Arkiv: Ord

Här lägger man in ett ord i ordlistan

Hotmail

en avvecklad gratis e-post­tjänst från Micro­soft. – Hotmail ersattes i början av 2013 av Outlook.com. Det var länge den e‑post­tjänst i världen som hade flest användare. Tjänsten grundades 1996 som ett fristående före­tag av Sabeer Bhatia och Jack Smith. De sålde 1997 före­taget till Micro­soft. Microsoft har kallat det för MSN Hotmail, Windows Live Hotmail och senast för Microsoft Hotmail. Sommaren 2012 meddelade Microsoft att Hotmail skulle ersättas av Outlook.com. Användarna flyt­tades sedan successivt över från Hotmail till Outlook.com. Inga nya Hotmailadresser har skapats sedan 2013, men de som fanns redan då kan fortfarande användas. De ingår i Outlook.com. – Se blogginlägg från Micro­soft (länk). (Namnet Hotmail var en ordlek på HTML och skrevs ibland HoTMaiL.)

[e-post] [nerlagt] [ändrad 15 september 2021]

iCloud

Apples tjänst för synkronisering av användarnas data med Apples servrar. – iCloud presenterades i juni 2011, och ersatte då MobileMe. Användarna kan spara musik, filmer, dokument, kalendrar, adressböcker och annat på Apples servar i det så kallade molnet, och sedan komma åt dem på andra person­datorer, plattor och mobil­tele­foner. Alla data läses in i de program som de hör ihop med, och detta ska ske automatiskt. – Läs mer på apple.com/icloud. – Namnet iCloud tillhörde tidigare det svenska företaget Xcerion (länk), som sålde det till Apple för 4,5 miljoner dollar. Xcerion använder sedan dess varu­märket CloudMe (länk). – Se också Microsofts OneDrive.

[molnet] [ändrad 8 juni 2017]

OneDrive

en tjänst från Microsoft för lagring av data i molnet. – Användarna kan skicka filer till en tjänst på internet som lagrar dem i ett nätverk av servrar. Användarna kan sedan komma åt filerna från vilken internetansluten dator som helst. De kan också ge andra tillgång till filerna. OneDrive kan också synkronisera filer, alltså se till att de data som finns på användarens dator är identiska med de som lagrats på OneDrive. OneDrive lanserades 2007, och ingick från början i Microsofts tjänst Windows Live†. – Användare får lagra upp till fem gigabyte gratis, mer mot avgift. Tjänsten hette först SkyDrive, men efter en namntvist med brittiska Sky beslöt Microsoft 2014 att ändra namnet till OneDrive. OneDrive finns på Microsofts webbsidor. – Liknande tjänster är Apples iCloud och Dropbox.

[molnet] [ändrad 30 augusti 2022]

GPST

GPS-tid – den tidsskala som används i GPS‑systemet. – GPS‑tid synkronisera­des 1980 med den internationella tidsskalan UTC, men GPS‑tid har, till skillnad från UTC, aldrig lagt till skottsekunder. Därför låg GPS‑tid i mars 2023 före UTC med 18 sekunder. Avvikelsen rättas vanligtvis till i den utrust­ning som får tid direkt från GPS‑satelliterna. De får med signalen från GPS‑satelliterna också information om hur stor avvikelsen är mellan UTC och GPS‑tid, och kan justera sig själva automatiskt. – GPS‑tiden beräknas av atomur på varje satellit, men tidsangivelserna samordnas av United States Naval Laboratory. – Mer på gps.gov.

[förkortningar på G] [tidmätning] [ändrad 13 mars 2023]

Flashback

Tecknat katthuvud i serieteckningsstil med cigarrett i munnen.
Symbol för Flashback.
    1. – ett svenskt diskussions­forum på internet, känt för sin kompromiss­lösa syn på yttrande­frihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans före­tag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flash­back öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flash­back har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flash­back tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska in­lägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikel­serie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flash­back har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flash­back Sveriges Radios journalistpris Medieormen (se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flash­back driver också en anonymitetsserver;
    2. – en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flash­back upptäcktes i slutet av 2011. Flash­back utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.

[diskussioner] [skadeprogram] [yttrandefrihet] [ändrad 15 december 2020]

bitcoin

Stort B genomstunget av två vertikala streck. I vitt mot orange bakgrund i en cirkel
Bitcoinmärket.

ett slags elektroniska pengar som bara finns på internet och som bygger på en blockkedja. – Bitcoin var den första kryptovalutan. Förkortas BTC eller XBT. – Bitcoin fungerar utan någon central institution och är oberoende av alla statliga valutor. Pengarna, som är långa sifferserier, genereras i ett icke‑hierarkiskt nätverk som alla som vill kan gå med i. Den som först löser en komplicerad matematisk uppgift blir ägare av ett antal nya bitcoin. (De som gör det kallas för miners, grävare eller brytare. De använder specialbyggda kraftfulla datorer, grävardatorer, även kallade brytardatorer.) De som inte är grävare kan köpa bitcoin som vilken valuta som helst. – Grävardatorerna drar extremt mycket ström, vilket har lett till att hela systemet har ifrågasatts, och andra kryptovalutor använder andra sätt att fördela pengarna. – Systemet är konstruerat så det aldrig kan finnas fler än cirka 21 miljoner bitcoin. Antalet nyskapade bitcoin som tillförs minskar månad för månad tills det inte går att skapa fler. Därefter kommer antalet bitcoin i cirku­la­tion att långsamt minska, eftersom borttappade bitcoin (ingen kommer i håg sifferserien) inte går att återskapa. – Bitcoin växlas mot vanliga pengar, och kursen har varierat från en amerikansk cent till över fyra hundra tusen kronor. Våren 2014 var kursen rätt stabil, oftast mellan 2 000 och 3 000 kronor, men under hösten 2014 sjönk kursen stadigt. I oktober 2016 hade priset för en bitcoin åter gått upp, till 5 300 kronor, och i december 2017 kostade en bitcoin över 130 000 kronor. I september 2021 var kursen för en bitcoin strax under 400 000 kronor. Under 2022 sjönk kursen kraftigt och i juni 2022 kostade en bitcoin runt 200 000 kronor. – Varje betalning med bitcoin registreras permanent i bitcoinnätverket för att den som har en bitcoin (=en sifferserie) inte ska kunna spendera den mer än en gång (se dubbelspendering). Sifferserien, blockkedjan (blockchain), förlängs för varje transaktion, så den innehåller hela sin historia. Men alla transaktioner är ändå, eller kan vara, anonyma. (Om förstärkt anonymitet, se Coinshuffle.) – Valutan bygger på ett för­slag från 2008 av pseudonymen Satoshi Nakamoto, som också var med och startade bitcoinnätverket. Eftersom betalningar med bitcoin kan vara praktiskt taget omöjliga att spåra förekommer det att kriminella använder bitcoin för betalningar. Bland annat av den anledningen förklarade Thailands centralbank i oktober 2013 alla transaktioner med bitcoin för olagliga. Å andra sidan införde El Salvador i september 2021 bitcoin som officiell valuta jämsides med USA-dollarn (El Salvador har ingen egen valuta). – Se också Mt. Gox. – En ingående analys av bitcoin från 2012 av krypteringsexperterna Dorit Ron och Adi Shamir finns här. Nicholas Nassim Taleb anser att bitcoins värde är noll – se denna video. – I slutet av 2015 uppstod en konflikt i bitcoinvärlden därför att många bitcoin hade nått den maximala längden för blockkedjan. I den praktiska realiseringen av bitcoin hade man satt en maximal längd, trots att detta inte är teoretiskt nödvändigt. Men när blockkedjan har nått maximal längd går det inte att göra fler betalningar, vilket innebär att bitcoinet blir värdelöst. En grupp i bitcoinvärlden vill därför starta en förgrening av bitcoin. En sådan lanserades i augusti 2017, se Bitcoin cash. – I Sverige är bitcoin lagliga, men pengarnas juridiska status har varit omtvistad. I november 2013 inleddes en rätte­gång om hur bitcoin ska hanteras skattemässigt, se denna artikel i Computer Sweden. Det gäller främst ifall växling av bitcoin ska vara momspliktig. Först bestämde Skatterättsnämnden 2013 att handel med bitcoin inte ska vara momspliktig, läs mer här. Men sedan bestämde Skatteverket 2014 att bitcoin ska räknas som en vara, inte som en valuta, och att växling av bitcoin därför räknas som försäljning respektive köp, och beskattas med moms (länk). Detta överklagades till EU‑domstolen, som 2015 bestämde att växling av bitcoin inte är momspliktig (länk). Bitcoin ska alltså skattemässigt behandlas som andra valutor. – Läs mer på bitcoin.org och se Wikipedia (länk). – IDG:s artiklar om bitcoin: länk.

– Termer:

  • – bitcoin address – bitcoinadress – speciell krypterad e‑postadress för betalningar med bitcoin. Varje användare kan skaffa hur många bitcoinadresser som helst. Det rekommenderas att man använder en ny för varje betalning för att försvåra kartläggning av betalningar. Bitcoinadressen fungerar tekniskt sett som en publik krypteringsnyckel;
  • – bitcoin mining – grävande av bitcoin, brytande av bitcoin, bitcoingenerering – lösande av ett matematiskt problem i en serie av ständigt nya och allt svårare problem. Att lösa det matematiska problemet innebär att lägga ett block till blockkedjan. Den som först löser ett sådant problem får en blockbelöning. Den var från början 50 bit­coin, men halveras regelbundet;
  • – bitcoin network – bitcoin­nät­verket – det nätverk som håller reda på alla transaktioner med bitcoin. Nätverket är spritt över ett stort antal datorer, och alla som använder bitcoin kan delta. Det finns ingen central server;
  • – wallet – bitcoin­plån­bok, plån­boks­fil, plånbok – se bitcoinplånbok;
  • – block chain – se blockkedja.

[kryptovalutor] [blockkedjor] [ändrad 21 juni 2022]

implikation

logiskt villkor som brukar utläsas ”om–så”: om påståendet A är sant så måste påståendet B också vara sant. – Men om påståendet A är falskt kan påståendet B vara antingen sant eller falskt – det spelar ingen roll i formell logik. – Implikation skrivs i formell logik med en pil: A→B, vilket utläses ”om A så B”. Tecknen ⇒ och ⊃ förekommer också. Kallas i programme­ring också för IF THEN, och kallas mer precist för materiell implikation (se här nedanför). 

  • – Ob­servera att implika­tioner inte används likadant som vardags­språkets om—så. Om jag säger ”om det regnar så tar jag med mig paraply” kan man anta att om det inte regnar så tar jag inte med paraplyet. (Om jag tar med mig paraply vare sig det regnar eller inte finns det ingen anledning att säga något om saken.) Men i formell logik och i programmering säger satsen inget om vad som är fallet ifall det inte regnar. Om det inte regnar så tar jag kanske med mig paraplyet ändå – eller kanske inte. Eller: ”om du kommer så bjuder jag dig på kaffe” – om du inte kommer så kan jag ju inte bjuda dig på kaffe, men den insikten går utanför den formella logiken. Allt som kan sägas är att om jag inte bjuder dig på kaffe när du kommer är påståendet falskt;
  • – En annan skillnad är att vi i vanligt språk förväntar ett orsakssamband mellan de två påståendena, eller en avsikt. ”Om månen är gjord av ost så ligger Borås i Finland” är faktiskt sant om man ser det som en logisk implikation, men det är naturligtvis nonsens, och i varje fall ingen giltig slutsats i den verkliga världen: Borås plats i geografin har inget att göra med ifall månen är gjord av ost. – Se formell implikation här nedanför;
  • – Man kan invända att ifall påståendet A är falskt så säger uttrycket A→B inget om ifall B är sant eller falskt. Men i formell logik är ett påstående sant eller falskt, utan mellanlägen eller okänt sanningsvärde. I sanningsvärdestabellen här nedanför skulle det kanske därför vara rimligt att skriva ”okänt” i de två nedersta rutorna i kolumnen A→B.

– En materiell implikation är vad som beskrivs här ovanför. En materiell implikation handlar om två påståenden som det inte behöver finnas något logiskt eller annat samband mellan. Man vet bara att om det första påståendet är sant så är det andra påståendet också sant, oavsett vad detta beror på. Och om det första påståendet är falskt kan det andra påståendet vara sant eller falskt. Som Borås och månen av ost i exemplet här ovanför.

– I en formell implikation finns det ett logiskt eller kausalt samband mellan de två påståendena. Om det snöar så är det vinter.

– En sannings­värde­tabell för implika­tion ser ut så här:

  • – Om påståendet A är sant så är också påståendet B sant (A→B) :

A B A→B
sant sant sant  
sant falskt falskt
falskt sant sant (okänt?)
falskt falskt sant (okänt?)

[logik] [ändrad 2 maj 2022]

internet

det internationella öppna dator­nätet som kopplar samman användare på mindre nät i hela världen. Praktiskt taget all datakommunikation utom SMS och röstsamtal använder internet. Kännetecknande för internet är:

  • paketförmedlande överföring av med­delanden;
  • internetprotokollet IP, vanligt­vis (men inte alltid) i kombination med TCP;
  • adressystemet DNS.

– Internet är ett decentraliserat nät där ett meddelande kan ta många vägar från av­sändare till mottagare. Det är därför tåligt för störningar och praktiskt taget omöjligt att stänga av. Internet är inte be­roende av några specifika kablar eller ledningar, utan kan hantera all kommunikation som sker med IP och som är korrekt adresserad. Man kan använda telefonnätet, optiska kablar eller tråd­lös kommunikation. – Den som vill an­sluta sitt nätverk till internet behöver skaffa en domän och IP‑adresser. Men när ”vanliga användare” säger att de är an­slutna till internet betyder det i själva verket att de har konto hos en internetoperatör som i sin tur är ansluten till internet. – Internet ut­vecklades av den amerikanska krigsmakten under namnet Arpanet. (Om inter­nets tidiga utveckling, se här.) Namnet internet kom i bruk när Arpanet fick för­greningar i andra länder. Internet / Arpanet blev under 1980‑talet ett nät som användes av universitet och forskningsinstitut i USA. Det fanns länkar till ett fåtal andra länder. Samtidigt fanns det andra nät, som Usenet och Fido­net, som användes för datakommunikation, men i början av 1990‑talet blev inter­net det ledande datornätet, och i mitten av 1990‑talet var det i praktiken utan konkurrens. Det berodde till stor del på att World wide web gjorde inter­net enklare att an­vända. – Internets struktur har visat sig vara rätt ut­tänkt: det har klarat att växa snabbt utan att bli långsammare. Den decentraliserade strukturen gör att det inte blir flaskhalsar. – Internet är numera frikopplat från amerikanska krigsmakten, men amerikanska staten har behållit inflytande över de ledande organen. – Ledningen för internet består av flera organ som IETF, ICANN, Internet Society, IESG och IAB. – Internet stavas numera med liten begynnelsebokstav i Computer Sweden. Sedan 2016 rekommenderar nyhetsbyrån AP också att internet skrivs med litet i, se denna länk.

– Vanlig missuppfattning: Trots att i stort sett all datakommunikation sker över internet är det många som har oklara föreställningar om vad internet omfattar. E‑post, chatt, webben, Facebook, Instagram, Twitter och World of warcraft är alla baserade på internet. Inom digital kommunikation är det i stort sett bara SMS och röstsamtal i mobiltelefon samt lokala nätverk som inte körs på internet. Även mobiltelefonnätet kan hantera trafik med IP. (Observera att ett nätverk kan använda internetproto­kollet IP utan att därför vara anslutet till internet.) – Internet är helt enkelt ett slags transportsystem som kan hantera information och meddelanden av många slag. Och det mesta, men inte allt, som skickas på internet använder i sin turwebben som transportmedel. Internet fanns före webben och användes då till exempel för e‑post och Usenet. Webben har (bland annat) gjort internet enklare att använda genom att dölja mycket av den underliggande tekniken. Det är ändå internet i botten. Så när någon säger ”jag använder inte internet så mycket, jag använder mest Facebook” så har den personen fått saken om bakfoten.

[datakommunikation] [internet] [ändrad 11 december 2020]

iron box

”järnbur” – mjukvara som läggs in i ett nätverk för att fördröja hackare, så att de kan upptäckas och spåras. Ofta i form av ett skal runt systemet, och med lock­­beten som håller hackaren sysselsatt. – Jämför med honungsfälla.

[it-säkerhet] [ändrad 28 augusti 2020]