ett amerikanskt telekomföretag, sedan 2011 delat i två: Motorola Solutions och Motorola Mobility:
- – Motorola Solutions (länk) räknas som fortsättningen på det ursprungliga Motorola. Tillverkar utrustning för radiokommunikation åt polis, myndigheter och företag, trådlös utrustning för hemmabruk samt utvecklar teknik för mobiltelefoner (men inte mobiltelefoner). Motorola Solutions köpte 2012 Psion†;
- – Motorola Mobility köptes i april 2012 av Google, som i januari 2014 sålde det vidare till Lenovo. Lenovo meddelade i januari 2016 att företaget skulle avveckla varumärket Motorola för mobiltelefoner, men ändrade sig 2017.
– Motorola grundades 1928, och har sedan dess tillverkat konsumentelektronik, datorer, processorer och mobiltelefoner. Motorolas processorer för persondatorer var på 1980‑talet en jämbördig konkurrent till Intels processorer, och användes bland annat i Macintosh till mitten av 1990‑talet. Motorola var också med och utvecklade processortypen PowerPC† tillsammans med Apple och IBM. 2004 knoppade Motorola av sin processortillverkning i företaget Freescale†. Motorola gör också anspråk på att ha visat upp den första bärbara mobiltelefonen 1973. På 1990‑talet var Motorola världens största tillverkare av mobiltelefoner.
[företag] [uppköpt] [ändrad 21 juni 2018]
i datornätverk: dator som är likställd med andra datorer i nätverket. Den har samma behörigheter och samma möjlighet att ta emot och initiera kommunikation som de andra (dess likar). – Ordet peer ingår i termen peer‑to‑peer – icke‑hierarkisk. Verbet to peer försvenskas ibland till att pira.
[nätverk] [peer] [ändrad 11 december 2019]
vanlig beteckning på personer som gör otillåtna eller oönskade saker, eller på deras produkter:
- – om otillåten kopiering av musik, film, datorprogram eller industriprodukter, se piratkopiering;
- – piratdelar – reservdelar och tillbehör från en annan tillverkare än den som tillverkat det som reservdelarna eller tillbehören ska vara till. Att sälja, köpa och använda piratdelar är lagligt, men det kan leda till problem med garanti och service. (Jämför med grå marknad);
- – någon som kringgår eller trotsar lagar och bestämmelser, till exempel piratradio.
[pirat] [ändrad 13 augusti 2012]
planfil – fil med information om datorns ägare, avsedd för andra användare som anropar datorn. – Planfilen användes från början för saklig information om användaren och dennas planer för den närmaste tiden, men har med tiden blivit utrymme för högst individuella, ofta humoristiska uttryck. Kan läggas in i Unix-system. Anropas med instruktionen Finger.
[filer] [unix] [ändrad 29 juni 2017]
(PPC) – en typ av processor som utvecklades i samarbete mellan Motorola, IBM och Apple, och lanserades 1991. – När Apple 2005 gick över till Intel‑processorer på Macintosh försvann PowerPC-processorerna från persondatormarknaden. De användes dock efter det på en del spelkonsoler. Den överordnade Power-serien av processorer från IBM finns kvar. – PowerPC var en RISC‑processor som användes 1991–2005 i Macintosh‑datorer (där den ersatte Motorolas 68‑serie), i större system från IBM och i andra produkter. – IBM planerade i början av 1990‑talet att förse sina persondatorer med PowerPC‑processorer i stället för Intel‑processorer, men gav upp planerna. – PowerPC var en tillämpning av IBM:s processorkonstruktion Power. PowerPC lanserades som en 64‑bitars‑processor som också kunde fungera som 32‑bitarsprocessor. I själva verket användes processorerna mest som 32‑bitars. Apple släppte sina första 64‑bitarssystem med G5‑processorn under 2003. – Men sommaren 2005 beslöt Apple att gå över till processorer från Intel. Orsaken var att G5-konstruktionen inte klarade tillräckligt hög klockfrekvens och dessutom var för stor för att passa i bärbara datorer. Beslutet innebar i praktiken slutet för PowerPC på persondatorer. (2020 gick Apple över till Arm‑baserade processorer på Macintosh.) – PowerPC‑processorer tillverkas ändå fortfarande, bland annat för industriell användning. – Freescale† (avknoppning från Motorola, numera del av NXP, nxp.com) tillverkar Power‑processorer, och IBM utvecklar och tillverkar processorer för större system baserade på Power‑arkitekturen (se länk).
[processorer] [ändrad 28 april 2023]
ett uppköpt brittiskt företag som tillverkade handhållna datorer för industriellt bruk samt trådlösa nät. – Psion köptes 2012 av Motorola, som 2014 sålde det vidare till brittiska Zebra Technologies (länk). Varumärket Psion tycks vara avvecklat. – Psion grundades 1980 av David Potter (se Wikipedia), styrelseordförande fram till 2009. På 1990‑talet tillverkade Psion en nerlagd serie handhållna små datorer med kontorsprogram och inbyggt mekaniskt tangentbord (Psion 3, Psion 5, Psion 7). De hade operativsystemet Epoc†. (Läs också om Gemini.) Epoc vidareutvecklades till det numera avvecklade Symbian† i företaget med samma namn. Psion var med och grundade Symbian, men sålde 2004 sin andel till Nokia. År 2000 förvärvade Psion företaget Teklogix. – Läs mer på Zebra Technologies webbsidor.
[datorer] [företag] [uppköpt] [ändrad 4 oktober 2019]
(virtual directory) – i katalogtjänster: funktion som i ett nätverk samlar in uppgifter från flera kataloger och andra källor och vidarebefordrar dem så att allt verkar komma från en och samma katalog. Datorerna i nätverket kan därför få alla kataloguppgifter från en och samma adress. Vad som i själva verket händer när den virtuella katalogen får en förfrågan är att den anropar den resurs som har svaret, och sedan vidarebefordrar svaret till den som har frågat. Virtuella kataloger är bland annat ett sätt att göra uppgifter från flera olika källor åtkomliga på ett enkelt sätt utan att man behöver slå ihop källorna till en samlad katalog i ett enhetligt format.
[databaser] [identifiering] [virtuellt] [ändrad 22 april 2018]
en svit med kontorsprogram från Microsoft. – Programmen som ingår i Microsoft Office har sedan slutet av 1990‑talet varit de dominerande kontorsprogrammen. Liknande program från andra företag måste, för att ha en chans att överleva, kunna läsa och framställa filer i samma filformat som Microsoft Office. Microsoft Office lanserades 1988 för Macintosh, 1990 för Windows. – I Microsoft Office ingår ordbehandlaren Word, kalkylarket Excel, e‑postklienten Outlook, bildspels‑programmet PowerPoint, databashanteraren Access och andra program. Microsoft Office finns för Windows och Mac. – I maj 2010 släppte Microsoft två gratisversioner av Office: Office Starter 2010, som är en annonsfinansierad enklare version av Office, och som installeras på användarens hårddisk, och Office Web Apps (klicka här), som körs i en webbläsare. 2011 kom Office 365, numera Microsoft 365, som körs från molnet. Det innebär att användaren inte behöver ha några program installerade på sin dator: när hon ska köra ett Office‑program laddar hon ner det från Microsofts servrar på internet med hjälp av en webbläsare. – Läs mer på Microsofts webbsidor (länk). – Microsoft Office har fått många efterföljare som heter något på Office. Det finns bland annat Apache Open Office och det som kallas för Office 2.0.
[office] [ändrad 30 augusti 2022]
lökskalsadressering – en metod för döljande av avsändare och mottagare när meddelanden skickas genom internet. – Lökskalsadressering används i nätverket Tor. Det kan jämföras med att lägga ett brev i ett adresserat kuvert inuti andra adresserade kuvert, som skalen på en lök. Det yttersta kuvertet är adresserat till en person, som öppnar det och hittar ett nytt kuvert, adresserat till en annan person. Hon skickar kuvertet till den personen, som öppnar det och hittar ännu ett kuvert, adresserat till en tredje person… Detta fortsätter tills kedjan av brev når den egentliga och slutliga mottagaren, som öppnar det sista, innersta kuvertet och i det hittar brevet. – Mellanleden i kommunikationskedjan kan alltså bara läsa adressen till närmast följande led på vägen, men de kan inte se vem som är första avsändare eller slutlig mottagare. De kan inte heller läsa meddelandet. – Metoden används i digital form i nätverket Tor. Både meddelandet och adressinformationen krypteras där i flera lager, ett lager för varje router på vägen. (Detta förutsätter att routrarna har varsin publik nyckel.) Varje router kan då dekryptera ett lager och då läsa vart meddelandet ska skickas närmast. Själva meddelandet kan bara dekrypteras av den slutliga mottagaren. De routrar som meddelandet har passerat genom kan alltså inte avläsa vem avsändaren och mottagaren är, och de kan inte heller läsa meddelandet. (En förutsättning är givetvis att alla led ingår i ett nätverk som förmedlar lökskalsadresserade meddelanden.) – Tekniken har utvecklats av amerikanska krigsmakten efter en idé från 1981 av krypteringsexperten David Chaum – se artikeln ”Untraceable electronic mail, return addresses, and digital pseudonyms” (länk). – Läs också om .onion.
[datakommunikation] [kryptering] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tor] [ändrad 14 september 2021]