citet bra och snabbt, väger lite och kan, om man till­sätter andra atomer (dopar) fungera som halvledare. Det experimenteras med att använda dem som elektroniska komponenter, i bildskärmar och som fibrer i extremt starka material. Det finns dock farhågor om hälsorisker, till exempel att nanotuber kan tränga in i kroppen på samma sätt som asbestfibrer. (Läs om grey goo och buckyjunk.) – Fullerener är uppkallade efter den amerikanska arkitekten Buckminster Fuller (se Wiki­pedia), som konstru­erade en klotliknande byggnad, den geodesiska kupolen, som bärs upp av ett fackverk med samma struktur som en buckyball. – Läs också om silicen och stanen.

[forskning] [material] [ändrad 8 maj 2019]

fysiska lagret

i datornätverk: de grundläggande funktionerna i den fysiska (materiella) utrustningen. – Det fysiska lagrets uppgift är att koppla flödet av ettor och nollor åt rätt håll vid varje punkt (nod) i nätverket där de kan gå åt två eller flera olika håll. – Det fysiska lagret är det lägsta lagret i OSI‑modellen, som är ett schematiskt sätt att dela upp funktionerna i ett nätverk från de mest grundläggande (det fysiska lagret) till de mer över­gripande. Det fysiska lagret är ”dumt” och följer bara instruk­tioner från närmast högre lager i OSI‑modellen: datalänk­lagret. Det kopplar alltså dataflödet enligt givna instruk­tioner utan att ”veta” varför. Det utför ingen plane­ring eller utvärdering. (Jämför med en järnvägs­växel som styr tågen åt vänster eller höger enligt mottagna signaler, men utan att ”veta” vart tåget är på väg eller vad det är lastat med.) – Det fysiska lagret finns i alla slags nätverk: trådburna, trådlösa, optiska. – På svenska också: det fysiska skiktet, på engelska: the physical layer. Förkortas ibland PHY.

[osi] [ändrad20 februari 2021]

Gorilla glass

varumärke för hårt och lätt glas som bland annat används i Apples iPhone. Det tillverkas av amerikanska Corning (länk). Kallas för ”gorillaglas” på svenska.

[material] [ändrad 14 december 2017]