Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
digital audio tape – ett slags bandkassetter för digital inspelning. – DAT lanserades 1987 av Sony för ljudinspelning, men det slog aldrig igenom på musikmarknaden. Däremot användes DAT‑band länge inom it för lagring och backup. Men 2005 meddelade Sony att tillverkningen av DAT‑utrustning skulle upphöra.
[band] [förkortningar på D] [nerlagt] [ändrat 9 oktober 2022]
(EDA) – händelsedriven arkitektur – datorsystem som är uppbyggda enligt principen att allt som systemet gör är svar på händelser utanför systemet. Det är ett sätt att konstruera affärssystem med ett lite annat perspektiv på verksamheten än SOA (service-oriented architecture). De händelser som datorsystemet hanterar kan vara sådant som kundsamtal, beställningar, försök till dataintrång eller ändringar i vädret – alltid externa händelser. Skillnaden mellan SOA och EDA kan vara subtil: i EDA leder vissa externa händelser till att ett meddelande skickas till olika delar av systemet: dessa delar är sedan självständigt programmerade att avgöra hur de ska reagera på händelsen, eller om de inte ska reagera alls. I SOA är det snarare så att en bestämd del av systemet har till uppgift att reagera på händelser av en viss typ och sedan startar vissa tjänster. De två filosofierna brukar betraktas som komplementära.
[it-system] [ändrad 8 september 2020]
(GTK+) – en verktygslåda för att skapa grafiska användargränssnitt. GTK+ utvecklades i GNU-projektet för att användas i bildbehandlingsprogrammet GIMP. – Läs mer på gtk.org.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 30 oktober 2018]
(Harvard architecture) – en tidig princip för datorkonstruktion, karakteriserad av separata minnen för program och data. – Harvardarkitekturen användes bland annat 1946 i datorn Mark I† på Harvard, men den slogs snart ut av von Neumann‑arkitekturen. Harvardarkitekturen hade vissa fördelar, till exempel att processorn kunde läsa in instruktioner och data samtidigt. I en del nyare datorer tillämpas en blandning av von Neumann- och Harvardarkitekturerna. – Mer i Wikipedia.
[datorns konstruktion] [it-historia] [ändrad 22 december 2018]
specialist på att utforma it-system så att de motsvarar kraven i den verksamhet de är avsedda för. – Uppgiften är att beskriva arkitekturen i stora drag, inte att realisera den i detalj. Man brukar skilja mellan olika typer av it-arkitektur:
– En internationell organisation för it-arkitekter är IASA.
[systemutveckling] [yrken] [ändrad 30 januari 2019]
(William N Joy, född 1954) – en av Suns† grundare 1982, chefsforskare på Sun till 2003. – Runt 1980 var Bill Joy huvudkonstruktör av operativsystemet BSD och den som införlivade TCP/IP i Unix. Han skrev också texteditorn vi. 1991 startade han Suns forskningscenter i Aspen i Colorado, där bland annat Java och Jini (nu Apache River) utvecklades. – Bill Joy väckte i april 2000 uppmärksamhet med varningsorden i artikeln ”Why the future doesn’t need us” (länk, se också grey goo). Han belönades 1986 med Grace Murray Hopper Award (länk). 1993 fick han Usenix lifetime achievement award (”The Flame”) som del av gruppen som utvecklade BSD. – Joy ingick 1997 i president Bill Clintons it‑kommission. Han slutade på Sun i september 2003 för att skriva böcker. – Bill Joy anställdes i början av 2005 på innovationskapital-bolaget Kleiner Perkins (länk), där han slutade 2014. Sedan 2017 är han anställd på Water Street Capital (wscapital.com). – Det finns två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy, se Joys lag.– Läs också om Bill Joys lösenord.
[bill joy] [it-historia] [personer] [unix] [ändrad 14 december 2022]
läran om ett slags till synes oförutsägbara matematiska och fysiska fenomen, kaos. – Teorin bygger på upptäckten att vissa matematiska modeller av verkligheten ger resultat med svängningar och skiftningar som verkar vara slumpmässiga, trots att de i princip är beräkningsbara. Dessa matematiska modeller har tillämpning på fysiska fenomen. – Kaosteori ger användbara matematiska modeller av företeelser från väder och hjärtflimmer till droppande vattenkranar. Typiskt för kaosteorin är att små orsaker kan få stora verkningar (fjärilseffekten). Man kan därför i kaotiska system inte förutsäga vilken skillnad en liten förändring ger: man måste räkna ut det i varje enskilt fall. Det går inte att intrapolera och extrapolera. – De företeelser som kaosteorin passar in på har ett förutsägbart beteende i stora drag, men inte i detaljer. Vädret dag för dag är till exempel kaotiskt, men klimatet är förutsägbart (sommaren är varje år varmare än vintern). – Kaosteori blev på 1980‑talet en modevetenskap, men bör trots det tas seriöst. Den föregreps av den franska matematikern Henri Poincaré (1854—1912, se Wikipedia), men utgår närmast från den amerikanska meteorologen Edward Lorenz† (mer under hans namn). Nobelpristagaren Ilya Prigogine (1917—2003, länk) var en av de första som såg kaosteorins möjligheter. – Läs gärna boken Kaos av amerikanen James Gleick (länk), på svenska 1988. – På engelska: chaos theory.
[fysik] [matematik] [ändrad 11 september 2020]
(the Chinese room) – ett tankeexperiment som sägs visa att en dator inte kan anses äga mänsklig intelligens. – Tankeexperimentet formulerades 1980 av den amerikanska filosofen John Searle (1932) i artikeln ”Minds, brains and programs”. Det var avsett som en motpol till Turingtestet. – I det ”kinesiska rummet” finns dels en människa, dels en dator som kan läsa kinesiska och som kan besvara frågor ställda på kinesiska lika bra som en människa. (Datorn klarar alltså Turingtestet på kinesiska.) Människan i rummet kan däremot inte ett ord kinesiska, men hon kan sköta datorn. Om hon, genom en lucka i dörren, får en fråga skriven på kinesiska kan hon mata in de kinesiska tecknen i datorn, få ett svar på kinesiska och lämna ut svaret genom luckan till frågeställaren. Eftersom det ingår i förutsättningarna att datorn kan formulera rimliga svar på frågor har frågeställaren (som kan kinesiska) utanför dörren ingen anledning att tro annat än att svaret har skrivits av en människa. Men uppenbarligen har människan i rummet ingen aning om vare sig svaret eller frågan. – Searles poäng är att det inom ramen för experimentet inte är någon grundläggande skillnad mellan människans och datorns förståelse av frågorna och svaren. Ingen av dem förstår vad tecknen betyder. Detta tyder enligt Searle inte på någon intelligens i betydelsen förståelse, det är bara en rent mekanisk manipulation av symboler enligt givna regler. Man kan säga att Searle vänder Turingtestet upp och ner. – John Searles webbsida finns här (arkiverad). – Artikeln ”Minds, brains and programs” finns här. – Läs också om schackstormästarproblemet.
[ai] [filosofi] [ändrad 11 maj 2023]
NCR Corporation – amerikanskt programföretag, ursprungligen tillverkare av mekaniska kassaapparater under namnet National Cash Register. NCR köptes 1991 av AT&T, som 1994—1996 ändrade namnet till AT&T Global Information Solutions (GIS). Sedan 1997 är det åter ett fristående bolag med namnet NCR. (NCR har alltså blivit en pseudoförkortning.) – Se ncr.com.
[företag] [pseudoförkortningar] [ändrad 14 juni 2018]
ett uppköpt amerikanskt programföretag, inriktat på företagsnätverk. Sedan 2011 helägt av Attachmate, som i sin tur 2014 köptes av brittiska Micro Focus (länk). Varumärket Novell tycks vara avvecklat (december 2018) – Novell var under 1980‑talet och i början av 1990‑talet världsledande på persondatornät med Novell Netware†. – Novell grundades 1979, då som tillverkare av hårddiskar, men omvandlades 1983 till nätverksföretag av Ray Noorda (1924—2006), som var vd 1983—1996. Under de åren gjorde Ray Noorda Novell till ett av branschens mest framgångsrika företag. 1992 hade Novell 62 procent av marknaden för lokala nät. Men på 1990‑talet satsade Noorda hårt på att konkurrera med Microsoft, bland annat genom att köpa upp programföretag som WordPerfect, Unix Laboratories och Digital Research†. Dessa företag klarade sig inte så bra i Novells händer, och samtidigt började Microsoft konkurrera med Novell med Windows NT†. Därför tappade Novell mark. – Efter Ray Noordas avgång 1996 sålde Novell ut nyförvärven och inriktade sig åter på lokala nät, bland annat genom katalogtjänsten NDS. Novell satsade också på Linux (se SUSE), och utvecklade den fria programsviten Go‑oo†, numera avvecklad. – 2011 köptes Novell av Attachmate (länk), som lät verksamheten fortsätta under namnet Novell. Micro Focus, som köpte Attachmate 2014, har integrerat Novell med huvudföretaget, men några produkter marknadsfördes ett tag fortfarande under namnet Novell. Under 2018 tycks varumärket Novell ha avvecklats.