censur

förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv‑program eller andra konstnärliga verk eller att framföra scenkonstverk utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndig­heten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss informa­tion (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer förhandsgranskning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier refuserar inskickat ma­te­ri­al är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot förekommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för konsekvenserna låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander. – Läs också om innehållsfiltrering.

[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 30 mars 2023]

teknisk skuld

(technical debt) – dålig eller kortsiktig programutveckling som belastning på it‑system. ”Skulden” måste förr eller senare betalas genom att man omarbetar programmet eller byter ut det. Den tekniska skulden är, så länge den finns kvar, en belastning för driften och för annan systemutveckling. – Tek­nisk skuld kan i vissa fall också ses som en tillfällig nödvändighet: företaget måste ”sätta sig i skuld” för att inte missa ett till­fälle. Det kan då gälla både teknisk skuld i betydelsen slarvig pro­gram­me­ring (för att man ska kunna leverera i tid) och skuld i pengar. I båda fallen måste skulden då betalas tillbaka. – Ut­trycket skapades av Ward Cun­ning­ham, känd för att ha utvecklat den första wikin.  – Man kan också tala om en teknisk kostnadsbomb i liknande betydelse. – Läs också om säkerhetsskuld.

[systemutveckling] [ändrad 18 mars 2019]

anonymisering

  1. – döljande av identiteten hos den som kommunicerar på internet. (Eller genom annat datanätverk.) Det innebär i praktiken att försöka göra det omöjligt för mottagaren, eller någon som avläser kommunikationen, att spåra meddelandet tillbaka till avsändarens dator. Det som döljs är i själva verket IP-adressen för den dator som med­delandena kommer från. Vilken person som sitter vid datorn kan den som tar emot eller avläser meddelandena inte avgöra, utom genom slut­ledningar. – Ett sätt att anonymisera avsändaren av ett meddelande eller en besökare på en webbplats är att använda en anonymiseringstjänst. Om man också vill dölja vem som är mottagare av meddelandet kan man använda nätverket Tor;
  2. – döljande av identiteten av personer som omnämns i förteckningar över personuppgifter. Se till exempel k-anonymitet, kvasiidentifierare,  perturbation och pseudonymisering.

[dold identitet] [personuppgifter] [skyddad kommunikation] [ändrad 10 november 2018]

split browser

split browser architecturedelad webbläsararkitektur – konstruktion av webbläsare där en del av det arbete som en webbläsare normalt gör i stället görs av en server. Detta förutsätter att webbläsarens hämtningar av webbsidor går via den servern. Split browser architecture används i Amazons webbläsare Silk.

[webbläsare] [ändrad 16 juni 2016]

track

  1. to track – att spåra, att kartlägga – att följa ett spår för att komma fram till den som har lämnat spåret, eller för att se vad den personen har gjort. – Jämför med trace;
  2. a trackett spår. Det kan vara spåret efter någon eller ett spår på en disk.

– Se också tracking.

[språktips] [ändrad 2 april 2021]