kodfrys

stopp för ändringar i koden i programutveckling. Man fryser koden. Kodfrys görs när programmet ska paketeras för leverans. När det är avklarat kan man tillåta ändringar igen. Man kan också frysa koden inför testning, i synnerhet säkerhetstestning, eftersom det är viktigt att veta exakt vilket bygge av programmet som testas. – I svagare betydelse talar man ibland om kodfrys när det är bestämt att inga nya funktioner får läggas till. – På engelska: code freeze eller bara freeze; på svenska också: kodfrysning.

[programmering] [ändrad 9 oktober 2020]

AngelFace

en app som med ansiktsigenkänning påstås kunna identifiera innovationskapitalister (”änglar”). Appen utvecklades 2019 av företaget Trudo (trudo.ie) som hade problem med att få kontakt med innovationskapitalister för att få finansiering. Tanken var att man ska se om man möter en innovationskapitalist på gatan och då kunna ta kontakt. Möjligen är det hela bara en gimmick. – Se artikel i The Verge. – AngelFace finns för Android och kan laddas ner från Google Play: länk.

[appar] [biometri] [finansiering] [ändrad 28 juli 2020]

samlad kontaktpunkt

(single point of contact – SPOC) – i kundtjänst: samordning av kontakterna med varje kund för varje ärende från första kontakten till att ärendet har avslutats, oavsett om kunden byter kommunikationsmetod. Vare sig kunden ringer, mejlar, SMS:ar eller använder sociala medier ska kundtjänsten känna till ärendet och veta vad som tidigare har sagts och gjorts. Kunden ska inte behöva upprepa sådant som hon redan har berättat vid tidigare kontakt.

[support] [11 oktober 2019]

Mara

varumärke för en smart mobil från Rwanda. – Mara lanserades i oktober 2019 av Mara Group. – Det fanns vid lanseringen två modeller, Mara X och Mara Z. Mara uppges vara den första smarta mobil som utvecklas och tillverkas i ett afrikanskt land. Operativsystemet är Android. – Se maraphones.com (kan vara långsam). – Mara betyder lejon på grundaren Ashish J Thakkars mors dialekt.

[mobiltelefoner] [ändrad 22 december 2022]

DNS over HTTPS

(DoH) – ett system för kryptering av anrop från webbläsare till DNS‑servrar. Syftet är att försvåra olovlig avläsning och manipulation, till exempel man‑i‑mitten‑attacker. Det som krypteras med HTTPS är webbläsarens förfrågan om vilken IP‑adress som motsvarar en given webbadress (URL) – se DNS. Det är IP‑adressen (en rad med siffror) som datorn måste använda för att nå den önskade webbsidan – webbadressen (som idg.se) är bara ett hjälpmedel för det mänskliga minnet. Med användning av DoH blir en sådan förfrågan en obegriplig serie ettor och nollor för den som uppsnappar förfrågan. Det krävs att både webbläsaren och DNS‑servern är anpassad för DoH. – Google (Chrome) och Mozilla (Firefox) började testa DoH under 2018. DoH är en standard som har fastställts av internets tekniska ledningsgrupp IETF som en RFC (RFC 8484). – DoH har dock mött kritik för att det försvårar filtrering av otillåtna och spärrlistade webbsidor, till exempel sådana som sprider skadeprogram.

[domäner] [kryptering] [rfc] [webben] [ändrad 30 maj 2021]