österrikisk-amerikansk matematiker och logiker (1906—1978). – Kurt Gödels ofullständighetssats från 1931 inspirerade Alan Turing† till analysen av stopproblemet. – Ofullständighetssatsen visar att det inte kan finnas logiska och/eller matematiska system som på samma gång är heltäckande och motsägelsefria. Med heltäckande menas att regelsystemet kan tillämpas på alla påståenden som kan formuleras inom systemet. I varje system av lagar, regler och symboler – till exempel matematik – kan man, visade Gödel, alltid hitta påståenden som uppenbarligen är sanna, men som inte kan bevisas inom ramen för systemet. Det går kanske att bevisa påståendet om man lägger till nya regler – men om man gör det så går det ofelbart att, med användning även av de nya reglerna, formulera nya påståenden som i sin tur inte kan bevisas, men som ändå uppenbarligen är sanna. Detta bevisade han i artikeln ”Über formal unentscheidbare Sätze der Principia Mathematica und Verwandte System” (engelsk översättning här). – I själva verket finns det två ofullständighetssatser, som hör ihop:
– Den första är den som beskrivs ovan;
– Den andra satsen säger att ett sådant system som beskrivs i den första satsen inte kan bevisa att det är motsägelsefritt.
– Se också Entscheidungsproblem. – Gödel lämnade Österrike efter den tyska ockupationen 1938 och fick då en tjänst på Institute of advanced study (ias.edu) i Princeton, New Jersey, där han blev god vän med Albert Einstein. – Gödelpriset är uppkallat efter Kurt Gödel. – En biografi över Kurt Gödel är Ofullständighet: Kurt Gödels bevis och paradox (Incompleteness: The proof and paradox of Kurt Gödel, 2005) av Rebecca Goldstein(webbplats).
(heisenbug) – en bugg som försvinner eller ändrar beteende när man försöker kartlägga den eller rätta till den. En vanlig orsak är race condition. – Ordet syftar på Werner Heisenberg (1901—1976, se Wikipedia), den tyska fysikern och nobelpristagaren som bland annat är känd för sin osäkerhetsrelation (ju mer noggrant man fastställer en partikels position, ju mindre vet man om dess hastighet, och omvänt). Närmare bestämt syftar ordet heisenbugg på principen inom kvantfysiken att varje försök att iaktta och mäta elementarpartiklar påverkar det man försöker mäta. – Läs också om mandelbugg och schrödinbugg.
nerlagd svensk tillverkare av ABC-datorerna† och annan hemelektronik. – Företaget grundades 1923 i Motala, och tillverkade först radioapparater, tv‑apparater och annan hemelektronik. 1978 började Luxor tillverka hemdatorer i ABC‑serien. De hade utvecklats av företaget DIAB†. – 1979 var Luxor nära konkurs och köptes då av staten, 1984 tog Nokia över företaget. Datortillverkningen upphörde 1986, och övrig tillverkning avvecklades eller flyttades till låglöneländer. Varumärket Luxor tillhör numera det turkiska företaget Vestel(länk), som säljer tv‑apparater i Sverige under namnet Luxor. – Namnet: Luxor är en urgammal stad i Egypten (på arabiska: L‑aqṣur.
ett franskt datanät för privatpersoner, lanserat 1982, avvecklat 2012. – Under 1980‑talet var Minitel världens mest framgångsrika datanät för allmänheten. Flera tjänster som nu finns på webben fanns redan på 1980‑talet i Minitel. Minitel gav abonnenterna tillgång till tjänster som biljettbokningar, postorder, textmeddelanden och elektroniska anslagstavlor. Minitel var också tidigt med att klara elektroniska betalningar. – Minitel startades av franska tele- och postverket, och byggde på telenätet. Abonnenterna fick de dumma terminalerna gratis, men de fick betala per minut för användning. I slutet av 1990‑talet fanns nio miljoner Minitelterminaler och 25 miljoner användare i Frankrike. Minitelsystemet bidrog till att internet slog igenom sent i Frankrike, men så småningom flyttades Miniteltjänsterna över till internet. Minitel stängdes slutligen av den 30 juni 2012. – Läs mer i Wikipedia. – Egentligen var det terminalerna som hette Minitel, vilket sägs vara en förkortning av Médium interactif par numérisation d’information téléphonique (interaktivt medium för digitalisering av telefoninformation). Själva nätet med tjänsterna hette Teletel. – Ett svenskt försök att efterlikna Minitel var Teleguide†.
– (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbetsminne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ordlängden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativsystem: en 64‑bitarsprocessor är mycket mer kraftfull än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativsystem och program är anpassade för den ordlängden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
(även, men sällan, ordbredd) – mått på hur stora tal en processor kan hantera. Ordlängden beskrivs med uttryck som 8‑bitars, 16‑bitars, 32‑bitars och 64‑bitars (se bit). Ju större ordlängd, desto kraftfullare program kan man köra:
– ordlängden avgör hur stora tal datorn kan räkna med på ett enkelt sätt. (Om displayen på din miniräknare bara har plats för åtta siffror blir det rätt komplicerat, men inte omöjligt, att använda den för att räkna med niosiffriga tal, och du måste nog ta papper och penna till hjälp);
– den avgör hur långa instruktioner datorn kan bearbeta;
– viktigast: ordlängden avgör hur mycket minne datorn kan använda. En 32‑bitars processor kan använda ungefär 4 gigabyte arbetsminne, medan en 64‑bitars processor klarar 18 exabyte.
– Tekniskt bestäms ordlängden av hur stora tal som processorns register kan hantera. Sedan 00‑talet pågår övergången från 32‑bitarssystem till 64‑bitarssystem bland persondatorer. Förbättringarna är mest påtagliga när det gäller krävande program. – Språkligt: För varför man talar om ordlängd när det handlar om tal, se ord. Å andra sidan kan tal i en dator förutom siffervärden representera ord, bilder, ljud och annat.
Hewlett-Packardsprocessor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbetsstationer och servrar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, utvecklad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard underhöll dem fram till 2013. – Namnet:PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)
(SCO) – ett uppköpt amerikanskt företag som tidigare sålde Unix för persondatorer; det som återstår är numera del av Oracle. – Santa Cruz Operation ska inte förväxlas med The SCO Group†: det var ett annat företag, som hade tagit över förkortningen SCO. – Santa Cruz Operation grundades 1979 och var det första företag som på allvar satsade på Unix för persondatorer. Företaget marknadsförde först Xenix†, utvecklat av Microsoft. 1989 bytte Xenix namn till SCO Unix. 1995 köpte SCO rätten att förvalta och utveckla Unix System V (men inte rätten till varumärket Unix – se X/Open†) från Novell†. Novell hade i sin tur köpt det från AT&T, som hade utvecklat Unix. Under några år försökte SCO ena branschen kring ett enhetligt Unix. 1998 lanserades därför en ny version av SCO:s operativsystem under namnet SCO UnixWare. Men samtidigt hade Linux blivit en svår konkurrent på Intel‑plattformen. SCO började därför att också marknadsföra Linux. – Under åren 2000 och 2001 sålde SCO större delen av sina tillgångar, inklusive UnixWare, till företaget Caldera†, som 2002 bytte namn till The SCO Group† och gick en turbulent framtid till mötes. Det som fanns kvar av gamla SCO bytte först namn till Tarantella, men köptes 2005 av Sun†, som i sin tur har köpts av Oracle. Varumärket används inte. – Svensken Lars Turndal (1936—1999) var vd för SCO 1993—1995.
pseudonymen bakom flera satiriska böcker om it-världen, utgivna på 1980- och 1990‑talen. – Det finns skäl att tro att böckerna helt eller delvis är skrivna av Jan Freese†, troligen tillsammans med Bengt Göran Wennersten (1943), tidigare chefredaktör för tidningen Datavärlden. – Böckerna är Datadyrkarna(1982), Samkörarna(1983), Informania(1984), Dubbeldyrkarna(1986), Lucy: i tangentens riktning(1989), Från då till vad?(1990) och År 00(1996).
