(service-oriented architecture,SOA) – it-system som består av delar som lätt kan kombineras till olika applikationer. – Systemet byggs upp av delar (tjänster) med tydliga och avgränsade uppgifter (lön, kund, order) och dessa görs så att de lätt kan kombineras med varandra. Syftet är att en tjänst bara ska programmeras en gång i en organisation. – Tjänsteorienterad arkitektur kan ses som en reaktion på det faktum att många organisationer har många system som gör ungefär samma sak, men som inte fungerar ihop. I SOA sätts system vid behov ihop av komponenter i en behållare (container). Det som kallas för tjänster är alltså inte tjänster för slutanvändaren, utan tjänster i betydelsen färdigskrivna funktioner för programmeraren. – Dessutom ska de standardiserade gränssnitten göra det möjligt för program från olika leverantörer att utbyta tjänster direkt vid behov, utan att det behövs tilläggsprogram för översättning. – Tjänsteorienterad arkitektur är nära knutet till web services. Förkortas skämtsamt även till TjOA. – I mitten av 2010-talet började SOA‑trenden att ersättas av mikrotjänster – samma princip, men med mer finfördelade funktioner. – Jämför med informationsorienterad arkitektur.
(agile software development) – arbetssätt för systemutveckling som betonar snabbhet, informellt samarbete, täta kundkontakter och möjlighet att ändra under arbetets gång. (Se agil.) Även kravspecifikationen bör kunna omprövas. Det är en rörelse, inte en enhetlig metod. – Manifestet för agil systemutveckling(länk) publicerades 2001 av en grupp programmerare som hade reagerat på strävan efter detaljerade kravspecifikationer, omfattande dokumentation och byråkratiserande metoder och processer. De bildade Agile Alliance (länk), och har sedan dess utvecklat verktyg och andra hjälpmedel. – Jämför med devops, chatops, noops, extremprogrammering, lean software development, Scrum och DSDM. – Se också artikeln ”Agile software development is dead. Deal with it” från 2020.
Agilent Technologies – ursprungligen: dåvarande Hewlett‑Packards† avdelning för mätutrustning och elektronik (utom datorer), sedan 1999 ett fristående företag. – I augusti 2005 beslöt Agilent att koncentrera sig på mätutrustning och att sälja elektronikverksamheten, inklusive processortillverkning, till Avago Technologies, som 2015 köpte Broadcom och tog över namnet (länk). Agilents verksamhet gick därefter allt mer i riktning mot medicinsk utrustning och biovetenskaper. 2013 delades Agilent igen. Verksamheten inom biovetenskaper kvarstår under företagsnamnet Agilent, medan den elektroniska mätutrustningen finns i Keysight Technologies(länk). – Se agilent.com.
– om data: skadad, fördärvad, förvanskad. – Ordet används när det gäller it på engelska:
– om lagrade data som är fysiskt skadade så att de inte kan avläsas, eller så att man inte kan lita på att de blir korrekt lästa;
– data som är felaktiga, antingen på grund av tekniska problem eller misstag, eller på grund av avsiktlig förvanskning.
– För att välja svensk term bör man alltså ha klart för sig vilken betydelse som avses. – Ordet:Korrupt finns på svenska och betyder fördärvad, vanställd. Ordet används på svenska främst om gamla handskrifter och andra dokument som, på grund av fel i avskrift eller fysiska skador, inte helt stämmer med det förmodade originalet. Den betydelsen är ovanlig, och bör helst undvikas när man talar om datalagring. – När man talar om korruption (mutor) på svenska använder man adjektivet korrumperad. – Se också corruption.
data corruption – datadistorsion – försämring av en datamängd, vanligtvis av tekniska skäl: den blir svår eller omöjlig att avläsa korrekt. – Undvik på svenska ordet korruption i denna betydelse, eftersom det vanligtvis syftar på tagande av mutor och liknande. – Se också corrupt.
en dator som byggdes för att spela schack, konstruerad på Carnegie Mellon‑universitetet och vidareutvecklad på 1980‑talet av IBM. – Deep Thought kunde spela schack på stormästarnivå, men den besegrades 1989 av dåvarande världsmästaren Garry Kasparov. Deep Thought ersattes på 1990‑talet av Deep Blue, som 1997 besegrade Kasparov. – NamnetDeep Thought är taget från boken Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. Det är en gigantisk superdator, som i den svenska översättningen heter Djupa tanken. Den kommer fram till att svaret på den yttersta frågan är 42.
(1933—2007) – svensk ämbetsman och företagare, generaldirektör för dåvarande Datainspektionen†1977—1986. 1986—1992 var Freese vice vd på Sveriges Industriförbund, 1992—1994 generaldirektör för Telestyrelsen (föregångare till PTS), 1994—1997 generaldirektör för PTS. – Freese var också grundare och styrelseordförande i företaget Nordisk mobiltelefoni Sverige, numera Net 1. – Jan Freese gav 1987 ut den självbiografiska bokenDen maktfullkomliga oförmågan. Mycket tyder också på att Jan Freese, eventuellt tillsammans med någon annan, stod bakom pseudonymenJan‑Jöran Stenhagen.
Go – ett uppköpt amerikanskt företag som utvecklade operativsystemet PenPoint† för penndatorer. – Go Corporation grundades 1987 av Jerry Kaplan(jerrykaplan.com) och Robert Carr och gick 1993 upp i AT&T. – PenPoint användes i AT&T:s penndator Eo† och i några andra penndatorer. AT&T köpte Go 1993 och la ner tillverkningen av Eo 1994. – Tre månader senare la Microsoft ner sitt penndatorprojekt Windows for pen computing. Många anser att Microsoft lanserade Windows for pen computing enbart för att tränga ut Go. Jerry Kaplan beskrev Go:s historia i bokenStartup: A Silicon Valley adventure story. En före detta Microsoft‑anställd, Marvin Eller, gav 1998 tillsammans med Jennifer Edstrom ut boken Barbarians led by Bill Gates som stöder teorin om att Microsoft ville krossa Go. – 2005 stämde Jerry Kaplan Microsoft för att Microsoft skulle ha stulit teknik som Go hade visat Microsoft under tysthetslöfte. Domstolen avvisade stämningen med motiveringen att den borde ha lämnats in tio år tidigare. (Se här.)
Grace Murray Hopper(1906—1992), amerikansk datorpionjär och amiral. – Grace Hopper var på 1940‑talet med och utvecklade, tillsammans med Howard Aiken†, en av de första datorerna, Mark I†. Efter kriget blev hon chefsmatematiker på Eckert‑Mauchly Computer Corporation†. Hon utvecklade där 1949programspråketB‑O, som hon sedan vidareutvecklade till Flowmatic. (Det kallas ibland för det första programspråket, men Konrad Zuses†Plankalkül kom före.) Flowmatic blev i sin tur grunden till Cobol, som utvecklades delvis under Grace Hoppers ledning. – Grace Hopper är känd för att ha infört ordet bugg i datorspråket, enligt legenden efter att hennes kollegor (inte hon själv) hade hittat en död mal (länk) i en krånglande räknemaskin. Ordet bug hade dock använts i liknande betydelser i flera hundra år, men debugging är Grace Hoppers skapelse. – Grace Hopper utbildade sig som ung i matematik och fysik, och var universitetslärare när andra världskriget bröt ut. Hon tog då värvning i flottan, som ansåg att hon skulle göra mest nytta som matematiker. Amiralstiteln fick hon 1986 vid den ofrivilliga pensioneringen från flottan. Hon blev 1980 hedersdoktor vid Linköpings tekniska högskola (länk – se en bit ner). 2016 fick hon postumt USA:s Presidential medal of freedom, se denna länk. – Ända till sin död 1992 arbetade hon som konsult åt Digital†. – Utmärkelsen Grace Murray Hopper Award delas ut årligen av ACM till hennes ära. – Se också Grace Hopper Celebration. – 2020 meddelade Google(cloud.google.com/blog…) att företaget ska dra en undervattenskabel med namnet Grace Hopper Subsea Cable från New York till Bilbao i Spanien och Bude i Cornwall. Den togs i drift i september 2022. – En intervju från 1986 med Grace Hopper i The late show med David Letterman finns på Youtube.
(storage) – datalagring – beständig lagring av data. – Lagrade data ska finnas kvar från ett arbetspass till ett annat, även om datorn har varit avstängd. Kan göras på hårddisk, optisk disk (CD, DVD eller Blu‑ray) eller magnetband. Man skiljer mellan arbetsminne, ofta kallat bara minne – kortlivad förvaring av data som behövs för pågående programkörning – och lagring. Om datalagringen gäller information som inte behövs i det dagliga arbetet talar man om arkiv. – Hårddiskar används både som komplettering av arbetsminne (se virtuellt minne) och som lagringsenhet.
