– se under SIM.
Arkiv: Ord
Här lägger man in ett ord i ordlistan
technology butler
it-biträde – anställd som på hotell hjälper gästerna med datorer och mobiltelefoner. Kallas också för compcierge (computer+concierge).
[yrken] [ändrad 20 november 2020]
*buntu
bozo
dumhuvud, i synnerhet en som skriver dumma inlägg i diskussionsforum på nätet. – Bozo list – lista över personer som man betraktar som dumskallar; används i ett bozo filter, ett filter som tar bort inlägg från personerna på listan (se också trollfilter). – Jämför med troll, griefer, lamer och n00b; för måttenheten bozon, se bogon.
[dumhet] [illa omtyckta personer] [jargong] [ändrad 21 april 2020]
European Union Public License
(EUPL) – en programlicens för program med öppen källkod, utarbetad inom EU. – EUPL bygger på copyleft, det vill säga att upphovspersonen behåller upphovsrätten till programmet, men tillåter andra att ha, använda, ändra och sprida programmet. EUPL är mindre smittsam än den mest kända liknande licensen, GPL från FSF. Licensen finns på engelska här.
[eu] [licenser] [ändrad 13 september 2020]
generisk interaktion
interaktion med webbsida med möjlighet för användaren att använda valfria styrdon och andra metoder. Man ska alltså kunna använda många sätt för att få saker att hända på en webbsida: mus, styrplatta, knapptryckningar, pekskärm, röststyrning och gester. – Att programmera en webbsida för generisk interaktion (se generisk) innebär att man beskriver handlingar som att skrolla på en webbsida, zooma på en bild eller att ändra inställningar på ett sätt som är oberoende av vilket styrdon som används. – Se också Independent user interface working group†. – På engelska: generic interaction.
[grafiskt användargränssnitt] [ändrad 9 december 2019]
Independent user interface working group
(Indie UI) – en nerlagd arbetsgrupp som utvecklade en standard för att skilja mellan vad användaren vill ska hända på en webbsida och hur användaren uttrycker detta. – Vanliga interaktioner är att skrolla, bläddra och zooma. Detta kan göras på många sätt: med mus, med styrplatta, med knapptryckningar, med pekskärm eller med gester. Arbetsgruppens mål var att den som utvecklade en webbsida inte skulle behöva tänka på hur användaren interagerade med sidan. Detta kallas för generisk interaktion. Independent user interface working group tillsattes 2012 av World wide web consortium, W3C, men lades ner 2016. – Se we.org/WAI/IndieUI (inaktuell).
[användargränssnitt] [nerlagt] [webbpublicering] [ändrad 5 februari 2019]
lamer
(engelska) – klåpare – en som inte vet hur man gör, eller inte bryr sig. Ordet kommer av lame i betydelsen dålig, oduglig; ”tunn”. Stavas på svenska ibland lejmer.
- – klåpare som försöker sig på dataintrång, datavandalism eller piratkopiering med misslyckas – en dålig hackare;
- – deltagare i datorspel (fleranvändarspel på internet) eller i en virtuell värld som irriterar andra genom sin okunskap och ovilja att lära sig. I synnerhet person som avsiktligt provocerar andra genom att göra sig dummare än hon är. – Se också luser;
- – allmän beteckning på illa omtyckta personer i datorspel och virtuella världar.
[dumhet] [illa omtyckta personer] [jargong] [spel] [ändrad 29 januari 2022]
XML
eXtensible markup language – ett språksystem för kodning av innehållet på webbsidor. Mer exakt är XML en standard som gör det möjligt att skapa språk för olika ändamål. – En webbsida som är kodad i XML innehåller maskinläsbara beskrivningar av den information som finns på sidan. Informationen är därför inte bara en textmassa, utan den kan bearbetas på olika sätt av ett program. Samtidigt kan XML‑koden utformas så att den kan läsas som vanlig text av människor. – XML, som kom 1998, är ett nyare alternativ till HTML. HTML, som är det ursprungliga språket för webbsidor, beskriver bara hur sidan ska se ut rent grafiskt, men i XML kan man tala om att ”detta är ett recept”, ”detta är ett telefonnummer”, ”detta är en beskrivning av ett användargränssnitt”. XML skiljer sig från HTML på två sätt:
- – det är, trots namnet, inget språk, utan en uppsättning regler för hur man utformar språk. Alla som vill kan göra en egen form av XML som fungerar i alla XML‑anpassade webbläsare;
- – med XML kan man detaljerat beskriva (tagga) webbsidans innehåll, inte bara (som med HTML) hur den ska se ut.
– Man kan alltså med taggar ange att ”detta är ett efternamn”, ”detta är en kemisk formel”, ”detta är ett pris”, förutsatt att man använder en form av XML som passar. Det innebär att ett datorprogram som läser ett XML‑dokument kan söka efter vissa slag av information och spara den i en databas eller bearbeta den. Att möjliggöra automatiskt utbyte av information och tjänster mellan datorer är ett av målen med XML. – Det finns många tillämpningar av XML för olika ändamål, till exempel MathML för matematik, NewsML för nyheter och PPML för beställtryck. XML är en förenklad version av SGML. XML ska inte förväxlas med XHTML. – Läs mer på W3C:s webbsidor. – En knapp med texten XML på en webbsida hänvisar ofta till ett RSS-flöde.
[förkortningar på X] [webbpublicering] [xml] [ändrad 13 maj 2017]
book
ett ord som ingår i namnet på många bärbara datorer. – Det var Alan Kay med sin prototyp för en bärbar dator, Dynabook från 1972, som började använda book som beteckning på bärbara datorer. Han ville använda bärbara datorer som läromedel i skolan, därav namnet. Numera är det vanligt att bärbara datorer heter något på -book. Däremot används ordet book inte fristående som beteckning på bärbara datorer. – Läsplattor heter också ibland något på -book. (Namnet Facebook har en annan förklaring.) – Se också e‑bok.
[book] [ändrad 18 december 2018]