en server som privatpersoner kan använda för att kringgå blockering och kartläggning på internet. – Freedom Box är ett initiativ från den amerikanska stiftelsenFreedom Box Foundation(länk). – Stiftelsen, som grundades 2011, tillhandahåller ett paket med program som kan köras på servern, se här. Servrarna kommunicerar med varandra i ett nätverk som gör det svårt för utomstående att tjuvläsa och att se vem som kommunicerar med vem. – Jämför med Diaspora, Mycube†, Proxyham, svartkast, Syme† och Tent.io.
den uppsättning instruktioner som en processor kan utföra. – Instruktionerna är bland annat de grundläggande logiska och matematiska operationerna. Ett program som ska köras på en dator måste översättas till processorns instruktionsuppsättning. Detta görs antingen innan programmet lagras på datorn (se kompilering) eller medan programmet körs (se interpreterat språk). Instruktionsuppsättningen kan också innehålla instruktioner för specifika ändamål som avancerad matematik eller bildbehandling, och den innehåller också instruktioner för hur programmet ska köras. – Två processortyper är kompatibla (utbytbara) om de har samma instruktionsuppsättning. De kan då köra samma program. Det är det som gör AMD:s processorer kompatibla med Intels. – Två processorer kan ha samma instruktionsuppsättning utan att för den skull vara identiska. Den mikroarkitektur som realiserar instruktionsuppsättningen – alltså som steg för steg beskriver hur instruktionerna ska utföras – kan vara helt olika på de två processorerna. Två olika filosofier för instruktionsuppsättningar var länge RISC och CISC. – På engelska: instruction set eller instruction set architecture, förkortat ISA.
(the long scale) – det system för benämning av mycket stora tal som kallar tusen miljoner för en miljard. Alltså som vi gör i Sverige. Med undantag just för ordet miljard (och följaktligen också för biljon) står varje ny benämning för ett tal som är en miljon gånger större än det föregående.
– Nya benämningar bildas med latinska räkneord. – Den långa skalan, där varje namn (utom miljard) står för ett tal som är en miljon gånger större än det föregående, används i större delen av Europa, inklusive Sverige, men inte i USA och numera officiellt inte heller i Storbritannien. USA och Storbritannien använder den korta skalan, där tusen miljoner kallas för one billion, och där varje nytt ord står för ett tal som bara är tusen gånger större än det föregående. – Observera att matematiker och naturvetenskapare numera undviker alla dessa benämningar, just därför att de har olika betydelse på olika språk. Talen anges i stället med siffror, som 109 för en miljard, och utläses till exempel ”tio upphöjt till nio”. På svenska används ibland biljard för tusen biljoner, triljard för tusen triljoner och så vidare. De benämningarna anses inte lämpliga av matematiker. – Läs mer i Wikipedia och i en artikel i Språktidningen. – Se också crore och lakh.
ord som kilo- och mega- som sätts framför sorter för att ange stora antal: tusen, miljon, miljard av en måttenhet. Till exempel megabyte – en miljon byte. Även ord som betecknar smådelar kallas multipelprefix, till exempel milli-. På engelska: prefixes for multiples, ibland även quantifiers. – För det binära talsystemet finns en serie binära multipelprefix som kibi- och mebi-.
Apache Nutch – projekt som utvecklar en spindel med öppen källkod. En spindel (web crawler) är ett program som samlar in underlag till en sökmotor. Projektet Nutch, som påbörjades 2003 av amerikanen Doug Cutting, skulle från början utveckla en komplett alternativ sökmotor, men gick över till att enbart utveckla en spindel. Nutch kan alltså användas för att driva sökmotorer. Projektet togs 2010 över av Apache software foundation. – Se nutch.apache.org.
(OSF) – tidigare branschorganisation som bildades 1988 för att utveckla en enhetlig form av Unix – se OSF/1†. – OSF var ena sidan i de så kallade Unix‑krigen. Den andra sidan var Unix International†. Efter misslyckandet med OSF/1 gick OSF 1996 ihop med X/Open† och bildade The Open Group. – I OSF ingick bland andra Digital†, dåvarande Hewlett-Packard†, Hitachi, IBM, Bull, Nixdorf, Philips och Siemens. – Enligt dåvarande Sun†‑chefen Scott McNealy stod OSF för ”Oppose Sun forever”.
– i amerikanska företag: chefspost närmast under CEO (=vd). Alla företag har inte en president. Ibland har samma person båda titlarna, president and CEO. – En president är ofta företagets operativa chef, COO, alltså ansvarig för den dagliga verksamheten. Titeln president används också om ansvariga för divisioner, i så fall med ett tillägg: president of…. – President kan enklast översättas med chef eller direktör. Titeln CEO and president kan översättas med bara vd. – Vice president översätts med direktör – vice president of marketing, till exempel, blir marknadsdirektör. (Vice i vice president of betyder inte ersättare utan biträdande – det är därför som det kan finnas hur många vice presidents som helst. Det är en rangmarkering.) – Svenska företag översätter ofta titeln koncernchef med president. Men den översättningen fungerar inte i andra riktningen: en amerikansk president är troligen inte koncernchef. – Se också chefstitlar på C;
– i USA också: universitetsrektor;
– i Sverige: de enda som kallas för president på svenska är statschefer i republiker samt hovrättspresidenter och kammarrättspresidenter. – Ordet president betydde från början bara ordförande – den som presiderar. Det första land som kallade statschefen för president var USA. Ordet valdes då för att man ville tona ner statschefens roll.
en nerlagd svensk tjänst för betalning med mobiltelefon. – Det behövdes ingen kortläsare, som i flera andra sådana tjänster, utan transaktionerna byggde på QR‑koder, PIN och en nerladdad app. Även NFC fungerade. Inga pengar drogs från kundens konto vid köptillfället, utan hon fick en räkning varje månad. – Seqr utvecklades av det svenska företaget Seamless, och användes från 2001. Den köptes i början av 2018 av företaget Glase Fintech, som ändrade tjänstens namn till Glase. Tjänsten lades ner i november 2018. – Se seqr.se.
en nerlagd teknisk plattform för ett distribuerat socialt nätverk. Varje användare i Tent.io installerade en egen server som kommunicerade med andra över internet. Användarna ägde sin egen information och kunde ta bort och ändra den. (Om andra hade kopierat informationen kom man däremot inte åt deras kopior). Tent.io startade 2012. Sedan 2016 har sajten inte uppdaterats och i juni 2019 är den stängd. – Se tent.io. – Läs också om Diaspora, Freedom Box, Mycube† och Syme†.
(The onion router) – ett system för ospårbar kommunikation på internet. – Syftet med Tor är att utomstående inte ska kunna se vem som kommunicerar med vem på internet. Ett meddelande som skickas med Tor tar nämligen omvägar genom ett antal routrar på ett sådant sätt att det blir praktiskt taget omöjligt att säkert avgöra vem som är avsändare och mottagare. Det beror också på att adressinformationen är krypterad i många lager. – Man kan jämföra med att stoppa ett vanligt brev för papperspost i ett adresserat kuvert som i sin tur läggs i ett annat kuvert, adresserat till någon annan, och så vidare i många lager. Sedan postar man det. Varje mottagare öppnar sitt kuvert, tar ut kuvertet som ligger inuti, och postar det oöppnat till adressaten på kuvertet. Den adressaten gör i sin tur samma sak. Detta upprepas tills brevet når den slutliga, egentliga mottagaren. Men i Tor är det e‑post, inte papperspost, så i stället för kuvert används kryptering. Man krypterar med de olika mottagarnas publika nyckel. Meddelandet krypteras alltså många gånger i, så att säga, lager på lager. – Varje mottagare avlägsnar sitt lager av kryptering (=öppnar kuvertet) genom att använda sin privata nyckel. Då ser hon adressen till nästa mottagare i kedjan. Men hon kan inte öppna nästa ”kuvert” (dekryptera det), bara skicka det vidare. Därför kan bara den sista routern på vägen mellan avsändare och mottagare, men ingen tidigare, läsa adressen till den slutliga mottagaren. (Detta kallas för lökskalsadressering, en metod som först föreslogs av David Chaum) – Texten i meddelandet är också krypterad på samma sätt. Därför blir det bara den slutliga mottagaren som kan läsa innehållet i meddelandet. – Läs också PDF:en Kom igång med Tor från Internetstiftelsen(länk). – Tor används för att hemlighålla e-post, webb-surfning, chatt och snabbmeddelanden. Det omständliga skickandet mellan olika routrar i kombination med kryptering och dekryptering gör att Tor är långsamt jämfört med oskyddad surfning. – En svaghet i systemet är att en motpart som har möjlighet att övervaka trafiken på internet i realtid, alltså i praktiken någon av de stora underrättelsetjänsterna, kan följa ett meddelande genom Tor‑nätverket med rätt hög, men inte perfekt, träffsäkerhet. – Tor är också namnet ett nätverk av servrar som använder Tor-teknik. (Se torproject.org.) Tor‑nätverket har funnits sedan 2002 och Tor Project sedan 2006. – Läs också om Tor browser och Tor Messenger† samt om .onion. – Tekniken som ingår i Tor är fritt tillgänglig, och kan användas för utveckling av kommunikationsprogram. – I september 2006 gjorde tyska polisen en razzia mot innehavare av bilder på sexuella övergrepp mot barn, och beslagtog i samband med det några Tor‑servrar. – I början av 2007 hävdade forskare på universitetet i Boulder i Colorado (länk)(arkiverad) att det åtminstone delvis går att tränga in i Tor‑användarnas hemligheter. – Se också denna undersökning (PDF). – I augusti 2013 saboterades det hemliga nätverket Freedom hosting, som använder Tor, trots att ett sådant sabotage teoretiskt skulle vara omöjligt. – Under första halvåret 2014 pågick en attack mot Tor‑nätverket, troligen med syftet att avslöja vissa användares identitet. Det misstänks att amerikanska staten låg bakom. Angreppen var möjliga på grund av en sårbarhet i Tor. Den avhjälptes i början av juni 2014, och efter det ska angreppen ha upphört. – Se inlägg på Tors blogg (arkiverat). – Ytterligare ett sätt att avslöja användare av Tor blev känt i november 2014, se denna artikel. – Se också tidtagningsattack. – 2020 beslöt Domstolsverket(domstol.se) att blockera trafik från Tor‑nätverket – se denna artikel. – Läs också om Vuvuzela. – IDG:s artiklar om Tor: länk.
