en tjänst för snabbmeddelanden. – Från 2017 kan Telegram också användas för röstsamtal. All kommunikation krypteras. – Telegram startades 2013 av de ryska bröderna Pavel Durov och Nikolay Durov. Tjänsten uppges ha 170 miljoner användare (mars 2018). – I mars 2018 tillkännagavs att Telegram, som är registrerat på brittiska Jungfruöarna, skulle ha en initial coin offering (ICO), som företaget hoppades få in 2,6 miljarder dollar på. Men i maj 2018 meddelades att ICO:n ställdes in. Pengarna skulle användas för lansering av ett eget system baserat på en blockkedja, Telegram open network (TON). I det ingår ett betalningssystem och en kryptovaluta. ICO:n skulle, om den hade gått som förväntat, ha blivit den största ICO:n hittills. Men enligt obekräftade uppgifter i pressen har Telegram tillräckligt med pengar för att realisera TON utan en ICO. – I april 2018 beslöt ryska myndigheter att Telegrams meddelandetjänst skulle blockeras efter att företaget hade vägrat att lämna ut krypteringsnycklar (se artikel från Reuters). – Se telegram.org.
[blockkedjor] [kryptovalutor] [meddelanden] [övervakning] [ändrad 24 augusti 2019]
rätt för alla svenska hushåll och företag att ha bredband på minst tio megabit per sekund. – Bredbandsgarantin infördes av regeringen, och gäller från den 1 mars 2018. Hushåll och företag som saknar bredband, eller har bredband med för låg kapacitet, har rätt att få bredbandsanslutning för högst 5 000 kronor. Blir kostnaden högre än 5 000 kronor skjuter staten till mellanskillnaden. Bredbandsgarantin administreras av PTS. – Se pressmeddelande från regeringen (borttaget).
[bredband] [ändrad 22 december 2022]
ett program som varnar angripare som redan har tagit sig in i ett it-system för andra angripare. Det har kallats för en nödutgång. – Programmet tros vara utvecklat för att ge angriparen en chans att dra sig ur och sopa igen spåren efter sig innan angriparen blir upptäckt av en annan angripare. – Territorial dispute ingår i den samling hackarverktyg som gruppen Shadow brokers offentliggjorde 2016. Programmen uppgavs vara stulna från den amerikanska signalspaningsorganisationen NSA. – Se denna beskrivning (länk) från ungerska CrySys.
[it-säkerhet] [ändrad 3 oktober 2019]
(HLEG) – en expertgrupp som tillsattes i januari 2018 av Europeiska kommissionen med uppgiften att föreslå hur man ska motarbeta falska nyheter och desinformation på internet. I gruppen ingick SVT:s vd Hanna Stjärne. Gruppen lade fram sin rapport i mars 2018, se denna länk, och upplöstes därefter.
[avslutat] [desinformation] [ändrad 11 augusti 2022]
det att en valutas värde enbart beror på förtroendet för valutan. – Mynt och sedlar med pappersmyntfot har inget inneboende värde, förutom myntens metallvärde (som oftast är mycket lägre än deras nominella värde), och pengarnas värde är inte knutet till bestämda mängder guld eller silver. – Ordet pappersmyntfot anspelar på guldmyntfot och silvermyntfot, alltså det att utgivaren av valutan, till exempel Riksbanken, förbinder sig att på begäran lösa in pengar mot förutbestämda mängder guld eller silver. Guld- och silvermyntfot har under 1900-talet avskaffats i hela världen. – På engelska: fiat currency. Fiat är ett latinskt ord som betyder må det ske, som substantiv: påbud, dekret, befallning. På svenska skulle man kunna säga påbudsvaluta. Man ser ibland försvenskningar som fiatvaluta, fiatpengar.
[betalningar] [13 mars 2018]
(integer overflow) – det att en beräkning ger ett resultat som inte passar i det tilldelade minnesutrymmet. – Heltalsöversvämning uppstår om resultatet av en beräkning innehåller för många binära siffror, men värdet kan också vara för lågt. Följden blir oftast att talet kapas från de första siffrorna: de siffror som står för de högsta värdena kommer alltså inte med. Om resultatet av beräkningen är ett tal som är lägre än minsta tillåtna värdet kan det också hända att värdet ”slår om”: om värdet inte får vara negativt kan subtraktionen 0–1 (till exempel) bli +1 023 (alltså 210-1). Heltalsöversvämning kan ställa till många problem, i synnerhet om programmeraren inte har förutsett det. Men i vissa tillämpningar kan följderna vara betydelselösa. – 2038‑problemet är ett exempel på heltalsöversvämning.
[programmering] [ändrad 31 oktober 2021]
en smart mobil med mekaniskt tangentbord, utvecklad av brittiska Planet Computers (planetcom.co.uk). Telefonen är hopfällbar som en mycket liten bärbar dator, och liknar Psions† handhållna datorer från 1990‑talet – samma designfirma har formgett båda. Den har operativsystemet Android. Gemini gräsrotsfinansierades 2018 (se denna länk).
[mobiltelefoner] [ändrad 7 oktober 2019]
(the year 2038 problem) – det faktum att Unix och Unixkompatibla system ofta bara kan räkna tid till år 2038. – Det beror på att Unix räknar tid från den 1 januari 1970 (se epok) och därefter räknar sekunder med 31 binära siffror. Det högsta tal som kan anges med 31 siffror i binär notation är något över 2,1 miljarder, och dessa ≈2,1 miljarder sekunder från den 1 januari 1970 räcker till klockan 04:14:07 den 19 januari 2038 (svensk tid). Då slår räkneverket om, men inte till noll, utan till minus ≈2,1 miljarder sekunder, räknat från 1970, vilket innebär att datorn beter sig som om det var den 13 december 1901. 2038‑problemet är alltså besläktat med 2000‑problemet. (Se också heltalsöversvämning.) – Den uppenbara lösningen är att gå över till att ange tiden med 63 binära siffror. Om man gör det räcker sekunderna i över 292 miljarder år. De flesta nyare datorer har 64‑bitarsprocessorer som kan hantera 63‑siffriga binära tal, men om inte alla system och applikationer anger tid på samma sätt, eller inte är programmerade att förstå varandras tid, uppstår ändå krångel. Både macOS och Linux är sedan länge anpassade för att klara 2038-problemet, men det kan ändå uppstå problem med program och tjänster som inte är det. – Windows har inte ett inbyggt 2038‑problem, men datorer med Windows behöver ofta utbyta information med Unixservrar.
[tidmätning] [unix] [ändrad 29 mars 2020]