(CGI) – en funktion som förser webbsidor med information som hämtas från andra program när sidan ska visas. – Webbsidor som använder CGI är alltså inte färdigskrivna (statiska), utan varje gång som en besökare hämtar en sådan sida anropar sidan ett separat program (eller flera) som hämtar information från källor som har definierats tidigare. Det innehåll som visas för besökare kan därför förändras från minut till minut. – Det program som hämtar informationen och formaterar den för publicering kallas för CGI‑skript. CGI‑skriptet översätter informationen till HTML eller XML, så att den ska kunna överföras genom webben. Ett CGI‑skript (se skript) kan också hämta data med ledning av den information som besökaren lämnar. – CGI‑program kan vara skrivna i olika programspråk eller skriptspråk, men de följer bestämda regler. – Det fungerar på andra hållet också: ett CGI‑skript kan ta emot data som en besökare har lämnat på en webbsida, konvertera dem till lämpligt format och lagra dem i en databas eller använda dem som indata i ett program.
[webbpublicering] [ändrad 21 april 2018]
expert på datorer eller annan teknik, eventuellt med originell eller avvikande personlighet. – Före 1990 var engelska geek mer nedsättande än nerd (nörd). Ordet var då en direkt förolämpning. Det stod för en blek finnig tönt med tjocka glasögon. Sedan dess har betydelsen glidit så att många (men inte alla) använder geek som beröm utan nedsättande bibetydelser: ”En geek är en nörd som får saker ur händerna.” – The top geek eller übergeek – den tekniskt mest kunniga personen. – En förklaring till att geek har blivit ett berömmande ord kan vara att det behövs som alternativ till hackare. Det ordet har glidit åt andra hållet och används ofta om datorintresserade ungdomsbrottslingar. – Se också artikel i The Atlantic (länk). – Verbet to geek kan tolkas som att ägna mycket tid åt datorn. – Ordet: Geek användes förr i USA om bisarra cirkusartister, och det kommer av ett gammalt ord som är besläktat med svenska gäck som i ”driva gäck”. – Se också dork och omvändningen, keeg. – Det finns en humanitär organisation som heter Geeks without bounds, se gwob.org, en annan som heter Geeks without frontiers (geekswf.org) samt PeaceGeeks (peacegeeks.org); se också denna sida.
[it-folkgrupper] [jargong] [språktips] [ändrad 10 juni 2021]
finkornighet, finfördelning, detaljnivå, på engelska granularity – hur mycket något är uppdelat i mindre delar. Enkelt exempel: befolkningssiffrorna för Sverige kan vara för hela landet, län för län, kommun för kommun eller församling för församling. Det är olika detaljnivå eller granularitet. Det är viktigt när man sammanställer data att man gör det på samma detaljnivå – det är sällan meningsfullt att jämföra Årjängs kommun med Östergötlands län. Ordet används också om systemutveckling: då menar man i vilken grad ett datorsystem kan delas upp i särskiljbara delar med tydliga funktioner.
[data] [ändrad 14 december 2017]
liten bild som i grafiska användargränssnitt står för en fil, ett program, ett tillbehör. – En ikon kan utlösa olika händelser genom att användaren pekar och klickar på den, eller flyttar den. Användaren kan till exempel öppna en fil (ett textdokument, en bild, en video eller en ljudfil), öppna en mapp eller starta ett program genom att klicka på ikonen. Man kan också flytta filer eller kasta dem genom att dra dem med musen till en mapp eller till papperskorgen. Även mer komplicerade händelser kan vara möjliga, som att man startar en utskrift genom att dra en textfil till den ikon som står för skrivaren. Den uppenbara fördelen är att man inte behöver skriva filnamn bokstav för bokstav, med risk för felskrivning, för att saker ska hända. – Bakgrund: Ikoner förknippas ofta med det grafiska användargränssnittet, i synnerhet med Macintosh, men termen ikon är äldre än så inom it. (På Macintosh kallas det för övrigt för symbol på svenska.) Termen ikon användes i äldre datorsystem om bilder som representerade information eller resurser. Det nya med det grafiska användargränssnittet var att man med musen kunde göra saker genom att peka och klicka på ikonerna, och även dra och släppa dem. – Se också ljudikon. – Ordet: en ikon, av grekiska eikon, bild, är i den ortodoxa och vissa andra kyrkor en helgonbild eller bild på Jesus eller jungfru Maria: själva bilden ses som en manifestation av det heliga. – I semiotik (teckenlära) är en ikon en bild som ger information om det som den avbildar, som när en trafikskylt med bild av två barn varnar för barn som korsar vägen (se också index, betydelse 3 och symbol). – På engelska: icon.
[gränssnittskomponenter] [ändrad 3 december 2022]
earcon, ear icon – ljudsignal som används i stället för en bild (ikon) eller text i ett användargränssnitt. En digitalkamera kan till exempel spela upp ljudet av en slutare när man tar en bild, trots att kameran egentligen är ljudlös. Tangentbord på datorer har ofta klickljud som kan slås på och stängas av. – Ljudikoner representerar händelser, resurser eller instruktioner. Ljudikoner kan ingå i användargränssnitt för synskadade, i kroppsburna datorer och handhållen utrustning, men också i vanliga datorer och mobiltelefoner. Vanliga ringsignaler och andra signaler i mobiltelefoner är enkla exempel på ljudikoner. – Ljudikoner är ofta lånade från äldre, mekanisk teknik – se skeuomorfism.
[användargränssnitt] [ljud och bild] [ändrad 21 juni 2020]
utformning av ny teknik för att den ska likna något gammalt och välkänt. – Exempel är när reglage i grafiska användargränssnitt liknar mekaniska reglage. Digitalkameror har ljudeffekter hämtade från mekaniska kameror, till exempel klickljud som från en kameraslutare. Grafiska användargränssnitt förses med ytstrukturer som liknar trä eller textil, och förses med skuggor och dagrar som ger en tredimensionell effekt. – Ordet används också om rent dekorativa formtillägg, som det att kryssningsfartyg har stora skorstenar som i själva verket bara är tomma skal, eller att många personbilar fortfarande har en grill i fronten, trots att det inte behövs för kylningen. – Under 2013 blev skeuomorfism omodernt. Först kom Microsoft med det nya, ”platta” användargränssnittet till Windows 8. Sedan kom Apple med en lika platt omdesign av användargränssnittet i iOS. – Se också ljudikon. – Ordet: Sammansatt av grekiska skeuos – kärl, verktyg, och morfe – form. På engelska: skeuomorphism. – Observera: Stavas med e–u–o.
[formgivning] [grafiskt användargränssnitt] [ändrad 12 september 2019]
- – ett kanadensiskt konsultföretag med huvudkontor i Quebec, grundat 1976. – CGI köpte i maj 2012 brittiska Logica, som i sin tur 2006 hade köpt svenska WM‑data†. Logica hette LogicaCMG 2002—2008 efter att ha gått samman med ett annat brittiskt företag,
CMG, sedan bara Logica. Men numera används bara namnet CGI. – Se cgi.com;
- – se common gateway interface;
- – se computer-generated images.
[datoranimering] [företag] [förkortningar på C] [webbpublicering] [ändrad 10 december 2019]
(med litet d) – ett svenskt dataföretag som numera ingår i kanadensiska CGI. Företagsnamnet används inte längre. – WM‑data grundades 1969 av Thord Wilkne (1943) och Hans Mellström (1942), och var inriktat på konsulttjänster för större företag i Norden. WM‑data köptes 2006 av den brittiska koncernen Logica som i sin tur köptes av CGI, vilket blev känt i maj 2012.
[företag] [uppköpt] [ändrad 6 december 2019]
svenska för crowdfunding – finansiering av ett projekt med frivilliga bidrag från privatpersoner. Även: folkfinansiering, medborgarfinansiering. – Insamlingen sker genom en kampanj på på internet. Bidragsgivarna ger bort pengarna. Det handlar alltså inte om lån eller köp av aktier. Men bidragsgivarna kan belönas med ett exemplar av den färdiga produkten eller på andra sätt. – Även företag som har råd att finansiera projekt med egna pengar använder ibland kampanjer för gräsrotsfinansiering som ett sätt att mäta intresset för projektet. – En sajt som har specialiserat sig på sådana kampanjer är Kickstarter. – Gräsrotsfinansiering är i Sverige skattepliktig i vissa fall, se information från Skatteverket (länk). – Se också crowd.
[finansiering] [gräsrotsbaserat] [ändrad 19 mars 2018]