Ord och uttryck i it-branschen
Här lägger man in ett ord i ordlistan
standard för trådlös kommunikation direkt mellan datorer och annan utrustning. Det ska alltså inte behövas någon wi‑fi–router för att förmedla kommunikationen. Standarden, som tidigare hette Wi‑Fi P2P, har fastställts av Wi‑Fi Alliance. – Se wi‑fi.org. – Se också Miracast.
[standarder] [trådlöst] [ändrad 30 mars 2017]
de som är födda 1961—1981, alltså 40‑talisternas barn. (Trettonde generationen sedan amerikanska frihetskriget.) – Termen 13th generation myntades av författarna Neil Howe och William Strauss i boken 13th Gen: abort, retry, ignore, fail från 1993. Den trettonde generationen kallas också för generation X. – De som är födda efter 1982 kallas för millenniegenerationen eller generation Y.
[demografi] [ändrad 1 januari 2018]
beskrivning i stora drag av ett system av mjukvara. – Arkitekturen beskriver vilka komponenter som ingår i systemet, vad komponenterna ska göra, hur de fungerar ihop och hur hårdvara och användare påverkar systemet. – Termen används också om hårdvara i motsvarande betydelse. – På engelska: architecture. – Se också it‑arkitekt och abstraktion.
[systemutveckling] [ändrad 26 augusti 2021]
principen att molnsystem ska vara öppna, det vill säga att ett program som har utvecklats för att köras i ett moln också ska kunna köras på andra moln. (Ett moln är ett system av servrar, tillgängligt för behöriga användare genom internet.) – Se Open cloud manifesto.
en kortlivad efterföljare till Apple II†. – Apple III lanserades 1980 och lades ner 1984 (en variant, Apple III Plus, lades ner 1985). Apple III konstruerades för att konkurrera med IBM PC†, och var inte en direkt vidareutveckling av Apple II. Den hade till exempel ett särskilt operativsystem, Apple SOS. Den lyckades inte ens konkurrera med sin föregångare Apple II (som fanns att köpa till 1993 i versionen Apple IIe), än mindre med IBM PC, och kom från 1984 i skuggan av Macintosh. Apple sålde då ut alla Apple III och satsade i stället på Apple IIc.
[it-historia] [nerlagt] [persondatorer] [ändrad 10 januari 2023]
en legendarisk tillverkare av spelkonsoler och persondatorer, nerlagd 1996. Numera namnet på ett franskägt företag (atari.com) som utvecklar och säljer datorspel och som 2021 lanserade spelkonsolen Atari VCS (atarivcs.com). – Det ursprungliga Atari grundades 1972, och var det första företag som sålde datorspel som kommersiell produkt. Atari började 1976 sälja en spelkonsol som kopplades till en tv. Samma år köptes Atari av Warner Communications (numera WarnerMedia). 1980 började Atari sälja persondatorer eget operativsystem. 1984 sålde Warner persondator- och spelkonsolverksamheten under namnet Atari Corporation till Jack Tramiel†. Datorspelen låg kvar i ett annat företag, Atari Games. – Atari Corporation utvecklade persondatorer och spelkonsoler, bland annat den handhållna datorn Atari Portfolio, känd från filmen Terminator 2 (länk), men kunde inte konkurrera med Windows‑plattformen och med produkter från andra spelkonsoltillverkare som Nintendo. Verksamheten upphörde 1996, och företaget såldes sedan flera gånger. Ett dotterbolag till det franska företaget Infogrames köpte företaget 2003 och bytte sedan namn till Atari Inc. Företaget utvecklar och säljer datorspel. – Atari Inc begärde företagsrekonstruktion (chapter 11) i januari 2013, men har rekonstruerats. Efter flera års ansträngningar lanserade Atari Inc i juni 2021 spelkonsolen Atari VCS, som kan köra gamla Atari-spel, men också nya datorspel för Windows. – Atari Games bytte namn till Midway Games West, numera del av Warner. – En video om Ataris historia finns på YouTube, klicka här. – Mer Atarinostalgi på Internet Archive. – Ljudgeneratorn Atari punk console har inget med Atari att göra, förutom namnet. – IDG:s artiklar om Atari: länk.
[bärbara datorer] [företag] [hobby] [it-historia] [spel] [ändrad 4 juni 2021]
Berkeley standard distribution – ett Unixkompatibelt operativsystem. – BSD utvecklades på Berkeley‑universitetet på 1980‑talet av bland andra Bill Joy. Det kallas ibland för Berkeley‑Unix. – Systemet ligger till grund för flera kommersiella utföranden av Unix, som macOS (Darwin), och för varianter av Unix som sprids fritt, till exempel FreeBSD, NetBSD, OpenBSD och Anonym OS†. – BSD var på 1980‑talet huvudalternativet till AT&T:s Unix, System V, och det har skett omfattande korsbefruktning mellan de två varianterna sedan dess. (Läs också om Unixkrigen.) – BSD är fortfarande inte en officiell Unixversion, det vill säga att det inte uppfyller kraven i The Single Unix Specification (undantag: Darwin). Det beror inte på kvaliteten, utan på skillnader i uppbyggnaden (eller på att certifieringen kostar för mycket), men The open group försöker överbrygga skillnaderna. – 1993 belönades BSD med Usenix lifetimee achievement award (se länk, en bit ner på sidan). – BSD sprids med den programlicens som kallas för BSD-licensen: den ger innehavaren stor frihet att göra vad hon vill med programmet och programkoden, utan krav på att programmet ska förbli fri mjukvara, och det friskriver också den som överlämnar eller säljer programmet från ansvar för eventuella fel och skador.
[förkortningar på B] [unix] [ändrad 5 april 2018]
Control program/microcomputers – det vanligaste operativsystemet för hemdatorer i slutet av 1970-talet. CP/M utvecklades 1973 för 8‑bitars processorer av Gary Kildall† och Dorothy McEwen†, som 1976 tillsammans grundade Digital Research†. CP/M användes i Apple II† och i många andra hemdatorer. CP/M erbjöds som alternativ till PC‑DOS i de första versionerna av IBM PC†, men konkurrerades ut av PC‑DOS. Den sista versionen av CP/M kom 1983. – En 16-bitars variant av CP/M utvecklades av Tim Paterson. Den kallades för QDOS†, köptes av Microsoft och blev PC-DOS. Digital Research utvecklade en annan 16‑bitars version av CP/M under namnet DR‑DOS†. CP/M stod först för Control program/monitor, senare för Control program/microcomputers, alternativt microprocessors. En inofficiell webbsida för CP/M finns på cpm.z80.de.
[it-historia] [operativsystem] [ändrad 25 september 2020]
samtidig nertryckning av tangenterna ctrl, alt och delete. – Det var datorns nödbroms i äldre versioner av Windows och DOS. I senare versioner av Windows (från Windows Vista†) öppnar ctrl‑alt‑delete i stället ett fönster som visar användaren vilka program och processer som är aktiva, belastningen på processor och minne samt ifall något program har låst sig. Användaren kan då stoppa krånglande program eller stänga av datorn helt. – Men i äldre versioner av DOS och Windows stoppade ctrl‑alt‑delete aktiva program direkt. I senare versioner av Windows använder man tangentkombinationen ctrl‑skift‑esc för att stoppa en programkörning direkt. – Det var David Bradley (se Wikipedia), då på IBM, som hittade på ctrl‑alt‑delete 1980 eller 1981. Den aviga tangentkombinationen är vald för att man inte ska komma åt den av misstag. (Se också tröga tangenter.) – På Macintosh motsvaras ctrl‑alt‑delete av cmd‑alt‑esc.
[användargränssnitt] [programkörning] [tangentbord] [ändrad 29 december 2019]