en detaljerad rapport om svenskarnas internetanvändning. Den har kommit ut varje år sedan år 2000. Svenskarna och internet bygger på telefonintervjuer med ett stort antal personer. Svenskarna och internet sammanställdes först av World internet institute, sedan 2010 av Internetstiftelsen. – Se svenskarnaochinternet.se. – Svenskarna och internet innehåller delundersökningen Barnen och internet som gäller internetanvändning hos barn upp till tio år – se denna länk.
[barn] [internet] [it-liv] [ändrad 2 december 2019]
inspelningsbar DVD som kan återanvändas. Allt måste spelas in (brännas) vid samma tillfälle (se icke‑inkrementell), men man kan radera det inspelade och spela in något annat på samma skiva (återskrivning). – Se också -RW.
[förkortningar på D] [optiska diskar] [15 oktober 2019]
om inspelningsbara optiska diskar: som inte klarar att man spelar in (bränner) data i flera omgångar. Allt måste spelas in vid samma tillfälle. Icke‑inkrementella brännbara optiska diskar markeras med ett minustecken – se -R och -RW. – Se också inkrementell.
[optiska diskar] [15 oktober 2019]
inspelningsbar DVD som man kan spela in på en enda gång. Allt måste spelas in (brännas) vid samma tillfälle (se icke-inkrementell) och man kan inte radera det inspelade och spela in något annat på samma skiva. – Se också -R.
[förkortningar på D] [optiska diskar] [15 oktober 2019]
– försvenskad stavning av [to] like – se gilla.
[jargong] [sociala nätverk]
ett verktyg som lär ut programmering i JavaScript, avsett för nybörjare i programmering. – Grasshopper har utvecklats av Google och släpptes 2018. Det fanns först som en app för smarta mobiler, från hösten 2019 även som program för persondatorer. Grasshopper låter de studerande bekanta sig med HTML och CSS. Programmets namn anspelar på datorpionjären Grace Hopper†. – Se grasshopper.codes.
[läromedel] [programmering] [14 oktober 2019]
-
- – i datorsystem: anordning som kan lagra data utan att de förändras av ovidkommande händelser och som kan göra dessa data tillgängliga för behandling av program. Minnen kan vara flyktiga eller icke‑flyktiga och de kan vara raderbara eller icke‑raderbara. I datorteknik skiljer man mellan:
- – arbetsminne, även kallat primärminne, internminne eller RAM. – När man talar om minne i datorteknik brukar det vara arbetsminnet som avses;
- – lagringsminne, numera hårddisk eller SSD, även kallat sekundärminne;
- – arkiv, förr ofta bandminne, numera allt oftare hårddiskar. Kan också göras på optiska diskar. Kallas ibland för tertiärminne;
- – fast minne, även kallat ROM (lagrar i datorn instruktioner som behövs för datorns funktion, som finns kvar även när datorn är avstängd och som normalt inte ska ändras);
- – register – minne som kortvarigt håller data som ska bearbetas av processorn.
– Medier för minnen är:
-
-
- – ett minnesutrymme som är avsett för ett bestämt ändamål.
[datalagring] [minnen] [ändrad 8 november 2019]
ett datorspel där spelaren är en virtuell gås som ska ställa till så mycket virtuell oreda som möjligt i en virtuell by medan de virtuella byborna försöker hålla den virtuella gåsen borta. Spelet släpptes i september 2019. – Se goose.game.
[spel] [14 oktober 2019]
benämning på nystartade företag som presenterar sig som it-företag, men som inte har mycket med it att göra. (Faux är franska för falsk.) – Se denna artikel från 2019 av Owen Thomas: länk.
[bluff och båg] [företag och ekonomi] [14 oktober 2019]