SELinux

Security-enhanced Linux – ett tilläggsprogram som höjer säkerheten i Linux. SELinux är alltså inget komplett operativ­system. – SELinux har utvecklats av den amerikanska signal­spanings­organisationen NSA med hjälp av frivilliga Linux­program­merare. Det är skrivet i öppen källkod. – Se NSA:s webbsidor (borttaget i oktober 2020 – arkiverat). – SELinux kan (kunde tidigare) laddas ner från NSA, men det ingår också i flera utföranden av Linux, se SourceForge (länk) och SE Android.

[it-säkerhet] [linux] [ändrad 25 november 2020]

SUSE

utförande (distribution) av Linux som säljs och utvecklas av det tyska företaget med samma namn. – Företaget SUSE ägs sedan juli 2018 av svenska EQT (se pressmeddelande). – SUSE utvecklades med början 1992 av ett företag med samma namn (för­kortning för Software- und Systementwicklung). I november 2003 köpte Novell† före­taget, och 2010 köpte Attach­mate i sin tur Novell och gjorde SUSE till en separat affärsenhet. 2014 köptes Attachmate i sin tur av Micro Focus, som i sin tur 2018  sålde det till EQT. – Se suse.com. – SUSE stöder också en grupp av frivilliga som vidareutvecklar SUSE under namnet OpenSUSE, se opensuse.org. (Namnet skrivs numera officiellt SUSE, men ursprungligen skrevs det SuSE.)

[förkortningar på S] [linuxdistributioner] [ändrad 22 november 2022]

WyWallet

nerlagd svensk tjänst för betalning med mobiltelefon. Grundad 2012, nerlagd i maj 2018 – se meddelande till kunder. – Wy­Wallet grundades av företaget 4T, som i sin tur ägdes av de fyra svenska mobil­operatörerna Telenor, Tele2, Telia och Tre. I maj 2015 såldes det till Payex (länk). – WyWallet blev kontroversiellt i början av 2013 när bland annat Storstockholms lokal­­trafik, SL, slutade att ta emot vanliga SMS‑be­tal­ningar, och i stället krävde att alla som be­talade sin biljett med mobil­­tele­fon skulle använda Wy­Wallet. Wy­Wallet krävde i sin tur att alla som betalade med mobiltelefon skulle registrera sig. Det kunde ta flera minuter, även om det bara gällde en bussbiljett. Det motiverades med lagens krav att betalningsförmedlare ska ha kund­­känne­dom. Huru­vida detta krav är avsett att tillämpas på så små be­lopp som priset för en buss­biljett har be­tvivlats. (Se Lag [2009:62] om åtgärder mot penning­tvätt och finansiering av terrorism, kapitel 2, paragraf 2, länk.) – Efter att Wy­Wallet hade infört krav på registrering sjönk SMS‑bidragen till väl­­gören­­hets­organisationer genom WyWallet dramatiskt (men de åter­hämtade sig senare). – I juni 2013 förenklade Wywallet registrerings­proceduren (se Wikipedia).

– In English: WyWallet was a Swedish payment service for payments by mobile phone. It was first operated by the 4T company, founded by the four Swedish mobile operators Telenor, Tele2, Telia and Tre. In May, 2015, WyWallet was bought by Payex, who closed down the service in May, 2018. – WyWallet became contro­versial in early 2013 because of its requirement that payers register, even if they were only paying small amounts by phone. Also, some regional public transportation companies required that mobile phone payments for tickets be made through WyWallet only. The registration procedure meant that paying for one bus ticket could take several minutes. The requirement was justified as being required by the know your customer clause of the Swedish law regulating payment services, although that law was probably not meant to apply to micro­payments. Wy­Wallet later in 2013 simplified the registration procedure. – For more summaries in English, please click here.

[betalningar] [företag] [nerlagt] [ändrad 15 juli 2018]

4T

4T Sverige AB – företaget som drev tjänsten WyWallet† fram till maj 2015. Då såldes WyWallet och därmed också 4T till Payex. Varumärket försvann 2017 när 4T integrerades med Payex, se pressmeddelande. 4T ägdes från början, 2011, av de fyra svenska mobil­opera­tö­rerna Tele2, Telia, Telenor och Tre.

[betalningar] [företag] [uppköpt] [ändrad 15 juli 2018]

Joost

Niklas Zennströms och Janus Friis vilande projekt för överföring av tv och video på internet. – Pro­jektet blev känt sommaren 2006 under namnet ”The Venice project”. Det byggde på samma tekniska kommunikationssystem som Skype och Kazaa†, alltså på Global index. Namnet Joost blev officiellt i januari 2007. Systemet användes under något år. I juli 2009 med­delade Joost att före­taget drar sig tillbaka från konsumentmarknaden för att enbart sälja teknik till mediebolag. Senare samma år såldes företagets tillgångar. Själva företaget lades inte ner, men det hade inte längre någon verksam­het – se joost.com/pause (stängd).

[datakommunikation] [nerlagt] [radio och tv] [videoteknik] [ändrad 11 maj 2017]

Darkmarket

ett stoppat kriminellt internetforum för handel med stulna identiteter och kontouppgifter. Det stoppades 2008. – Dark­market grundades av Renukanth Subramaniam i London, och hade som mest 2 500 användare. Forumet användes också för planering av brott. Dark­market avslöjades 2008 efter att ha blivit infiltrerat i flera år av bland annat FBI. – Se boken Dark­market: cyberthieves, cyber­cops and you från 2011 av Misha Glenny (länk).

[it-relaterad brottslighet] [ändrad 19 april 2020]

darknet

beteckning på delar av internet som är oåtkomliga eller okända för de flesta, till exempel för att de inte finns med i sök­motorernas index:

  1. – det mörka nätet – hemliga datornät med lösen­ords­-skyddad och krypterad information. Endast inbjudna får vara med;
  2. – se anonymiserings­tjänst;
  3. – nätverk på internet för spridning av otillåtet kopierade filer (musik, film, datorprogram); de program som används i sådana nät. – Se artikeln ”The darknet and the future of content distribution” (länk) av Peter Biddle, Paul England, Marcus Peynado och Bryan WillmanMicrosoft;
  4. – nätverk som kringgår filter och censur på internet. – Se också svart­kast;
  5. – se Meshnet och Dark mail.

– Läs också om dark social och djup­webben samt om internet goes dark. – Språkligt: Man skiljer ofta mellan dark och deep i dessa sammanhang: deep / djup betyder svåråtkomlig, men dark / mörk betyder hemlig, dold, eventuellt olaglig, skum. Men den distinktionen tillämpas inte alltid.

[internet] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [upphovsrätt] [webben] [ändrad 1 maj 2022]

Jain

(Java APIs for integrated net­works) – en avvecklad Java‑baserad teknik som skulle göra det möjligt att skriva pro­gram för webben utan att programmeraren skulle behöva veta om kommunikationen sker över telenätet, optiska fiber­nät eller via mobiltelefonnätet. – Syftet var att ett program bara skulle skrivas en gång och sedan fungera i alla miljöer. – Jain lansera­des 1999 av Sun†, som senare köptes av Oracle. All utveckling av Jain inom Oracle tycks ha upphört 2004: Oracles webbsidor om Jain är borttagna sedan början av 2019. – Jain har emellertid utvecklats vidare av frivilliga i projektet Jain-sip, se github.com/usnistgov/jsip. – Även: anhängare av den jainistiska religionen – se Wikipedia.

[nerlagt] [programmering] [webben] [ändrad 9 oktober 2019]

Kindle

en läsplatta från Amazon, släppt i november 2007. – Kindle finns också som program för persondatorer och mobil­telefoner. – Kindle är en hand­hållen läsplatta med bildskärm av elektroniskt papper. Kindle kombineras med ett utbud av böcker, tidningar och tid­skrifter i elektroniskt format. Läsplattan kommunicerar med Amazons e-bok­handel via mobil­telefonnätet. I USA används ett sär­skilt nät, Whisper­net. Kindle an­vänder ett särskilt filformat, .azw. –Kindle blev kontro­versiellt sommaren 2009 när Amazon, på grund av problem med upp­hovs­rätten, utan för­varning raderade kundernas exemplar av boken 1984 av George Orwell. Kunderna fick pengarna tillbaka, men många reagerade kraftigt på att de inte äger böckerna som de har betalat för. Det är också möjligt för Amazon att ändra texten i köpta böcker i efter­hand. – Se artikel i New York Times (länk). – Läs mer om Kindle på kindle.amazon.com. – Läs också om Kindroid. – I september 2011 släppte Amazon surfplattan Kindle Fire, från 2015 bara Fire. Den kan givet­vis också användas som läsplatta. – Kindle Un­limited är Amazons abonnemangstjänst för e‑böcker. – Ordet: Kindle betyder tända [eld], i överförd bemärkelse också väcka, egga.

[läsplattor] [ändrad 5 juni 2020]