it‑system som har riggats upp enbart för att locka till sig folk som begår dataintrång, hindra dem från att ställa till skada, hålla dem sysselsatta och för att kartlägga deras beteende. – På engelska: honeypot eller honey pot. Kallas också för vending machine (godisautomat). Flera sammankopplade honungsfällor kallas för honungsnät (honeynet). – Se också honeymonkey, intrångsfiske, lösenordsfälla och vilseledande system. – I spionage står honeypot för en sexuell fälla.
[it-säkerhet] [ändrad 8 oktober 2018]
(Internationalized domain names – IDN) – användning av andra bokstäver än a—z i namn på internetdomäner, till exempel å, ä, ö, ü och é på svenska. IDN togs i bruk under 2003. – Eftersom domännamnssystemet i själva verket inte kan hantera bokstäver som inte finns i det engelska alfabetet fungerar IDN så att domännamn med sådana tecken kodas om, omärkligt för användaren, till en form med enbart engelska tecken. Å, ä och ö med flera kan då skrivas in i webbläsarens adressfält och visas där, men det som överförs till webbservern är något annat med bara engelska tecken. – Standarden för realisering av IDN heter IDNA, Internationalizing domain names in applications, se RFC nummer 3490 (länk). Läs om hur det går till under ACE (betydelse 1). Det sker omärkligt för användaren. – Mer om IDN på Internetstiftelsens webbsidor – länk.
[domäner] [rfc] [tecken] [ändrad 24 december 2020]
IP (Internet protocol), version 6. – IPv6 är den version av internetprotokollet IP som gradvis har införts sedan 00-talet. Den ersätter IP version 4 (IPv4): någon version 5 finns inte. – Version 6 är ett annat protokoll än version 4, inte bara en förbättrad version, men det finns betydande likheter i stort. Den viktigaste nyheten i version 6 är att längden på IP‑adresserna ökar från 32 bitar till 128 bitar. Det innebär att antalet möjliga adresser ökar från 4,3 miljarder till 340 sextiljoner adresser – ett tal med 39 decimala siffror – så antalet IP‑adresser blir tillräckligt för alla tänkbara ändamål inom överskådlig framtid. Adresserna i IPv4 i Nordamerika tog slut i september 2015 och i Europa i november 2019. – Enligt Googles undersökningar har mindre än hälften av alla sajter infört IPv6 i april 2022 – se denna länk. – IPv6 kan också hantera mobila enheter som bärbara datorer och mobiltelefoner: de kan behålla samma IP‑adress var de än befinner sig i världen (Mobile IPv6.). – Läs också om Moonv6† och 6Net samt om v6ops.
[förkortningar på I] [ip] [versioner] [ändrad 10 april 2022]
ett projekt för hantering av bokstäver och tecken från världens alla språk. – Unicode ger varje tecken som finns i minst ett språk ett eget nummer. Detta är inte okomplicerat, eftersom tecken i två olika skriftsystem kan se likadana ut (till exempel latinets C och ryska C – se glyf), men ha olika ljudvärde eller annan funktion (se karaktär). Och samma tecken i ett och samma språk kan se olika ut i olika sammanhang. För närvarande ingår över 110 000 tecken från över hundra skriftsystem i Unicode. – Unicode skiljer inte mellan typografiska varianter av samma tecken, men däremot mellan betydelseskiljande varianter som stora och små bokstäver (björn är till exempel inte samma ord som Björn). – Unicode är inte namnet på ett sätt att koda tecken så att de kan hanteras av datorer, men det finns teckenkodningssystem som bygger på Unicode, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32 (se UTF) samt det föråldrade UCS‑2. – Se unicode.org. – Unicode ligger till grund för teckenkodningen i de flesta nyare system. Det ersätter äldre teckenkodningar som ASCII, som bara har plats för ett litet antal tecken. Unicode numrerar tecknen på samma sätt som standarden ISO/IEC 10646 (länk). – Unicode drivs av Unicode Consortium (länk), som grundades 1988. – Se också Noto, Pango och Script encoding initiative.
[tecken] [ändrad 8 februari 2023]
Unicode transformation format – ett sätt att representera tecken som finns i Unicode så att det passar datorer. Det finns tre varianter av UTF, nämligen UTF‑8, UTF‑16 och UTF‑32. De är likvärdiga i den betydelsen att man kan konvertera en teckenserie som kodats i en UTF till en annan UTF utan att tecknen förändras. Skillnaden är teknisk. – Se Unicodes webbsidor: länk.
[förkortningar på U] [tecken] [ändrad 6 december 2019]
”massdejting” – att leta reda på tjejer / killar i närheten med hjälp av kontaktnät som Facebook, ta kontakt med så många som möjligt och bjuda ut dem i hopp om att någon ska tacka ja. Metoden sägs användas av nördar med mer it‑kunnande än charm. – Förklaring till uttrycket, se war.
[ord på war] [socialt] [ändrad 10 augusti 2019]
– att köra omkring i bil och leta efter trådlösa nätverk. Wardriving görs:
- – för att man ska kunna använda någon annans trådlösa nät utan lov (nätsnyltning). Syftet är ofta att kunna skicka spam utan att avsändaren kan spåras, eller att besöka suspekta webbsidor. Kallas också för på engelska för piggybacking. – Se också drive-by spamming och neighbornet;
- – som hobby: man kartlägger de trådlösa näten i ett område, men använder dem inte.
– Förklaring till uttrycket, se war.
[it-säkerhet] [trådlöst] [ord på war] [ändrad 20 augusti 2017]
- – dator som har tagits över i smyg av utomstående, och som används för att skicka spam eller annat oönskat till tredje part. Ingår ofta i ett botnät. – Benämningen zombie (eller zombie drone) används ibland också om det skadeprogram som har installerats på den infekterade datorn, men det korrekta är att kalla själva datorn för zombie. Sabotageprogrammet är en trojansk häst (”trojan”);
- – en oskyddad webbserver som används av utomstående för sabotage mot tredje part (överbelastningsattacker). – Se också pulserande zombie;
- – övergiven webbsida, i synnerhet en som inte har uppdaterats på åratal men som ändå har flyttats från en webbadress (URL) till en annan;
- – zombiedata – data som man tror har raderats, men som ändå finns kvar i systemet och dyker upp på olämpliga ställen;
- – i Unix: zombie process – en process som har avslutats, men som inte har rapporterat det till operativsystemet;
- – zombie debt – återupplivad skuld skuld som långivaren har glömt bort, men sedan kommer ihåg efter lång tid och då kräver in. – Läs också om robodebt;
- – företag som nätt och jämnt undgår konkurs. – Enligt OECD (se oecd.org/economy…) är ett zombieföretag ett företag som är tio år eller mer, och som i minst tre år inte har genererat tillräckligt med vinst för att betala räntorna på sina lån. Företaget måste alltså låna mer pengar för att överleva;
- – zombie cookie – kaka som återskapas efter att man har raderat den. – Se supercookie;
- – zombie car – bil som startar av sig själv på grund av fel i datorsystemet eller på grund av sabotage av datorsystemet; även: övergiven bil;
- – zombie statistic – felaktig statistisk uppgift som sprids vidare trots att den har bevisats vara fel;
- – zombie batteries – urladdade batterier som läggs i vanliga sopor och som kan orsaka bränder. (Uttjänta batterier ska läggas i särskilda återvinningskärl.)
– Se också laptop zombie, mobilzombie, smombie, zombie lie och zoombie. – Ordet: En zombie är i haitisk folktro en levande död, en som har uppväckts från skenbar död för att utnyttjas som viljelös slav. Själva ordet tros antingen komma från västafrikanska språk som kikongo eller kimbunu, där det betyder gud eller fetisch, eller från spanska sombra – skugga, i Louisianakreol även: spöke.
[attacker] [kakor] [källkritik] [skadeprogram] [språktips] [unix] [ändrad 6 oktober 2022]
massmodemsökning – sökande efter tillgängliga modem genom systematisk uppringning av alla telefonnummer på ett företag tills man hittar ett modem. (Det finns / fanns datorprogram som gör / gjorde detta automatiskt.) Syftet är (var) att kunna utnyttja modemet gratis och / eller anonymt eller att begå brottsliga handlingar. – Företeelsen är överspelad eftersom det knappast finns uppringbara modem längre, men benämningen har bildat mönster för andra uttryck, se war. – Kan också stavas war dialling.
[it-säkerhet] [ord på war] [ändrad 10 augusti 2019]
en numera avvecklad högerinriktad amerikansk tankesmedja, känd för att ha utpekat öppen källkod som en fara. – Tankesmedjan grundades 1988, och gjorde på 1990‑talet bland annat jobb åt tobaksföretaget Philip Morris. Alexis de Tocqueville Institution kom i rampljuset försommaren 2002, då den gjorde sig till åtlöje genom att publicera en skrift (länk) som beskrev öppen källkod som en fara för it‑säkerheten och, fast bara i förhandsreklamen, som ett hjälpmedel för terrorister. 2004 försökte Alexis de Tocqueville Institution i skriften Samizdat visa att Linux bygger på stulen källkod från Minix, trots att Minix upphovsman Andrew Tanenbaum bestred detta (länk). Verksamheten har i stort sett legat nere sedan 2006. Webbsidan uppdaterades 2011 men tycks sedan dess ha lagts ner. – Namnet: Uppkallad efter den franska författaren och statsvetaren Alexis de Tocqueville (1805—1859), som skrev en berömd bok om USA – se Wikipedia.
[desinformation] [ändrad 29 januari 2019]