polistrojan

  1. – datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligt­vis inte gör.) Kallas också för polisvirus. – Polistrojaner utför en typ av gisslanattacker. De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen vid attacken påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upphovsrätten, pornografi eller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli användbar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötesbeloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
  2. – trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.

[bluff och båg] [gisslanattacker] [it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [övervakning] [ändrad 9 september 2021]

Ransomlock

en gisslanattack (ransom attack) som spreds under 2012. – Den infekterade datorn slutade att fungera, och på bildskärmen stod det att det var polisen (se polistrojan) som låg bakom: datorn skulle, står det, vara oanvändbar tills ägaren hade betalat böterna för ett påhittat brott, vanligtvis otillåten nerladd­ning av film eller musik. Naturligt­vis var det inte polisen som låg bakom. – Se också Cryptolocker och Prisonlocker.

[skadeprogram] [ändrad 9 september 2021]

relevans

om sökningar: hur bra resultatet av en sökning stämmer med sökvillkoren eller med vad den sökande tros söka efter. – Länge utgick man från att ju fler gånger som ett sökord förekom på en webbsida, desto mer relevant skulle sidan anses vara – men det kriteriet har blivit oanvändbart på grund av sökordspackning. Rankningssystem som PageRank utgår i stället från en bedömning av webbsidornas anseende, baserat på hur många andra sidor som länkar till dem. Andra faktorer som sökmotorn känner till när det gäller den sökandes preferenser kan också spela in. Sökresultat från sökmotorer brukar ordnas med de svar som bedöms som mest relevanta först. – På engelska: relevancy.

[sökningar] [sökmotorer] [ändrad 5 december 2019]

slutföra

  1. – to complete – göra något helt klart. Till exempel att se till att en fil som har laddats ner från internet är klar för användning. Ordet slutföra används i denna betydelse i stället för avsluta, som när det gäller datorer ofta betyder att avsluta ett arbetspass eller ta paus, inte nödvändigtvis att arbetet är helt klart;
  2. finalize – om bränning av optiska diskar: att göra en disk spelbar efter att man har bränt (läst in) filerna. Behövs för att en bränd CD, DVD eller Blu‑ray disc ska kunna spelas i en vanlig CD/DVD/Blu‑ray‑spelare. Enkelt uttryckt är slutförandet att lägga till den information som talar om för spelaren var spåret slutar. Detta görs ofta automatiskt när man matar ut skivan efter bränningen, annars med en knapptryckning.

[optiska diskar] [språktips] [ändrad 3 december 2019]

Ukash-trojanen

ett skadeprogram som var vanligt 2012 – en polistrojan. Den infekterade datorn blev mer eller mindre oanvänd­bar. På bildskärmen visades ett meddel­ande som påstods komma från polisen. Användaren beskylldes för ett på­hittat brott och fick veta att datorn skulle vara oanvänd­bar tills hon hade betalat ett bötesbelopp. Allt detta var förstås lögn. – Ukash† var namnet på en seriös, senare uppköpt, betalningsförmedling på internet. Den hade inget med Ukash‑trojanen att göra.

[it-relaterad brottslighet] [skadeprogram] [ändrad 30 maj 2017]

big data

stordata, stora data – mycket stora data­mängder som kräver speciella metoder för analys. – Ut­trycket blev vanligt runt 2010. Det syftar oftast på ostrukturerade data, alltså sådana data som inte kan ordnas i tabeller eller kalkylark. Ett kr­iterium är att data­mängderna är så stora att de i praktiken inte kan behandlas med traditionella program för analys och datautvinning. – Områden där man talar om big data är analys av stora textmängder (direkt från internet eller från stora sociala medier), hälso­vård, analys och kategorisering av foto­gra­fier och andra bilder, meteoro­logi, klimat­analys och data från handel. – Datorer som hanterar sådana stora data­mängder kallas ibland på engelska för super­crunchers. – Jämför med tjocka data och mörka data.

[data] [ändrad 11 juni 2020]

datautvinning

(data mining, även information mining, på svenska informationsutvinning) – sökning efter mönster och samband i stora data­mängder. – Datautvinning görs med speciella, kraft­fulla datorprogram. De letar efter sådant som:

  • – sam­tidiga sam­band (före­teelser som upp­träder samtidigt eller under samma om­ständig­heter);
  • – sekventiella sam­band (före­teelser som brukar uppträda i en bestämd ordning);
  • – kategorisering (gruppering efter ny­upp­täckta mönster);
  • – sam­hörig­het (gruppering efter andra sam­band, se affinitetsanalys) och:
  • – för­ut­sägelser (pre­diktiv analys).

– I detalj­handeln an­vänds data­utvinning bland annat för att ge bättre exponering av varorna. Ett klassiskt exempel är en amerikansk stormarknadskedja som upptäckte att försäljningen av både öl och blöjor ökade på fre­dagar. När dessa varor placerades intill varandra ökade försäljningen av båda. Förklaringen var att småbarns­pappor brukar handla just på fredagar. – Se också audio mining, textutvinning, stämningsanalys, crowd mining och big data.

[analys] [databaser] [handel] [ändrad 11 mars 2018]